Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick dÄ möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbÀttra undervisningen i matematik. Forskning visar pÄ att skolor har olika förutsÀttningar och tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i och förstÄelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar pÄ de förutsÀttningar skolorna haft för att verkstÀlla Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgÄngsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgÄ frÄn det lokala utvecklingsbehovet och Àgas av lÀrarna sjÀlva.

Abstract Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan dÀr oordning har tilltagit samt att lÀraryrket har tappat i status.

Dagens skola ska vara en skola för alla som mĂ„ste se vilken resurs det Ă€r att eleverna Ă€r olika. Men en skola för alla Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet mĂ„ste bĂ„de flexibiliteten och kunskapen ökas inom skolan anser mĂ„nga. Även skolans förklaringsmodeller för vad som Ă€r onormalt och deras synsĂ€tt behöver Ă€ndras. För vad innebĂ€r egentligen onormalt i en skola för alla? I mitt syfte stĂ€llde jag följande frĂ„gor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för skolan att anpassas sĂ„ att den tillgodoser alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men Ă€ven skolorna i framtiden generellt? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag att göra en kvalitativ forskning dĂ€r jag intervjuade Ă„tta stycken subjektivt utvalda skolledare.

Syftet med denna undersökning Àr att visa hur den integrativa metodiken inom svenskÀmnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och dÀrmed bredda förstÄelsen för dessa metoders inverkan pÄ barns utveckling. Skolutvecklingen pÄverkas av politikers Äsikter och av den undervisningstradition som finns inom lÀraryrket, forskningen har mÄnga gÄnger svÄrt att göra sig gÀllande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lÀrandets bakomliggande processer dÄ detta kan ge mer status Ät lÀraryrket och bidra till skolutveckling. Detta Àr en jÀmförande undersökning av induktiv karaktÀr dÀr jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att fÄ mitt syfte belyst. UtifrÄn syftet har jag undersökt den Àmnesdidaktiska forskningens erfarenheter betrÀffande anvÀndandet av integrativa undervisningsmetoder.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

AbstraktDen har undersökningen handlar om förĂ€ndringsagentens roll och funktion i förskolan och skolan. FörĂ€ndringsagentens funktion kan pĂ„ ett övergripande sĂ€tt beskrivas som att verka som pedagogiska ledare med uppgift att stimulera och driva pĂ„ förskolor och skolors förbĂ€ttringsarbete. I min studie intresserar jag mig för hur pedagoger upplever och erfar deras arbete och jag vĂ€nder mig till pedagoger som i nĂ„gon form interagerar med en agent i sitt yrkesliv.Forskning har visat att det varit svĂ„rt för en ensam rektor att fĂ„ till ett pedagogiskt ledarskap som leder till högre mĂ„luppfyllelse och en högre kvalitet pĂ„ elevens lĂ€rande. Vissa kommuner satsat extra resurser och inrĂ€ttat sĂ€rskilda tjĂ€nster för att stĂ€rka det pedagogiska ledarskapet. MĂ„lsĂ€ttning med de nya tjĂ€nsterna Ă€r sĂ„ledes att förstĂ€rka upp verksamheternas utvecklingsorganisation.2009 pĂ„börjades ett treĂ„rigt aktionsforskningsprojekt mellan Karlstads universitet och tre svenska kommuner; Hagfors, JĂ€rfĂ€lla och ÅrjĂ€ng.  Min studie ingĂ„r som en del av denna mer omfattande undersökning.

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn pĂ„ sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat pĂ„verkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat Ă€r det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter lĂ€roplanens intentioner och krav. För att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av en frĂ„geenkĂ€t bland 74 elever, som gĂ„r det avslutande Ă„ret pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bĂ€st för karaktĂ€rsĂ€mnesperioderna.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvÀrdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade lÀroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att pÄverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvÀrdering kan se ut. Teori: Studien utgÄr frÄn ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). UtvÀrdering ses som ett slags lÀrande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förÀndringar i förskolornas kvalitetsarbete pÄ grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling?. FörÀndringarna kommer att bli tydligast pÄ avdelningsnivÄ dÀr den största utmaningen tycks vara att uppnÄ en likvÀrdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling mellan avdelningarna.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete pÄ 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete Àr att jag ska fÄ inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översÀttningen Drömmar). Eleverna ska fÄ pröva sina förmÄgor och lÀra sig att bÀst utnyttja sina resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

Ohlson (2008). Djurstallarna pÄ en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildning 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om elever och de kursansvariga lÀrarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag Àven ge förslag till förÀndringar av verksamheten för att bÀttre uppfylla elevernas och kursansvarigas förvÀntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lÀrande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgÄngspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever pÄverkar möjligheterna att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. DÄ vi i första hand var intresserade av att fÄ syn pÄ arbetslagens egna upplevelser ansÄg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktÀr bÀst svarade mot vÄrt syfte. Vi önskade fÄ fram arbetslagens samlade upplevelser kring vÄra frÄgestÀllningar och ansÄg att fokusgruppintervjun dÄ var en god metod.

Learning study Àr en modell för skolutveckling samt en praxisnÀra forskningsmetod. Denna modell har under flera Är anvÀnds i svenska skolan i framförallt Àmnet matematik och i grundskolan. TrÀningsskolan Àr en inriktning inom den obligatoriska grundsÀrskolan och syftet med följande examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för trÀningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lÀrande utvecklas med hjÀlp av modellen och teorin. Arbetet bestÄr av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingÄr tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lÀrandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Syftet med arbetet var att intervjua nÄgra lÀrare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras Äsikter om hur de tror att det Àr att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frÄgestÀllningar:1. Hur tror lÀrare att undervisningen pÄverkas nÀr utbildning utan timplan införs.2. Hur tror lÀrare att eleverna pÄverkas av arbete utan timplan?3.