En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för sÀkerstÀllandet av hÄllbara stÀder bÄde idag och för kommande generationer. DÀrför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, Àven kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebÀr en bedömning av den miljöpÄverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart Àr hur och om dessa system Àr tillÀmpningsbara frÄn ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllning: Vad skiljer de allt mer frekvent anvÀnda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? TvÄ av de största systemen pÄ den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jÀmförs med stöd i tvÄ aktuella exploateringsomrÄden: Masthusen och Norra DjurgÄrdsstaden.

Mönster i markbelÀggning Àr en av mÄnga faktorer som pÄverkar mÀnniskors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vÄr kunskap motsvarade vÄr inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag. Uppsatsen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier, intervjuer och en enkÀtundersökning. Dess huvudsakliga del berör mÀnniskors psykologiska- och fysiologiska uppfattning av mönster i markbelÀggning men uppsatsen behandlar Àven geometriska mönster och markbelÀggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur mÀnniskor upplever mönster i markbelÀggning, men faktum Àr att mönster pÄverkar oss frÄn dagen dÄ vi föds. Mönster kan fÄ oss att kÀnna lugn och tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta vÀl med mönster Àr en balansgÄng mellan överstimulans och monotoni.

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr enproducent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationenÄtkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data.VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för attöka tillgÀngligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevantaför jÀrnvÀgsnÀtet.

BerÀttelser och historier har sedan urminnes tider förtrollat och fÀngslat mÀnniskor. Förr itiden samlades mÀnniskor runt lÀgerelden för att ta del av berÀttelser, idag samlasmÀnniskor runt varumÀrken. Det förflutna, nuet och framtiden binds samman till ettsammanhÀngande process genom historier, istÀllet för att vara lösryckta delar av ettsammanhang.Uppsatsens syfte var att undersöka varför storytelling inom marknadsföring Àr sÄframgÄngsrikt hos konsumenten. Vi ville fÄ en förstÄelse över vad som fÄrkonsumenten att uppskatta denna sortens reklamform. VÄr problemfrÄga ochutgÄngspunkt genom uppsatsen har varit:· Varför Àr storytelling i marknadsföring sÄ framgÄngsrikt hos konsumenter?För att klarlÀgga begreppet ur flera synvinklar har vi varit i kontakt med konsumenter ifrom av fokusgrupper samt med experter inom storytelling och sjÀlvaste reklambranschen.Vi har valt dessa tre intressegrupper för att fÄ olika perspektiv urkonsumentens synvinkel.

Marknadsföring och kontakt med kunder utformas pÄ ett sÀtt som ska vara fördelaktigt för företagsryktet. Ryktet skapar sedan en bild av företaget. Den bild Àr det som blir det förmedlade varumÀrket och i lÀngden Àven en viktig framgÄngsfaktor. Förutom reklam, logotyp och slogans lyfter företag i servicebranschen in inredning och arkitektur som en del av detta varumÀrkesarbete. DÀr har lokalen betydelse för att kunderna ska lockas till butiken eller restaurangen, öka köpintentionen samt för att kommunicera företagets vÀrdeord.

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Hur anvÀnder barn utomhusmiljön pÄ en skolgÄrd i vardagen? PÄ vilka platser umgÄs, leker och pratar barn i vardagsmiljön? Vad finns det för faktorer i vardagsmiljön som kan pÄverka vilka platser barn prefererar? Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka ovanstÄende frÄgestÀllningar för att lÀra mig mer om hur utemiljön pÄverkar barns samspel. Syftet har Àven varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur jag som landskapsarkitekt, kan tÀnka kring barn och gestaltning. BÄde barn och vuxna mÄr bra av att vara utomhus. Barn bygger bland annat upp en tillit till sin omgivning genom att vara ute.1 Hur tillgÀnglig utomhusmiljön Àr dÀr barn bor beror pÄ restriktioner uppsatta utav vuxna och omgivningens brukskvaliteter. Hur tillgÀnglig utemiljön Àr runt hemmet ser ocksÄ olika ut mellan olika hem.

Fysisk modell Àr ett Àr ett effektivt medel att översÀtta arkitektoniska koncept till konkret form - bÄde för den egna förstÄelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmÀnhet. Modellen Àr ett av de verktyg som stÄr landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom bÄde svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn pÄ modellbygge som tidsödande och svÄrtillgÀngligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillÀmpning uppmuntras av bÄde lÀrare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, pÄ grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

Historien om helande platser i naturen, stÀllen som ansÄgs pÄverka mÀnniskans vÀlbefinnande, Àr lÄng. Naturens ÄterhÀmtande hÀlsoeffekter Àr dÀremot ett relativt nytt forskningsfÀlt. TvÄ teorier dominerar inom forskningen, Stephen och Rachel Kaplans teori om hur sinnena pÄverkas av intryck och Roger Ulrichs teori om reaktioner som sker instinktivt i kroppen. BÄda teorierna utgÄr frÄn stressteori dÄ det Àr ett tydligt sÀtt att mÀta vÀlmÄende. Det Àr utifrÄn dessa teorier som designaspekter för helande trÀdgÄrdar har vÀxt fram.

Gestaltningsförslaget ?Dunder och flak? presenterar en ny utformning av Vassara torg och park som tar avstamp i GÀllivares befintliga identitet. Förslaget Àr en del av ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. I GÀllivare pÄgÄr en omfattande samhÀllsomvandling till följd av att gruvan i Malmberget expanderar och orten rasar samman. BostÀder och viktiga samhÀllsfunktioner som gÄr förlorade mÄste ersÀttas inom kommunen, vilket kommer ske genom förtÀtning av GÀllivare centralort. NÀr staden förtÀtas försvinner publika ytor samtidigt som de som blir kvar fÄr ett högre anvÀndartryck.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser. Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.

The quality of a design can improve essentially through a participatory designprocess. Initially, The Mulberry School project was supposed to be finished in two months but the involvement of artist Scott G Burnham extended the work and brought a new dimension into the project. In the beginning, Scott and I both worked on the project unaware of each other. I was appointed by the architect to design the external areas of the school and based on a site survey and analysis of the factors infl uencing the site I created a design proposal with the concept form and function. At the same time Scott performed a series of workshops initiated by the school. The purpose and goal was to include the students in the redevelopment of the school and to produce a design based on the thoughts and wishes of the students.

HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Det hÀr arbetet handlar om hur man kan gestalta med vatten i en urban kontext. Vatten Àr liv. Utan vatten kan inget leva. Vatten Àr Àven viktigt för oss mÀnniskor dÄ det skapar sinnliga upplevelser. En stilla vattenspegel, en porlande bÀck, en sprudlande fontÀn, eller det vidstrÀckta havet kan bidra till att mÀnniskan finner lugn och harmoni.

Den hÀr uppsatsen handlar om bildÀmnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss mÀnniskor. Via grottmÄlningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fÄtt redskap att uttrycka, kÀnna och förmedla olika budskap frÄn urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie Àr att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildÀmnets undervisning utövas i grundskolans tidigare Är. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger pÄ fem olika skolor som alla undervisar i Àmnet bild i skolans tidigare Är.