De enbart finansiella styrsystemen kritiserades av Johnson och Kaplan (1991) vilket ledde till att Kaplan och Norton (1992) utvecklade det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet avser att mäta både finansiella och operationella prestationer för att få en helhetsbild över företags prestationer. Bankbranschen är ständigt föränderlig och konkurrensutsatt, vilket ökar behovet av kompletta styrsystem för att mäta bankernas prestationer. Det balanserade styrkortet har utvecklats från ett mätsystem till ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg. För att använda det balanserade styrkortet som ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg är fyra processer centrala, översätta visionen, kommunicera och länka, verksamhetsplanering samt uppföljning och lärande. Denna studie baseras på en fallstudie av Nordea Bank AB?s rådgivningskontor i Umeå som ämnar undersöka hur banken använder det balanserade styrkortet som strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg.

Det finns en rådande problematik kring att ogräsplantor etablerar sig i trädgårdens rabatter. En oönskad planta som innebär konkurrens för kulturväxten, den odlade växten. Ogräsplantan konkurrerar om ljus, utrymme, växtnäring och vatten samtidigt som den drar ner planteringens prydnadsvärde. Denna uppsats fokuserar på hur de marktäckande växterna kan begränsa ogräsets etableringsförmåga i rabatten genom att täcka eller beskugga marken. Syftet med uppsatsen är att identifiera olika växtkombinationer, passande för olika typer av rabatter, som förhindrar etableringsmöjligheten för ogräs.

This Masters thesis in Library and Information Science has the title The New Information Desks at Malmö Public Library . During the rebuilding of the library in Malmö a new information desk was developed. This desk differs to a great extent from conventional information desks used in libraries. The information desk is triangular with rounded edges which allows the librarian and the user of the library to work side by side without any physical barriers. The aim of this thesis is to explore the requirements for the information desks formulated by the library and how they are perceived by the librarians and the users of the library.

In the centre of Bromma, east of Brommaplan is the part of Bromma named Riksby. Riksby was built in the early 1940:s as a part of the westward expansion of Stockholm. Other places that were built at the same time was for ex. Stora Mossen and Abrahamsberg. This work is about the outdoor environment of the housing co-operative of Brickbandet.

This essay gives the reader an overview of the different problems and issues a landscape architect might meet, in the process of planning and realizing an eco-village. Its aim is to stimulate new ideas, based on the traditional, present and future working field of landscape architects. The essay does not claim to cover all imaginable aspects of social sustainability within an eco- village, but refers to the presented sources for further in-depth reading. Although the original focus has been on physical planning, the interviewees? words have been of big importance, and to a certain extent changed the constitution of this essay.

Mitt magistersarbete ?Mini House? är ett projekt som omfattar undersökning, formgivning, utveckling och paketering av en samtida svensk stuga inom kontexten för den svenska Plan- och bygglagen. Jag har gett projektet en engelsk titel då jag vill att det ska kunna ha relevans och ett potentiellt liv utanför den primära svenska kontexten.De s.k. Friggebodsreglerna tillåter en markägare att bygglovsfritt uppföra ytterligare en stuga på maximalt tio kvadratmeter på bebyggd tomt. Ett förslag att utöka den tillåtna ytan till femton kvadratmeter har lagts fram och skall fastslås i början av år 2008.En marknad för ?friggebodar? skapades snabbt efter att Friggebodsreglerna introducerades 1987, vilken inte har förändrats märkbart under dessa 20 år vad gäller byggmaterial, huskvalitet eller utseende och känsla.

Detta examensarbete fokuserar på planering i en stad där tillväxt inte är det mest troliga scenariot. Staden i fråga är Söderhamn i Hälsingland som under de senaste 40 åren har genomgått en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta är många och i dagsläget är det framför allt ungdomar som lämnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större städer där en hel del väljer att stanna kvar. Den långtgående stagnationen har satt sina spår i invånarnas attityd till Söderhamn och många av ortens unga upplever att det inte finns något där som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.

Våra landskap är i ständig förändring, nu i snabbare takt än någonsin. Ett sätt att dokumentera dessa förändringar är markbaserad återfotografering. Inom området för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad återfotografering kan användas, om det markbundna fotografiet är ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om återfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. Målet är att belysa och utvärdera metoden och visa på dess styrkor men även dess begränsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen återfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrån en teoretisk bakgrund om förändringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

I vårt examensarbete undersöker vi hur vägledare på fristående gymnasieskolor i två län i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi på hur skol- och syvkulturen kan påverka deras arbete men även hur arbetsorganisationen inom skolan påverkar deras arbetssätt. Tanken bakom vår studie bygger på det växande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhället. Tidigare forskning inom detta område är näst intill obefintlig då denna skolform är en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det är att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse.

Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt.

En del av det gamla industriområdet i Jönköping på Munksjöns västra sida ska iframtiden bebyggas med bostäder. Syftet med detta arbete är att utforma ettexploateringsförslag över den södra delen av det området. Resultatet redovisassedan i form av illustrationer över området och de tänkta byggnaderna.Målet är att skapa ett attraktivt, hållbart och trivsamt bostadsområde därarkitektonisk skönhet, variation och närheten till vatten står i fokus. Variationskapas genom differentierade byggnader, trots ett i övrigt enhetligt utförande iform av lika material och likartad stil.För att maximalt utnyttja det unika läget vid vattnet har utgångspunkten varit attalla bostäder ska ha utsikt mot sjön. Dessutom har även själva vattnet utnyttjatsför bebyggelse.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.