Sökresultat:
1905 Uppsatser om Modeller för avtalsslut - Sida 65 av 127
Logopedi i Ăppna VĂ„rdformer : utvĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende projekt
I Uppsala har det inte funnits tillrÀckliga resurser för att personer med Àt- och kommunikationssvÄrigheter ska fÄ fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut frÄn den geriatriska vÄrden. Ett projekt startades dÀrför 2007 med mÄlet att utveckla modeller för logopediskt arbete sÄ att vÄrdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsÀtta sÄ lÀnge vÄrdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 Är som har Àt- och/eller kommunikationssvÄrigheter pÄ grund av stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den hÀr studien har varit att utvÀrdera projektet efter att halva projekttiden har gÄtt. En processutvÀrdering baserad pÄ dokumentation om projektet har gjorts.
NĂR SJUKDOMEN RĂR MITT HJĂRTA FĂ R DU INTE RĂRA MIG, en litteraturstudie om samlevnad, sexualitet och hjĂ€rtsjukdom
Det har börjat uppmÀrksammas att sexualiteten Àr en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvÀrvad hjÀrtsjukdom. Det Àr kÀnt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsstÀllelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjÀrtsjukdom skulle kunna vara lika pÄverkad.
Det holistiska synsÀttet prÀglar sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hÀlsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet pÄverkas hos personer med hjÀrtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frÄgor. Litteraturstudie var den metod som tillÀmpades.
Hata Slumpen. NÀr bör miljön undersökas pÄ grund av en sjukdomsanhopning?
Egendomliga sammantrÀffanden kan vara viktiga att notera och uppmÀrksamma om man vill upptÀcka miljöproblem. En ovanligt stor ansamling av sjukdomar inom ett litet omrÄde eller inom en liten grupp kan ge anledning till oro i omgivningen. MÄlet med det hÀr projektet var att med statistiska metoder undersöka hur osannolika sÄdanaansamlingar Àr och om det gÄr att avfÀrda dem som slumpmÀssiga hÀndelser eller inte, samt att konstruera modeller vars syfte Àr att identifiera hÀlsofarliga miljöer.Endast icke smittsamma sjukdomar har studerats i detta projekt och de formler som har konstruerats bygger framför allt pÄ Bayes sats. I de berÀkningar som gjorts har detantagits att antalet sjukdomsfall Àr binomialfördelade.För att kunna berÀkna risken för en skadlig miljöfaktor givet ett antal sjuka behövs en a priori skattning för sannolikheten att denna miljöfaktor finns och kunskap om hurmycket den höjer risken för sjukdom. Dessa vÀrden Àr sÄklart osÀkra, sÀrskilt om det Àr okÀnt vilken miljöfaktor det skulle kunna röra sig om.
Inskolning - Hur pÄverkas smÄ barn av olika inskolningsmodeller i förskolan
Syftet Àr att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett Ärs Älder utifrÄn ett barnperspektiv. Mina frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgra avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever förÀldrar och pedagoger (förskollÀrare och barnskötare kommer att benÀmnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrÄn barnets behov? Vad kÀnnetecknar en god inskolning? Spelar barnets Älder nÄgon roll? Det finns inte nÄgon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. DÀrför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkÀter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som Àr ett Är. Jag vill utifrÄn ett barnperspektiv ta reda pÄ vad fördelarna Àr med de olika inskolningsmodellerna.
FrÄn ett gymnasieprogram till ett annat - Elevers reflektioner kring gymnasieval och programbyte
Forskning visar att övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en viktig brytpunkt i mĂ„nga ungdomars liv, dock Ă€r denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men ocksĂ„ svĂ„rt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare vĂ€ljer att genomföra ett programbyte. Ăven om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar Ă€ndĂ„ kĂ€nslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar.
Uppsatsen syftar till att ge en förstÄelse för unga mÀnniskors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring bÄde gymnasieval och programbyten, belyses vad som pÄverkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer.
SlÀktforskaren mot landsarkivarien. En fallstudie av offentlighetslagstiftningens tillÀmpning pÄ 1920-talet
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Att undersöka klÀttringen slitage pÄ markytan
Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.
Informationshypotesen - Ger förÀndringar av utdelningar nÄgon information om framtida vinster?
Sammanfattning Uppsatsens titel: Informationshypotesen - Ger förĂ€ndringar av utdelningar nĂ„gon information om framtida vinster? Seminariedatum: 2008-02-04 Ămne/Kurs: NEKK01 ? Examensarbete kandidatnivĂ„ 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Erik Norrman Fem nyckelord: The information content of dividends, informationshypotesen, utdelningar, effektiva marknader, vinster. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hypotesen om att aktieutdelningar innehĂ„ller nĂ„gon information om framtida vinster. Metod: Undersökningen genomförs med hjĂ€lp av en regressionsanalys med Ă„rliga data pĂ„ bland annat utdelningar och vinster för 46 svenska börsbolag mellan Ă„ren 1990-2006. VinstförĂ€ndringar Ă€r den beroende variabeln och utdelningsförĂ€ndringar Ă€r en av de förklarande.
VarumÀrkesbyggande : - i teori och empiri
Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av rÄdande teoribildning gÀllande varumÀrkesuppbyggnad ur mÀrkesinnehavarperspektiv. Uppsatsen uppkom ur tesen att det i dagens globaliserade ekonomi rÀcker det inte alltid med varor och tjÀnster i sig sjÀlv som effektiva konkurrensmedel och att det dÀrför har blivit av allt större vikt att företagen aktivt arbetar med varumÀrken. Teoribildningen redovisas med hjÀlp av tvÄ mera ingÄende teoripresentationer. DÀrefter testas teorin pÄ deduktiv vÀg genom en kvalitativ studie av varumÀrket "HÀstens". Den teoretiska delen av arbetet Àr dÀrför av beskrivande natur, medan den empiriska delen tolkas in i flera modeller och Àr av kontrollerande art.
BygglovshandlĂ€ggning - skillnader och likheter mellan olika kommuner. Fallstudie Ărebro och Karlskoga
Bygglov handlar om att vÀga enskilda intressen mot allmÀnna intressen i hur vÄr omvÀrld skase ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller pÄ bygglovshandlÀggaren, dennes chefoch dÀröver nÀmnden. Att handlÀgga ett bygglov krÀver kunskaper i bÄde PBL (plan- ochbygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rÀtt instanser ska kontaktas samt remisser ochgrannhöranden skickas i de fall de behövs. En handlÀggare mÄste kunna lÀsa och tolkalagtexter, kartor och detaljplaner som ibland Àr av Àldre datum och svÄrtydda.Det hÀr arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandlÀggningen och hurkunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandlÀggare utför underen dag undersöks.
LÀra med GIS : En undersökning av implementeringen av GIS i grundskolan
Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.
Game-art for Dummies
Liquid Media Àr ett litet företag lokaliserat I Stockholm, Sverige. Dom har
en rik historia med flera spel produktioner i sin merit lista. Jag fick som
uppgift att skapa ett flertal visuella föremÄl till nÄgra av deras mindre
projekt. Jag har hÀr sammanfattat mitt arbete om hur jag gick till vÀga för
att lyckas med detta.
Mitt arbete pÄ Liquid Media involverade flera olika delar av spelkonst
produktion. Liquid behövde olika klÀd- och hudtexturer till deras spel
karaktÀrer, dom behövde modeller för ett andra spel projekt och dom behövde
Àven omorganiserade uv-mappar till nÄgra klÀdtexturer i förebyggande syfte
sÄ att anvÀndaren i framtiden ska kunna byta klÀder pÄ rÀtt sÀtt.
För att klara av dom olika uppdragen som jag Ätog mig bestÀmde jag mig för
att anvÀnda olika program för olika ÀndamÄl.
Produktutveckling - en kantinlyft för storköksbruk: FrÄn idé till prototyp
Elektrotermo AB tillverkar storköksutrustning sÄ som kokerier, spisar och arbetsbÀnkar. Företaget jobbar aktivt med att utöka sitt sortiment och pÄ initiativ av Cedervall Arkitekter AB beslutade de sig för att satsa pÄ en kantinlyft till kokerier. En liknande produkt har företaget inte tidigare haft i sitt sortiment. MÄlet med projektet Àr att utforma en kantinlyft som uppfyller företagets och anvÀndarnas önskemÄl och presentera produktionsunderlag till en funktionsduglig prototyp. SÀrskild hÀnsyn till storkökens krav pÄ hygien och sÀkerhet skall tas.För att uppnÄ mÄlen har information insamlats frÄn olika kÀllor och problemet analyserats noggrant.
Webbplatsen som marknadsföringskanal ? Lokala Evenemang
Genom Internet skapas stÀndigt nya och kreativa lösningar som ger företag ochorganisationer möjligheter att förmedla sitt budskap pÄ ett virtuellt sÀtt. SÀrskilt viktigt Àrdet för upplevelseindustrin och dÀr tillhörande evenemangsaktörer att kunna Ätergeverkligheten i teknologin. I vÄr uppsats har vi som syfte att kartlÀgga hur lokalaevenemang marknadsförs via Internet, för att sedan dra slutsatser om hur deraswebbplatser kan förstÀrka och förlÀnga upplevelsen för besökaren.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi har gjort semistrukturerade observationer avÄterkommande, större och lokala evenemang som lÄg nÀra i tiden för sitt genomförande.Den undersökningsmetod vi tillÀmpade var att utföra observationer med hjÀlp av ettschema. Detta schema var baserat pÄ teorier och modeller frÄn litteraturgenomgÄngen. Iden teoretiska delen beskrivs teorier om Event marketing, Internetmarknadsföring,kundvÀrde, besökarens deltagande och engagemang samt hur upplevelser kan förlÀngas.I resultatet presenteras och analyseras de observationer vi har gjort och vi uttalar oss omtendenser och mönster.
Kognitiva svÄrigheter i beslutsprocessen vÀsentliga för beslutstödssystem att stödja
Beslutstödssystem, som syftar till att underlÀtta beslutsfattandet för beslutsfattare, Àr idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). DessvÀrre upplever mÄnga beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) Àr att tillrÀckligt stor hÀnsyn inte har tagits till mÀnskliga faktorer, sÄsom kognitiva begrÀnsningar. Det Àr av vikt att utgÄ frÄn andra modeller över mÀnskligt beslutsfattande Àn Simons (1960) modell, som i stort sett Àr den enda modellen som utgÄs frÄn (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.