Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och LÀromiljö. Councelling and learning environment.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrÄn de mÄl som stÄr i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. VÄra frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn Àr: ? Vad kÀnnetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget pÄ?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrÄn examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och för att inhÀmta information har en onlineenkÀt anvÀnds. EnkÀten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Sammanfattning/Abstract Lina Lennström och Jessica Liljedahl Ahlbeck Den interaktiva tavlan pÄ förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan The interactive board at the preschool ? Special Educational perspectives Preschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboard VÄr studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar Àr kring arbetet med den interaktiva tavlan. FrÄgestÀllningarna som vi stÀller oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan frÄn förskolan och hur pedagogerna ser pÄ möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser pÄ tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lÀrande. Vi har Àven frÄgat hur utbildning kring tavlans funktioner pÄverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser pÄ digitala medier i framtiden pÄ förskolan. Den forskningsansats som vi anvÀnt i studien Àr kvalitativ.

ABSTRAKT Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergÄngarna förskola ? förskoleklass ? skola; Med fokus pÄ barn i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola VÄrt syfte Àr att fördjupa oss i hur övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att fÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi stÀller oss frÄgan hur man kan underlÀtta övergÄngarna mellan förskola ? förskoleklass ? skola sÄ att detta fungerar optimalt för alla barn, men sÀrskilt för de barn som ligger i riskzon för att fÄ problem med sin lÀs- och skrivutveckling. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkÀter.

BakgrundEfter flera Ă„r av sjunkande elevresultat fick Ă„r 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte nĂ„r gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att Ă„ter införas 2014.SyfteStudiens syfte Ă€r att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors mĂ„luppfyllelse och elevers lĂ€rande. Studiens frĂ„gestĂ€llningar rör hur sommarskolor Ă€r organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstĂ„s och tolkas utifrĂ„n Ă„ ena sidan samhĂ€llets krav pĂ„ mĂ„luppfyllelse och Ă„ andra sidan elevers behov och lĂ€rares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation anvĂ€nts.ResultatUndervisning och lĂ€rande i sommarskolan skiljer sig frĂ„n den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lĂ€rare emellan och att ett individanpassat arbetssĂ€tt anvĂ€nds i större omfattning.

Arnesson, Ursula. (2006) Prövningsanvisningar i Svenska A - En jÀmförande studie av prövningsanvisningarna pÄ Komvux och gymnasieskolan. Directions for examination in Swedish A - A Comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School. Skolutveckling och ledarskap 60p. LÀrarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra nÄgra skolors prövningsanvisningar och utifrÄn den jÀmförelsen se om man kan uppfylla de nationella mÄlen i en prövning samt se om de överrenssÀmmer med kunskapssynen.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, vÀlbefinnande och lÀrmiljö. Studien i denna uppsats Àr en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som Àr skapat för lÀrare i grundskolans senare Är för att utvÀrdera, analysera och utveckla en lÀrmiljö. Verktygets innehÄll utgÄr ifrÄn en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lÀrmiljö: Stimulans, kompetens, lÀrande, kontroll, sÀkerhet, hjÀlpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte Àr att undersöka anvÀndbarhet, identifiera förbÀttringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget Àr tillförlitligt, och kan antas mÀta kvaliteten pÄ relevanta aspekter av elevers lÀrmiljö som det avser att göra. TvÄ klasser pÄ tvÄ grundskolor var föremÄl för studien, dÀr sammanlagt sex lÀrare och sex elever deltog.

Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnÀrligt skapande, ligger inte bara ett lÄngt arbetsliv i en lÀrande funktion för vuxna inom detta omrÄde, utan ocksÄ en lika lÄng erfarenhet av ett eget sÄdant skapande. PÄ den kurs som de senaste fem Ären har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehÄllen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt mÀrke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsstÀllelse för deltagarna. Detta har ocksÄ kunnat bekrÀftas genom en studie som Region Halland lÀt genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27).

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.

Sandell Malin (2009). LĂ€raren som trovĂ€rdig ledare - Om hur elever fĂ„r respekt för lĂ€rare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Ă€r att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda lĂ€raren. Uppsatsen ska försöka svara pĂ„ vad det Ă€r som karakteriserar en lĂ€rare som eleverna har repsekt för och som de finner trovĂ€rdig. Hur upplever eleverna att en bra lĂ€rare Ă€r och vad kan vi lĂ€rare lĂ€ra av eleverna för att bli bĂ€ttre lĂ€rare? Arbetet tar upp forskning om lĂ€rarens ledarskap.