Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lÀrande, framgÄngsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande examensarbete Àr att ta del av elevers tankar nÀr det gÀller flexibla studier pÄ Komvux och dÀrigenom försöka belysa vilka faktorer som Àr viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

Berggren, Lars & BĂ€ckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjĂ€nster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, SĂ€rskild LĂ€rarutbildning för lĂ€rare i yrkesĂ€mnen pĂ„ gymnasiet, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. LĂ€rare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lĂ€rande i skolan. Hur fĂ„r man- och kan man fĂ„ stöd genom olika molntjĂ€nster, s.k.

ABSTRACT Margareta Jablonska (2009). ?Man vÄgar inte dö?. En kvalitativ undersökning om förÀldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa oro och förhoppningar hos förÀldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svÄrigheter, för att fÄ en djupare förstÄelse för och förbÀttring av familjens situation.

AbstractSyftet med föreliggande undersökning Àr att studera hur gymnasieskolans lÀroplan tolkas och om styrdokumentens mÄl nÄr ut till eleverna pÄ det sÀtt som avses och, som en följd av detta, om lÀrares och elevers förvÀntningar pÄ vad eleverna ska lÀra sig stÀmmer överens. Detta undersöks genom att se hur ett specifikt Àmne ? estetisk kommunikation ? inom musikomrÄdet pÄ estetiska programmet beskrivs i lÀroplanen, hur Àmnet tolkas och förmedlas av en grupp lÀrare, och hur detta i sin tur tas emot av eleverna i tvÄ klasser pÄ musikinriktningen pÄ estetiska programmet, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Genom att studera lÀroplansteori och lÀroplanshistoria gÄr det att se en mÀngd olika parametrar vad gÀller till exempel politiska influenser, kunskapssyn och Àmnens olika vÀrden i jÀmförelse med varandra, vilka alla Àr faktorer som kan vara till hjÀlp med arbetet inom skolutveckling. Den forskning och litteratur som jag har anvÀnt rör sig frÀmst inom lÀroplansteori och estetiska lÀroprocesser.

Bakgrunden till den hÀr studien finns i de resultat som framkom av studie I: Elever med svenska som andrasprÄk i mÄngkulturella skolor ? Bakgrundsfaktorer Tester och Utredningar (Odén och Bagge, 2006). Det resultat vi dÀr kom fram till pekade mot att samarbetet runt invandrarelever i skolsvÄrigheter var bristfÀlligt. Det Àr samarbetet som vi valt som ingÄng till studie II. Det syfte som vi enades om var att undersöka det interkulturella samarbetet runt nÄgra elever i skolÄr F-5 med invandrarbakgrund, före och i samband med att en provskolgÄng/inskrivning i sÀrskolan diskuteras.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Abstract Westerlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsĂ€ttningar upplevt sin skolgĂ„ng (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra mĂ€nniskor pĂ„verkas. MĂ„nga Ă€r beroende av tekniska hjĂ€lpmedel, sĂ„ som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna kĂ€nna sig delaktiga. Att fĂ„ tillgĂ„ng till rĂ€tt hjĂ€lpmedel Ă€r varje landstingsinvĂ„nares och elevs rĂ€tt. Är detta tillrĂ€ckligt för att eleven ska kĂ€nna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsĂ€ttning upplevt sin egen grundskoletid, utifrĂ„n ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och Ă€ndĂ„ kĂ€nna sig exkluderad? Är det tillrĂ€ckligt att fĂ„ gĂ„ i samma klass som ?hörande? elever för att kĂ€nna sig inkluderad? Detta Ă€r en undersökning med kvalitativ ansats, som bestĂ„r av tre djupgĂ„ende intervjuer och 20 öppna frĂ„geformulĂ€r, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid.

MÄldokument och betygskriterier pÄ nationell nivÄ Àr generellt utformade för att möjliggöra lokala tillÀmpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta stÀller krav pÄ skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lÀrarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller ocksÄ finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort frÄn ?inre mallar? nÀr bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen krÀver och olika begrepp benas ut.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Hylte kommun, min arbetsgivare, gav mig möjlighet som förskollÀrare, att fÄ gÄ utbildningen AktionslÀrande inom fÀltet för utbildningsvetenskap, 40 p- magisterprogram med Àmnesbredd. I den ingick att skriva en uppsats, vilket Àr detta dokument. UtgÄngspunkt i uppsatsen Àr min uppfattning om vad framgÄngsfaktorer i aktionsforskning och aktionslÀrande Àr, utifrÄn den forskning som jag gjort pÄ Lönnens förskola under Ären 2004-2007! NÀr jag beslutade om innehÄll för uppsatsen, hade jag i Ätanke, att kommunen skulle kunna i framtiden, pÄ andra förskolor och skolor, dra nytta av det skrivna dokumentet. Det kÀnns lite som om det Àr pÄ det sÀttet, jag kan ge tillbaka mitt tack till Hylte kommun, för att de gjort det möjligt för mig att gÄ utbildningen. I utbildninegen ingick att organisera, genomföra och utvÀrdera/analysera praktiska utvecklingsprocesser, s.k aktionsforskning.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lÀrares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lÀrares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fÀltet. Arbetet visar pÄ hur lÀrare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fÄtt tillgÄng till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fÄtt ett material som i avseendet kategorisering pÄminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgÄngspunkter frÄn Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinÀr makt.

Problemet som den hÀr uppsatsen belyser Àr att olika grupper, till exempel lÀrare, politiker och fackförbund för en diskussion om lÀraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien Àr att belysa vad en grupp gymnasielÀrare respektive representanter frÄn LÀrarnas Riksförbund lÀgger i begreppet yrkesstatus och ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverka yrkesstatusen. Vidare Àr syftet att stÀlla resultaten mot relevant forskning pÄ omrÄdet och ge förslag pÄ hur diskussionen om lÀrares yrkesstatus kan sÀttas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger pÄ en textanalys av debattartiklar frÄn LÀrarnas Riksförbunds hemsida och en enkÀt som gymnasielÀrare svarat pÄ. BÄde textanalysen och enkÀten har en kvantitativ och en kvalitativ del.