Andersson, HĂ„kan & Sellbjer, Andreas (2007). ÖvergĂ„ngen till en extern placering. (The transition to an external placing). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka tvĂ„ elevers övergĂ„ngar till externa placeringar.

NÀtverk Àr en platt arbetsorganisation som nyttjas alltmer frekvent. I SkÄne startades nÀtverk för HÀlsofrÀmjande skola/skolutveckling 2000, vars syfte var att fÄ igÄng, stödja och utveckla grundskolornas hÀlsofrÀmjande processer. Kontaktpersoner utsÄgs, med ansvar att driva frÄgorna i deras respektive kommun. Det centrala i konceptet Àr att det hÀlsofrÀmjande arbetet skall fördelas över hela lÀroverk, inte enbart angÄ ett fÄtal engagerade individer. Skolledare/rektor och en koordinator framstÀlls i bakgrunden som nyckelpersoner för att möjliggöra denna process genom deras befogenheter respektive överblick och relationer till de involverade.

ABSTRAKT Cremona, Eva och JÀgerdén, Calle (2009) Matte pÄ lÀtt svenska Àr svÄrt - en studie om andrasprÄkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sprÄkliga formuleringen har för andrasprÄkselevers resultat i matematik. I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser pÄ andrasprÄkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nÄ framgÄng i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmÄlsundervisning tas ocksÄ upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick pÄ IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, dÀr hemsprÄkslÀrare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkÀtundersökning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vÄrt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer sÄsom erfarenhet, lÀrmiljö, sprÄklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartlÀggning, som har betydelse för upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.

Titel: GÄr ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollÀrares kompetensutveckling. NivÄ: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie BÀckström. UtgivningsÄr: VÄren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. ProblemomrÄde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollÀrare i mÄnga fall inte leder till att lÀrarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bÀttre organiserande av lÀrares kompetens-utveckling samt till att en förbÀttrad fortbildningskultur pÄ grundskolor ska skapas.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera nÄgra arbetssÀtt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns nÄgra arbetsmetoder som lÀrare/specialpedagoger anser sÀrskilt framgÄngsrika för skolarbetet nÀr det gÀller barn med ADHD och om dessa lÀrare/specialpedagoger kan rekommendera nÄgra metoder/arbetssÀtt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lÀrare. Jag har anvÀnt mig av en kombination av intervjuer och enkÀter. Intervjuerna Àr till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebÀr öppna kvalitativa intervjuer dÀr informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkÀtundersökning dÀr informanten utvÀrderar dessa fenomen.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av sÀrskilt stöd och likvÀrdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd samt att sÀtta det i relation till mÄlet om en likvÀrdig utbildning. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie mellan tvÄ skolor.

Sandberg, Karin (2007) Vad hÀnder i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lÀrare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmÀrksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta Àr en möjlig och tillÀmpar analysmetod för att uppnÄ syftet.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.