Gentrifiering ? En undersökning av begreppet och fysisk förändring i Möllevången
Gentrifiering är ett fenomen som kan ses i många storstäder idag. Gentrifiering innebär bland annat en förändring i den socioekonomiska profilen i ett område då en mer välbeställd befolkningsgrupp tillkommer ett område med invånare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hävdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att områden blir mer homogena och staden på så sätt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering är en liten och knappast negativ process i förändringen av staden. Gentrifieringsprocessen är emellertid väldigt komplex och innefattar flertalet förändringar som sker parallellt och i påverkan av varandra. Begreppet har tidigare använts för att beskriva den socioekonomiska förändringen i innerstadsområden. Definitionen av gentrifiering har däremot vidgats och idag tillskrivs gentrifiering inte enbart innerstäder utan är ett fenomen som även går att urskilja i andra kontexter.
Denna studie undersöker gentrifieringsbegreppet, diskurser kring gentrifiering samt fenomenets effekter. Därtill beskriver denna studie gentrifieringens koppling till den fysiska miljön med exempel från Möllevången i Malmö. Undersökningen är gjort med kvalitativa dokumentstudier såväl som kvalitativa intervjumetoder. Syftet med denna studie är att belysa fenomenets komplexitet samt dess konsekvenser inom stadsbyggande, då främst med fokus på det offentliga rummets fysiska utformning. Arbetet i denna uppsats ämnar även diskutera landskapsarkitektens kunskap och roll i gentrifieringens intressanta och komplicerade process.
Arbetet visar att gentrifiering inte kan beskrivas som ett enbart positivt eller negativt fenomen i staden. Däremot är det viktigt att inte förringa fenomenets negativa effekter, då exempelvis bortträngning av boende påvisats i gentrifierade områden. Studien belyser även bostadspolitikens koppling till gentrifiering. Därtill beskrivs några faktorer i gentrifieringens koppling till den fysiska miljön och att landskapsarkitekten kan påverka processer som gentrifiering då hen är medskapare av det offentliga rummet. Slutligen belyses medborgarengagemang som en viktig del i processer då större förändring planeras i den fysiska miljön.