Syftet med min uppsats är att: mot bakgrund av vad de tidiga kyrkomötena fastställt i kristologin, undersöka hur Kristussymbolens innehåll och betydelse har påverkats av modernitetens utmaningar. Det vetenskapliga synsättet som jag har använt är det hermeneutiska, eftersom syftet med uppsatsen är förståelseinriktat. Metoden är kvalitativ, det är med litteraturstudier och den hermeneutiska tolkningsmetoden som jag besvarar mina frågeställningar. Resultatet visar att symboler är viktiga i de religiösa sammanhangen, de utgör ett uttryckssätt för själva religionen, samtidigt som tolkningen har förändrats under moderniteten. Den moderna utmaningen har sin grund i upplysningstidens avteologiserade världsbild.

Två av arkitekturhistoriens främsta teoretiker, Andrea Palladio (1508-80) och Le Corbusier (1887-1965), är goda representanter för arkitekturens två huvudgrenar; klassicismen och modernismen. Samtidigt som arkitekterna i mycket utgör varandras motpoler, verkade de båda för strikta ideal beträffande hur god arkitektur skall utföras. Deras respektive avtryck i historien bör inte passeras onämnda i den hastigaste av sammanfattningar; palladianismen användes som stilbegrepp fram tills på 1920-talet då Le Corbusiers läror tog avstamp för att alltjämt hemsöka oss i dagens härskandenyfunktionalism.Idén att ställa dessa giganter mot varandra, jämföra deras huvudsakliga ståndpunkter och söka sammanföra dessa i en ny form av kompositstil, väcktes efter en inventering av den plats som projektet är avsett att behandla. Närområdet kring platsen intill Fyrisån i Uppsala, erbjuder en rad arkitektoniska stilar från 1800-talets empir till modern nyfunkis. Allra närmast ligger ett postmoderntbostadshus och ett modernistiskt kontorskomplex i corbusiansk anda.

My essay is an examination of the poet Mina Loy and two poems that are essential in her authorship, these poems also represents a thematic entrance to Loys life and literary concepts. On the basis of Gunnar Harding preface and translation of selected poems from the collection Lunar Baedeker, I have chosen to look further at the poems Lunar Baedeker and Songs to Joanne, poems that accommodate contexts of an esthetical and linguistic complexion.Using terminology from the philosopher Gilles Deleuze as method for analysis, enabling an examination which proceeds from the concepts of nomadism, deterritorialization and line of flight. In the consideration of Loys modernistic and woman ?becoming, a situational and relational context is introduced which includes references to feminism, cosmopolitism, futurism, modernism, Dadaism as well as to acquaintances of Gertrude Stein, Djuna Barnes, F.T. Marinetti and Isadora Duncan.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

 Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken.

Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Det finns många systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre åt.Gemensamt för dem alla är att det finns ett perspektiv på system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer än beräknat.Vi har frågat oss om det finns en brist på insikt om att perspektiv (synsätt) på bådesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger på ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie där vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anställda på ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjälp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vårt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys är mycket viktiga för att förstå varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fångar upprespektive missar..

Det finns sedan 1998, i läroplanen för förskolan, formuleringar som beskriver att förskolan har ett ansvar att främja jämställdhet samt att motverka traditionella könsroller bland barnen. Idag, tolv år senare, är dessa frågor dock anmärkningsvärt inte på något vis en självklarhet på förskolorna i Sverige.Vårt syfte är att undersöka hur jämställdhetsarbete bedrivs inom förskolan idag. Mer preciserat innebär detta att vi granskar innebörder av begreppet jämställdhet i två olika sammanhang, dels det som framkommer i förskolans läroplan, dels det som avspeglas i förskolepedagogers uppfattningar. Underlaget till denna diskussion har vi valt att hämta utifrån relevant litteratur, förskolans läroplan samt ifrån intervjuer med och enkäter till förskolepersonal i Göteborg. Vi kombinerar i denna uppsats Butlers begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen med Hirdmans teori om genussystemet och anser att dessa två teorier, som kan uppfattas som motsägelsefulla, snarare kompletterar varandra och berikar vår diskussion.

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor från 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod färdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhållande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhållande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlägga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de två arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sätt att se på arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var då en parkanläggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade då som en turistort för den semestrande borgarklassen.

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.

Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv..

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.