Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen.Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska.

Mitt intresse för senmodernismens och rekordårens strukturer vaknade till liv när jag gjorde min praktik i Avesta i Södra Dalarna. Med en stadskärna starkt influerad av rekordårens strukturer hade man i Avesta börjat fundera över hur en centrumomdaning skulle gå till. Då arvet efter senmodernismens strukturer återfinns i nästan alla svenska städer blev jag intresserad av att studera hur man hanterat den här typen av stadsomvandlingar på andra platser i landet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur man som stadsplanerare kan förändra en stadskärna, influerad av senmodernismen, till dagens planerings- och stadsmässighetsideal. I uppsatsens teoridel beskrivs bakgrunden till modernismens arkitektur genom 1900- talets historia. Därefter övergår uppsatsen i en fallstudie där två stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter avseende tre platser.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Våra städer är i ständig förändring. Material slits, växter och träd åldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten ställs ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemål. I äldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hänsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergården Linné, som är en historisk miljö i Uppsalas stadskärna.

This thesis investigates the possibilities offered to a working landscape architect by anincreased and altered use of digital 3D environments. A basic assumption is that increased useof digital three-dimensional environments promotes the creative processes and presentationoptions of landscape architects.The thesis is based on literature studies and communication with working landscapearchitects, and includes an investigation of the visualization methods available in the Blender3D modelling software. The thesis provides a thorough survey of what it means to model inthree dimensions, as well as of what modelling methods are feasible for a landscape architectto use. As landscape architects, we work with human and unique processes, and thus it isdifficult to develop standardized and automatic software for our profession. One possiblesolution is to turn to open source development, where software and models are shared andanyone can contribute.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.

Detta examensarbete omfattar 30 hp, i ämnet landskapsarkitektur vid Institutionen för stad och land, SLU.Examensarbetet fokuserar på hur upplevelsekvalitéer i landskapet kan tas tillvara samt på rörelser utmedstråk. Jag har valt att arbeta med Södra hällarna, ett naturområde i Visbys södra utkant som efter lång tidi militärens ägo nu kommer få en helt ny roll i staden. Kommunen som idag förvaltar området, har storaplaner på bebyggelseutveckling i och i anslutning till området men pekar också på vikten av att utvecklakustremsan som framtida rekreationsområde. Kommunen lyfter specifikt fram behovet av en ny gång- ochcykelförbindelse genom området. Detta examensarbetes syfte är att utifrån en teoretisk grund komma medett förslag som svarar mot dessa behov och som med rumsliga och fysiska lösningar visar hur ett stråk kanutformas.Arbetet är uppdelat i en teoristudie och ett gestaltningsförslag.

Gentrifiering är ett fenomen som kan ses i många storstäder idag. Gentrifiering innebär bland annat en förändring i den socioekonomiska profilen i ett område då en mer välbeställd befolkningsgrupp tillkommer ett område med invånare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hävdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att områden blir mer homogena och staden på så sätt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering är en liten och knappast negativ process i förändringen av staden. Gentrifieringsprocessen är emellertid väldigt komplex och innefattar flertalet förändringar som sker parallellt och i påverkan av varandra.

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vårt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande används i en vidare bemärkelse). Som landskapsarkitekter är det viktigt att vi skapar vårat eget förhållande till den verklighet som omger oss ? och sätter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska världen och dess landskap erhåller vi nya perspektiv och breddar vårat vetande. Med utgångspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhållandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lärs ut på konst- och designutbildningar idag.

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området.

Road safety is the result of measures to reduce therisk of accident and injury. (Nationalencyklopedin,2008). In principle, road safety means to arrive saveand sound.Safe traffic in cities is mainly achieved throughappropriate speed. In Sweden, more than half ofall rides happen with a speed above the legal speedlimit (Holmberg, Hydén m.fl, 1996). To reducespeed in order to increase safety requires measureswhich influence a driver?s motives for his orher choice of speed even if these are not rational(Boverket, 2002).

Inom arkitektbranchen är tävlingar ett vanligt arbetssätt men samtidigt ett unikt förfarande för arkitekter som akademisk yrkesgrupp. Vi hade inga tidigare erfarenheter av arkitekttävlingar och såg examenssarbetet som ett bra tillfälle att bygga erfarenheter inför yrkeslivet. Vårt gemensamma examensarbete är en undersökning av tävlingsformatet som arbetssätt och genomförs genom att delta i den allmäna idétävlingen OpenGap InNatur_2. Därefter kommer vi att utvärdera och reflektera över vårt deltagande och resultatet i tävlingen. Vårt mål är att kunna erbjuda landskapsarkitekter och studenter värdefull inblick i vad denna typ av tävlingar innebär och den specifika problematik som vårt val av tävling förde med sig. InNatur_2:s tävlingsuppgift bestod av att arbeta fram ett idéförslag på ett besökscentrum för ett valfritt skyddat naturområde.

Uppsatsens mål är att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos människor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna påverka människor till ett större miljöintresse. Frågeställningar i arbetet är: Kan människors miljöengagemang och beteende påverkas? Hur sker sådan påverkan? Hur kan miljömedvetenhet påverkas genom stadsplanering? Varför används inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan påverkas beskrivs. Vilka strategier som används i praktiken idag tas också upp i litteraturstudien. Som ett komplement har även tre intervjuer gjorts där kommunanställda stadsplanerare beskriver metoder som används inom respektive kommun för att påverka människors miljöintresse och beteende. För att påverka människan till en mer miljövänlig livsstil kan en så kallad förändringsstrategi utformas som dels bör bygga på strategins förutsättningar och dels på de faktorer som formar människans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i två grupper, de som syftar till att påverka individens miljöengagemang och de som syftar till att påverka beteendet hos individen.

To me, competing in architecture has always been slightly odd and at the same time exiting. These competitions are one of few occasions were architecture is almost like art. The competition generates a variety of ideas and projects and these are often expressed in a more appetizing and artistic way than traditional architecture. It?s also an art to master the special circumstances and requirements of a competition.