I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

SyfteAtt genom en fallstudie vid GÀvle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge GÀvle Energis affÀrsomrÄde Kommunikation ett förslag pÄ modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras pÄ ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att fÄ information till teorikapitlet samt till processen dÀr empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag pÄ lÀmplig modell.Resultat & slutsatsFöretaget efterfrÄgade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

I mÄnga sammanhang Àr det önskvÀrt att importera data frÄn textfiler, excelfiler och liknande till en databas. För detta krÀvs att data i nÄgot skede översÀtts till en ER-modell (Entity Relationship), en modell som beskriver relevanta delar i ett databasschema. Modellen för hur denna översÀttning ser ut varierar frÄn fall till fall.I det hÀr examensarbetet har en applikation tagits fram för import av data till en ER-modell ur ett modellperspektiv i linje med Model Driven Architecture (MDA) ?. Vinsten ligger i att anvÀnda en metamodell som beskriver hur olika modeller för transformering frÄn tabelldata till en ER-modell fÄr se ut.

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mÀngder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje Är skapas det mÀngder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skÀl, inte minst av lagliga skÀl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser pÄ ett lÄngsiktigt sÀtt. Dagens sÀtt att hantera de olika tekniker för anvÀndning av databaser styrs av beslut som baseras pÄ varierande faktorer sÄsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ÀndamÄl, med mera.

I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.