Titel: Företagskulturens roll ? en jämförelse av ett moder- och dotterbolag.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia LindHandledare: Dr. Lars Ekstrand Datum: 2014 - Juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka ett moder- och dotterbolag för att se om de har gemensamma eller skilda företagskulturer för att sedan belysa hur företagen influerar varandra och hur det påverkar företagens framgång.Metod: Med bakgrund mot studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med respondenter från ett Moderbolag och dess dotterbolag. Det framkomna materialet har analyserats genom en abduktiv analysmetod. Resultat & slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt att både moder- och dotterbolaget har sina separata företagskulturer med sina egna grundvärderingar som bygger på kärnan i verksamheten.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån.Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska Moderbolag var avdragsgillt fullt ut.

Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare källa till konkurrensfördelar. För att en sådan samordning ska möjliggöras ställs det krav på en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvåras av att de multinationella företagen består av dotterbolag som är verksamma i många olika länder och miljöer.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska Moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB är studien avgränsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd.

Uppsatsen har som syfte att undersöka gällande rätt för internprissatta royaltybetalningar från fast driftställe till Moderbolag. Problemet är att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet är tillämpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rätt för att förhindra att nämnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet användas för att förhindra sådant?Royalty beskattas som regel i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av delaktighetstanken. Den innebär att royaltybetalningar räknas som del i fast driftställe beläget i Sverige.

Q-Med AB är ett ungt företag som expanderat kraftigt de senaste åren och tillväxten har hela tiden skett i kombination med lönsamhet. Den stora faran med en snabb tillväxt under lönsamhet är att ett företag blir bekväm i situationen och för litet fokus läggs på att minimera kostnader och öka effektiviteten i rutiner och processer. För Q-Med AB har det fått konsekvensen att det logistiska flödet till stor del har försummats. Företaget verkar idag i över 60 länder, antingen genom distributörer eller egna dotterbolag. I Europa finns fem dotterbolag i Tyskland, England, Frankrike, Italien och Spanien.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Moderbolagets aktiekurs reagerar, därmed påvisa eventuell onormal avkastning när ett Moderbolag beslutar sig för och sedan avyttrar en del av ett dotterbolag till börsen (Equity Carve?Out). Delsyftet är att undersöka sambandet mellan onormalavkastning i storleken på avyttrade andelar samt beskriva de motiv som anges och analysera detta mot storleken på avknoppad andel.Metod: Undersökningen är en eventstudie med en kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av börskurser och index.Teori: Eventstudien bygger på hypotesen om effektiva marknader, teorin om asymmetrisk information, agent teori samt teorin om avknoppningsfördelar.Empiri: Eventstudien bygger på 25 Equity Carve?Outs genomförda mellan åren 1991?2007 och behandlar aktieutvecklingen dels vid beslut och dels vid genomförandet av en avknoppning, detta relateras sedan till tidigare forskning.Resultat ECO mellan åren 1991 och 2007 har generellt medfört svagt positiva priseffekter vid beslutet om avknoppning och positiva priseffekter vid avyttringen.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att grundläggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 när förvaltningsrätten och skatterättsnämnden underkände två paketeringar.Innan år 2003 var vinster på näringsbetingade andelar inte skattefria. Däremot rådde skattefrihet på liknande andelar i andra länder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt Moderbolag starta ett holdingbolag med säte i Nederländerna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med säte i Sverige. Moderbolag som av olika skäl ville avyttra en fastighet hade två val.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett Moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i Moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier Moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt Moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs.

Bolag ingår i koncerner av företagsekonomiska orsaker där de kan tillförskaffa sig fördelar på den marknad de befinner sig i och expandera utan stora kostnader. För att koncernbolag inte ska behandlas mindre fördelaktiga än andra former av bolagsbildanden har det därför möjliggjorts för bolag inom en koncern att överföra vissa kostnader och intäkter mellan bolagen för bättre skatteeffekter. En typ av vinstöverföring är det i denna uppsats behandlade koncernbidraget och för att kunna ge ett bidrag ska Moderbolaget uppfyllt vissa krav, däribland att Moderbolaget äger mer än 90 % av dotterbolaget.  I Kap 35 IL finns koncernbidragsreglerna som behandlar främst koncerner inom Sverige. Reglerna har ansetts ge en väldigt begränsad möjlighet för gränsöverskridande koncerner att kunna ge och motta koncernbidrag vilket uppdagades i samband med ett antal avgöranden från EU-domstolen - bland annat domen Mark & Spencer. RegR dömde därför i flera mål som behandlade just gränsöverskridande koncernsituationer för att klargöra de svenska koncernreglernas förenlighet med EU-rätten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida de nya reglerna angående ränteavdragsbegränsningar är förenliga med EG-fördragets fria etableringsrätt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sådan inskränkning kan rättfärdigas.De nya reglerna avser en begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter och gäller vid räntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för ränteutgifter får göras under förutsättning att den inkomst som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgår till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den stat där det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag får även göras för ränteutgifter i de fall såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Regeln är ett alternativ till tio-procentregeln och gäller därmed även i de fall ränteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.De svenska reglerna om ränteavdrag är tillämpliga på dotterbolag med både inhemska och utländska Moderbolag.

Under 2003 infördes nya regler som gjorde utdelning och försäljning av näringsbetingade andelar skattebefriade. Genom att bolagsförpacka en fastighet innan försäljning kunde bolagen undkomma kapitalvinstbeskattning om andelarna i dotterbolaget var näringsbetingade. Om andelarna i dotterbolaget däremot är att klassificera som lagertillgångar kommer det säljande bolaget att beskattas för kapitalvinsten. Det är därför av stor vikt att det säljande utreder vilken karaktär andelarna i dotterbolaget kommer att få vid försäljningstidpunkten, då syftet med paketering är att försäljningen skall bli skattefri. Paketeringsförandet i sin enklaste form fungerar så att Moderbolaget startar ett helägt dotterbolag. Moderbolaget genomför sedan en underprisöverlåtelse av fastigheten till dotterbolaget.

Bakgrund och Problem: Flera tidigare studier har visat att kultur kan påverkaimplementering av olika styrmedel i ett globalt företags utländska dotterbolag. Under desenaste decennierna har Kina blivit ett land som attraherar många direktinvesteringar, menlandets kultur anses som en komplex faktor för utländska investerare. En tidigare intervju somgjordes som en del av två grupparbeten under kandidatskursen väckte vårt intresse om hurfallföretagets ekonomistyrning fungerar. I egenskap av att uppsatsförfattarnas personligabakgrund har koppling till den kinesiska kulturen, blev valet av uppsatsämne ett avfallföretagets dotterbolags ekonomistyrning utifrån ett kulturellt perspektiv. Budgeteringnämndes under intervjun som ett viktigt planerings- och styrverktyg, och därför valdesbudgetering i fallföretagets kinesiska dotterbolag som huvudområde i denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka om utformning och implementering avbudgetering i ett kinesiskt dotterbolag som ägs av ett svenskt Moderbolag påverkas av denlokala kulturen.

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt Moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska Moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.