Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbÀttra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De tvÄ frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: 1. Vilka argument finns för och emot att anvÀnda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Tanken bakom det hÀr arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan Àr att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lÀrare att anvÀnda nÀrmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-Àmnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hÀnvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. BÄde hur den ser ut idag och hur den sÄg ut förr.

Föreliggande uppsats behandlar Ă€mnet vĂ€xelundervisning och hur denna undervisningsmetod presenterades i Sverige mellan Ă„ren 1820 och 1846. Det studerade materialet Ă€r lĂ€rarhandledningar i metoden som utgavs mellan dessa Ă„r, vilka har analyserats med fokus pĂ„ de diskurser som framtrĂ€der i texterna. Studien Ă€r gjord utifrĂ„n ett foucauldianskt perspektiv, vilket innebĂ€r att frĂ„gor om maktutövning och social kontroll stĂ„r i fokus.Huvudresultaten visar att vĂ€xelundervisningen inte var en statisk metod utan genomgick olika förĂ€ndringar under den studerade tidsperioden, sĂ€rskilt gĂ€llande lĂ€rarens roll och metodens lĂ€mplighet för olika Ă€mnen och skolor. Även hur man talar om metoden i handledningarna förĂ€ndras och gĂ„r frĂ„n idel lovord till en mer nyanserad och mĂ„ttfull bild. Att fler idĂ©er Ă€n kunskapsöverföring genomsyrar vĂ€xelundervisningen framkommer ocksĂ„ bland annat genom att det finns sĂ„vĂ€l en vetenskaplig som nationalistisk diskurs i texterna.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning pÄverkar deras lÀrande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som undervisningsmetod frÀmjar elevers motivation och lÀrande genom att besvara mina frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upplever eleverna att arbetssÀttet pÄverkar deras lÀrande och motivation? PÄ vilket sÀtt upplever eleverna att arbetssÀttet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lÀrande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjÀlpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlÀrare.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie dÀr sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras pÄ Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att eleverna upplever att bloggande huvudsakligen pÄverkar deras lÀrande och motivation i positiv riktning.

Alla barn har olika sÀtt att lÀra sig och det behövs dÀrför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete Àr vanligt förekommande i de flesta skolor men att anvÀnda dans och rörelse som ett verktyg för lÀs- och skrivinlÀrning förefaller vara ovanligt. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom lÀs och skrivinlÀrning i förhÄllande till traditionell lÀs- och skrivinlÀrning. De frÄgestÀllningar som stÄtt i fokus Àr: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslÀrare, för Ärskurs ett, se med att anvÀnda dans och rörelse i lÀs- och skrivinlÀrning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gÄng? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre Ärskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslÀrare.

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Föreliggande arbete Àmnar undersöka vilka krav pÄ lÀrare som har förÀndrats och inte förÀndrats utifrÄn lÀroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskolelÀroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioÄriga grundskolan krÀvde en sÄdan. 2011 har varit ett Är med nya förÀndringar som aktualiserats i media till exempel lÀrarlegitimationen. DÀrmed Àr det vÀsentligt att ta reda pÄ hur kraven har och inte har förÀndrats utifrÄn tvÄ grundskolelÀroplaner. Ett lÀroplansteoretiskt förhÄllningssÀtt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en lÀroplan.

Det hÀr examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet bestÄr dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i Är sju men Àven av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som anvÀnts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet bestÄr av en komparativ textanalys av tio elevers texter i tvÄ versioner (I och II). Syftet Àr att studera hur elevernas texter förÀndrats under arbetets gÄng och vilka eventuella samband som textförÀndringarna kan tÀnkas ha med undervisningen.

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jÀmföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lÀrarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda pÄ vilken eller vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder för att eleverna ska nÄ mÄlen samt vad lÀrare och elever skulle vilja Àndra pÄ om pengar inte var ett problem. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har ocksÄ fÄtt skriva ett fiktivt brev för att svara pÄ frÄgan vad de skulle vilja förÀndra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det Àr stora skillnader nÀr det gÀller material och resurser.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andrasprÄk kallad kortskrivande med dynamisk sjÀlvreglerande korrigerande Äterkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas pÄ ett unikt sÀtt hÀnsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande Äterkoppling i andrasprÄksundervisning. DSK anpassas hÀr till gymnasiet utifrÄn Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya Àmnesplanen i svenska som andrasprÄk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, frÀmst enkÀt, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlÀrare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande Àr positiva till DSK.

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa tvÄ arbetssÀtt som lÀrare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lÀrare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare Är om hur de ser pÄ klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr för ? och nackdelarna med utomhuspedagogik? Varför anvÀnder lÀrarna en viss undervisningsmetod mer? Har omgivningen nÄgon pÄverkan för att bedriva utomhuspedagogik? I resultatet och analysen framkommer det att lÀrarna har ungefÀr samma syn pÄ klassrumsundervisning.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vÄr utbildning till lÀrare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi sjÀlv fÄtt uppleva, under vÄr skolgÄng, Àn den vi lÀrt oss under utbildningen. Eftersom lÀraren idag har frihet att sjÀlv vÀlja undervisningsmetod, stÀllde vi oss frÄgan; Varför ser det likadant ut nu som dÄ vi gick i skolan? Vi ville dÀrför undersöka om kunskaperna studenter fÄr under sin utbildning anvÀnds eller ej. Vi utförde en enkÀtundersökning bland de lÀrare som gick sista terminen hösten 2006, dÀr de bl.a. fick svara pÄ hur ofta de anvÀnder sig av matematikdidaktiken de lÀrt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda pÄ om de pÄ nÄgot sÀtt blivit pÄverkade till att anvÀnda sig eller inte anvÀnda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svÄrigheter att fÄ möjlighet att anvÀnda sig av kunskaperna bl.a.