En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

Det existerar i dagslĂ€get mĂ„nga fĂ€rdigutvecklade mjukvaror för att underlĂ€tta olika organisationers processer.  Dessa mjukvaror tĂ€cker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver ? till ett förhĂ„llandevis lĂ„gt pris.Priset för att skrĂ€ddarsy mjukvara, i motsats till fĂ€rdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt nĂ€r företaget Ă€r litet, vara vĂ€ldigt högt i förhĂ„llande till lönsamheten. DĂ„ alla organisationer Ă€r olika, och sĂ„ledes har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att tĂ€cka dem. Överlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data.En lösning Ă€r att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och sĂ„ledes ta bort risken för felaktig data. Detta Ă€r ursprungspunkten för denna undersökning.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden Ă€r aktuellt och rör sig ofta i grĂ€nslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhĂ„lla sig till dessa icke-definierade platser pĂ„ olika sĂ€tt men gemensamt Ă€r att de i grund och botten berör frĂ„gan Vem har rĂ€tt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte nĂ„gon egen funktion utan finns enbart som grĂ€nser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsomrĂ„den frĂ„n varandra.

GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.

I denna uppsats undersöks hur planeringen och utformningen av stÀderna pÄverkar invÄnarnas vardagliga motionerande. Syftet med uppsatsen Àr att belysa behovet av en mÄlmedveten samhÀllsplanering som avser att frÀmja vardaglig fysisk aktivitet och motionerande i stads-miljö. Ett vidare syfte Àr att bidra med nya kunskaper om vilka planeringsaspekter som pÄver-kar mÀnniskors vardagliga motionerande i staden, sÄ att detta i framtiden ska kunna bidra till att utforma nya underlag och riktlinjer för motionsfrÀmjande stadsplanering. Idag Àr en stor del av Sveriges befolkning alldeles för fysiskt inaktiv och stillasittande vilket markant ökar riskerna för en rad allvarliga sjukdomar och hÀlsotillstÄnd, och som i sin tur medför enorma kostnader för sjukvÄrd och arbetsbortfall. Att stimulera till ökat vardagligt motionerande Àr ett effektivt sÀtt att komma till rÀtta med detta utbredda folkhÀlsoproblem, vilket Àven regeringen framhÄllit som ett högt prioriterat mÄl. För att lyckas med detta krÀvs dock att stÀderna planeras och utformas för att frÀmja det vardagliga motionerandet. I uppsatsen framkommer det att mÀnniskors vardagliga motionerande i hög grad pÄverkas av hur stÀderna planeras och utformas.

Designingenjörsstudenten Matilda KÀlström har pÄ Tibroköks uppdrag utvecklat ett sortiment för walk-in-closets dÀr mÄlgruppen för projektet Àr företagets befintliga kundkrets. Under projektets gÄng har en grundlÀggande förstudie gjorts för att bland annat ta reda pÄ projektets förutsÀttningar, kartlÀgga konkurrenter och ta reda pÄ vad kunder har för krav och önskemÄl. Exempel pÄ krav och önskemÄl frÄn kundernas sida var att produkten skall ge en överblick över innehÄllet och samla all klÀdvÄrd pÄ ett gemensamt stÀlle.  En litteraturstudie gjordes dÀr det lÀstes om förvaring, mÀnniskans relation till hemmet och om arkitektur. Information som framkom var bland annat att det Àr vÀldigt viktigt för mÀnniskan att kunna utforma sitt hem efter egna behov och en bra riktlinje att strukturera förvaring pÄ Àr efter var pÄ kroppen klÀderna anvÀnds.En central del i projektet Àr Kansei Engineering, vilket Àr ett koncept för att koppla mÀnniskor uppfattningar till produkters utformning.

TÀvling som arbetsform kan vara en del av landskapsarkitektyrket. Kommuner och privata aktörer utlyser ofta landskapsarkitekturtÀvlingar, i samband med nya projekt. Redan under studietiden kan studenter prova pÄ denna arbetsform, som för framtiden kan ge en bra erfarenhet och bli en merit att visa upp som referensprojekt. Linköpings kommun har, i samband med planering av en ny stadsdel, Vallastaden, initierat en allmÀn tÀvling. Uppdraget Àr att omgestalta den redan befintliga lekplatsen Lill-Valla, en attraktiv mötesplats som fÄr utstÄ hÄrt tryck och slitage. MÄlet med detta kandidatarbete Àr att genomföra ett gestaltande tÀvlingsförslag som ska vara Linköpings kommun tillhanda den 28 maj 2012.

Efter andra vÀrldskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden pÄ de befintligabostÀderna var lÄg. FolkmÀngden ökade stadigt under efterkrigsÄren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen pÄ bostÀder mycket stor i början pÄ 1960-talet. Sverigesregering fattade dÄ ett beslut om att en miljon bostÀder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestÄnd som byggdes underÄren 1965 till 1975 kÀnnetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgÄngspunkt i detta examensarbete eftersom det Àrett vÀldigt aktuellt Àmne dÄ mÄnga av dessa omrÄden mÄste genomgÄ förÀndringar inom denÀrmsta Ären.

Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövÄrden samt undersöka vilka framtida omrÄden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material frÄn NaturvÄrdsverket, RiksantikvarieÀmbetet och Sveriges regering med flera ska svaren pÄ natur- och kulturmiljövÄrdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnÄs. NaturvÄrdsverket hÄller koll pÄ miljömÄlsarbetet i Sverige, samt vÀrnar om den biologiska mÄngfalden och skyddet av vÀrdefulla naturomrÄden. Riksantik-varieÀmbetet bevarar vÄra kulturarv och utvecklar kulturvÀrden i landskapet. FrÄn tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövÄrdens nÀra samband speglats av vetenskapsmÀnnen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvÀrden inte stÄr i motsÀttning till mÀnniskans pÄverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani gÄr ett steg lÀngre genom att sÀga att naturen ska ses som en historisk produkt som prÀglas av mÀnniskan. MÄrten SjöbÀck ansÄg ocksÄ att naturen Àr en kulturskapelse och att vi dÀr-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur frÄn mÀnniskan, ef-tersom denna natur Àr beroende av mÀnniskans bruk för att bevara sitt höga vÀrde. Innan NaturvÄrdsverket bildades som statlig myndighet pÄ 60-talet, föreslogs att naturvÄrdsintressena skulle inordnas under RiksantikvarieÀmbetet som dÀr-med skulle fÄ en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men frÄn 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövÄrden.

I examensarbetet ?Landskapsurbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?landskapsurbanism?. Arbetet fokuserar pĂ„ platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. HuvudmĂ„let med studierna av Ă€mnet Ă€r att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillĂ€mpa dessa pĂ„ min plats: den gamla Cementafabriken pĂ„ ÖvĂ€gen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskĂ€llan i detta Ă€r den amerikanske landskapsarkitekten James CornerÂŽs teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrĂ„; ?Field Operations? i New York.Eftersom Ă€mnet tĂ€cker in vĂ€ldigt mĂ„nga aspekter och problemstĂ€llningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksomrĂ„det har förvĂ€rvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostĂ€der.

Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.

How accessible is the city? Is there more factors than merely the strictly physical that affect how accessible the city is perceived? These questions are the starting point of this study. The greatest emphasis, in this study, is placed on the perceived parameters that affect us humans when we move in our cities. Experiences and internal images can change our behaviour and prevent free movement in the city. The result from this study shows that a city can not be seen as fully accessible unless both the physical and the perceived accessibility are fulfilled.

Verksamheter behöver ofta hantera förÀndringar och anpassningar inom organisationen, beroende av inre orsaker eller förÀndringar utanför verksamheten. Detta medför att verksamheter behöver planera och genomföra förÀndringar som pÄverkar mÀnniskor, IT-system och organisationens struktur. Knutet till förÀndringar finns det ofta Àven idag krav om effektivisering och renodling av verksamheter för att optimera affÀrsprocesser. Det finns alltsÄ en strategisk anledning för verksamheter att undersöka hur förÀndringar i arbetsflöden, IT-system eller rutiner kan inverka pÄ verksamheten innan de införs för att förstÄ möjliga effekter. AnvÀndning av olika perspektiv Àr ett sÀtt att förbereda sig pÄ vad förÀndringar kan innebÀra för verksamheter.Vi har i denna uppsats anvÀnt perspektiven mÀnniska, teknik och organisation, vilka har utgÄtt frÄn Rollenhagens (1997) syn pÄ dessa, men som har kompletterats med teorier om bland annat IT-arkitektur och systemförvaltning.

Th is thesis is about how to create communicative images. It is mainly for landscape architects. With communicative images, I mean images created with the purpose to communicate a proposal or idea in a direct way to. By only looking at the image, the viewer should get an idea of what the proposal entails. A communicative image should also create an interest in the proposal.

My objective with the work, Travel Sketches, is to develop an approach to sketching as a landscape architect in connection with the field trip. Previous experiences and reference places are vital parts during the creation of new design proposals. It is by visiting and experiencing places that valuable knowledge is acquired. By sketching on site, with for example a pen and paper, a bank of reference objects will be established as well as an understanding of their practical success. Experiences and sketching are the basic tools of an architect.