Dagens vÀxande kunskapssamhÀlle krÀver förmÄgan till ett livslÄngt lÀrande och forskare inom inlÀrningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlÀrningsresultatet. I en inlÀrningssituation utgörs det metakognitiva tÀnkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gÄ till vÀga för att uppnÄ efterstrÀvansvÀrda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lÀrande - PBL utvecklar de metakognitiva förmÄgorna för ett livslÄngt lÀrande, jÀmfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning dÀr den metakognitiva förmÄgan bedömdes med hjÀlp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebÀr att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna.

Detta examensarbete Àr en studie om danslÀrares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förÀndras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslÀrare förÀndrar sitt sÀtt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas Älder samt hur danserfarna eleverna Àr. Uppsatsen behandlar danslÀrares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma danslÀrare. Litteraturen behandlar förklaringar av danslÀraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslÀrarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslÀrare.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola Àr det viktigt att lÀrare anvÀnder metoder som bygger pÄ evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förstÄelse för utomhusmatematik genom att undersöka lÀrares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att bÄde elever och lÀrare överlag ser positivt pÄ utomhusmatematik dÄ metoden bidrar till ett autentiskt lÀrande. MÄnga lÀrares uppfattningar Àr att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik Àr de delar av matematiken som Àr lÀmpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsÀger kursmÄlen i alla lÀnder dÀr forskning pÄ temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, dÄ för fÄ evidensbaserade studier pÄ omrÄdet utförts..

Dagens skola skall strÀva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmÄga att sjÀlv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhÄllande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med sjÀlvbedömning dÀr studenterna fick bedöma sina svar pÄ de olika uppgifterna gentemot lÀrarens svar pÄ samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ studenternas uppfattning om vÀrdet av sjÀlvbedömning som inlÀrningsmetod. VÄr datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter pÄ en lÀrarutbildning i södra Sverige. I vÄr resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vÄr analys mer överskÄdlig.

Uppsatsen besvarar frÄgan hur höglÀsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och reflektion kring livsfrÄgor frÄn skolÄr 1. Arbetet visar hur höglÀsning av skönlitterÀra böcker som tar upp historiska hÀndelser och viktiga livsfrÄgor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i tvÄ klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett höglÀsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan pÄ samma sÀtt i de tvÄ klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgÄng med projektet.

Vi har en uppfattning om att rÀttning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. RÀtt utförd rÀttning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte Àr att se pÄ rÀttningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien Àr att se pÄ förhÄllandet mellan rÀttning och bedömning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till svensklÀrare som arbetar inom skolÄr 7-9, pÄ gymnasiet samt pÄ komvux eftersom att det Àr dÀr man finner ÀmneslÀrarna.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur gymnasielÀrare inom svenskÀmnet anvÀnder sig av spelfilm i sin undervisning samt hur gymnasieelever uppfattar anvÀndandet av spelfilm inom Àmnet svenska. En enkÀtundersökning har genomförts bland nio gymnasielÀrare inom Àmnet svenska samt med en klass elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrare anvÀnder sig av spelfilm men i olika utstrÀckning och att eleverna vill att denna undervisningsmetod skall förekomma i Ànnu högre grad. LÀrarna framhöll, Àven de, viljan av att anvÀnda sig av film i högre utstrÀckning Àn vad de gör. Eleverna poÀngterade att filmen Àr ett lustfyllt och bra lÀromedel.

I vÄrt arbete Mokapryler i rörelse har vi undersökt vilka skillnader det finns i lÀrandet i förhÄllande till metoderna; rörelse eller lÀs- och skrivdominant arbetssÀtt. Vi har genom ett undervisningsförsök undersökt skillnader i barnens lÀrande i ett vattentema utifrÄn de olika arbetsmetoderna. Syftet med detta examensarbete Àr Àven att synliggöra rörelse som en lÀrandemetod i skolan. I vÄrt undervisningsförsök sÄ anvÀnde vi oss av en skolklass med 22 elever frÄn en medelstor storstadsskola. FrÄgan vi sökt svar pÄ lyder: ? Vilka skillnader kan vi se i barns lÀrande utifrÄn rörelsefokuserad och lÀs- och skrivfokuserad undervisningsmetod? Det resultat som vi kommit fram till Àr att barnen i undersökningsgruppen (rörelse) har en förstÄelse för vattenomrÄdet medan kontrollgruppens (lÀs och skriv) barn visade en faktaförstÄelse.

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssÀtt för att kunna arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. Vi ville ocksÄ pröva bildens möjligheter som igÄngsÀttare av samtal om vÀrdegrundsfrÄgor, bÄde elevers egna bilder och mediabilder. VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett praktiskt undervisningsförsök dÀr vi sjÀlva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har anvÀnt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har ocksÄ valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.

Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lÄng intervention bestÄende av ett medvetet arbete med lÀsförstÄelsestrategier, bidra till ökad förstÄelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers lÀsförstÄelse samt elevers och lÀrares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av bÄde avkodning och lÀsförstÄelse, elevenkÀter samt samtal med inblandade lÀrare för att tolka upplevelsen hos dessa tvÄ grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkÀter samt lÀrarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. PÄ det test som mÀter lÀsförstÄelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med lÀsförstÄelsestrategier, nÀmligen den grupp som i förtestet uppnÄdde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen mÀrkbar förbÀttring pÄ eftertestet.

Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Vilka faktorer spelar in nÀr man ska förstÄ gymnasieelevers studieresultat i spanska steg 2? Denna inledande frÄga Àr syftet jag har med att skriva detta arbete, vilket leder mig till att reflektera över min undervisningsmetod samt elevernas motivation gÀllande deras sprÄkinlÀrning. Faktorerna som kan pÄverka elevernas resultat kan vara av olika natur: svÄrbegriplig grammatik som skulle vara felaktigt lagd i undervisningen, lÀromedlen, den pedagogiska metoden, eller, som jag redan nÀmnt ovan, elevernas inlÀrningsmotivation. Med denna frÄga i minnet, har jag skrivit mitt examensarbete och jag har valt att enbart beröra mina egna elever som studerar pÄ denna sprÄknivÄ. Den grundlÀggande fakta i det föreliggande undersökningsomrÄdet kommer jag att ta frÄn litteratur som behandlar forskningen kring sprÄkinlÀrningen.

Syftet med arbetet Àr att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmÄga till lÀrande. Vidare undersöks i vilken utstrÀckning rörelsetrÀningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har pÄ individen och gruppen som helhet. Metoden som anvÀndes bestod av tre olika delar. Dels en enkÀt som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju pÄ en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelsetrÀning inte anvÀndes som pedagogisk metod i nÄgon större utstrÀckning pÄ förskolorna.