Sök:

Sökresultat:

5236 Uppsatser om Modell för lärande uppföljning och utärdering - Sida 24 av 350

Den orkestrala Orgeln

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Att förhindra aspirationspneumoni hos patienter med stroke och dysfagi

Aspirationspneumoni Àr en vanligt förekommande komplikation hos personer med stroke och dysfagi. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som bedömning av patientens svÀljningsfunktion bör utföras tidigt och kan genomföras pÄ olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska vetenskaplig litteratur för att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga aspirationspneumoni hos patienter med stroke och dysfagi. Goodmans modell anvÀndes som inspirerande modell för att strukturerat sammanstÀlla tillgÀnglig litteratur. Efter granskning enligt protokoll ansÄgs elva artiklar innehÄlla sÄdan kvalitet att de kunde ingÄ i sammanstÀllningen.

Manifest: Med feminism och ekologi i fokus

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

En studie av hatbrottens bestÀmningsfaktorer

Eftersom uppmÀrksammandet av hatbrott Àr relativt nytt i Sverige sÄ har ocksÄ vÀldigt lite forskning gjorts pÄ omrÄdet, sÀrskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag dÀrför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhÄllanden, som förklarar förÀndringen i antalet hatbrott mellan olika Är och lÀn i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i nÄgon större utstrÀckning kunde förklara hatbrotten, men istÀllet visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde Àven dra slutsatsen att det inte Àr de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmÀlda hatbrott..

Att bevittna v?ld

Syftet med studien ?r att unders?ka hur barnets perspektiv kommer fram i domstolars bed?mningar i m?l om barnfridsbrott. Fokus ligger p? hur barns utsagor v?rderas, hur domstolar definierar vad det inneb?r att ett barn har ?bevittnat? v?ld samt hur barnets upplevelser ges betydelse i domstolarnas bed?mningar. Studien bygger p? en kvalitativ flerfallsstudie av 16 domar fr?n tingsr?tt och hovr?tt i V?stra Sverige mellan 2021 och 2025.

Modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin : en fallstudie pÄ Stora Enso SkutskÀrs Bruk

Företag som tillverkar papper och massa anvÀnder sig av kontinuerlig tillverkning och Àr en del av processindustrin. Stora Enso Àr ett företag inom pappers-, förpacknings- och trÀproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela vÀrlden. En av dessa enheter Àr SkutskÀrs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.SkutskÀrs Bruk har i nulÀget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svÄrt att spÄra orsaker till. De Àr inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete Àr att skapa en modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill sÀga frÄn torkning till lagring.

Att ha tillgÄng till mödravÄrd eller inte, det Àr frÄgan. : En fÀltstudie i Akim Oda, Ghana

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Ipad - en mo?jlighet fo?r tra?ningsskolan : en kvalitativ underso?kning av elevers utveckling av kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan med hja?lp av iPad.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

SamhĂ€llsplanering för fysisk aktivitet : En studie över VĂ€sterĂ„s kommun och Öster MĂ€larstrand

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Överbelastningsproblem för avloppsledningsnĂ€t och kostnadseffektiva Ă„tgĂ€rder : En fallstudie med förenklad hydraulisk modell

MĂ„nga svenska kommuner har idag problem med överbelastade avloppsledningssystem. Det kan bland annat resultera i kĂ€llaröversvĂ€mningar i nĂ€rbelĂ€gna fastigheter, överbelastade reningsverk eller brĂ€ddningar till recipienten. För att motverka dessa effekter kan olika Ă„tgĂ€rder vidtas. ÅtgĂ€rderna kan vara olika lĂ€mpliga beroende pĂ„ typ av omrĂ„de och kostnaderna för genomförandet kan variera kraftigt och ha olika miljöpĂ„verkan. Detta innebĂ€r att det Ă€r viktigt att vĂ€ga samman effektiviteten av olika Ă„tgĂ€rder, deras miljöpĂ„verkan, kundnytta och kostnad.Syftet med examensarbetet var att med hjĂ€lp av ett hydrauliskt modelleringsverktyg (PCSWMM) studera ett antal typomrĂ„den och ta fram en förenklad modell.

Simulering av luftflöden genom ventilationsdon

I rapporten undersöks i vad mĂ„n det gĂ„r att simulera luftflödet genom ett ventilationsdon och dĂ€rigenom bestĂ€mma en k-faktor, vilken anger förhĂ„llandet mellan luftflödet och kvadratroten ur tryckfallet över en strypning.En tvĂ„dimensionell axelsymmetrisk modell har anvĂ€nts för att simulera ett irisspjĂ€ll utan böjar pĂ„ luftkanalen. En tredimensionell modell har anvĂ€nts för att simulera en 180°°-böj.Som jĂ€mförelser till simuleringarna har praktiska uppmĂ€tningar anvĂ€nds. Även jĂ€mförelser med andra simuleringar har gjorts.Slutsatsen Ă€r att en simulering av den hĂ€r 180°0-böjen ger för stora fel (lokalt omkring 20 %, men oftast mindre Ă€n 10 %) för att vara en anvĂ€ndbar metod i samband med ?obligatorisk ventilationskontroll? (OVK). Simuleringen med irisspjĂ€ll och raka kanaler ger ett maximalt fel pĂ„ mellan 3 % och 10 %.

AnvÀndning av digitala system för kunskapsöverföring

ProblemstÀllning: Det existerar idag en betydande forskning som berör digitala system för kunskapsöverföring. Emellertid ser vi en tydlig brist i forskningen kring anvÀndandet av de olika systemen. Detta beror till stor del pÄ problemet med att kunna mÀta att en medarbetare verkligen anvÀnder systemet för kunskapsöverföring. Genom att studera kunskapsutbytet i organisationerna hade det varit möjligt att kartlÀgga de omrÄden som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring. FrÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring? Syfte: Syftet Àr att skapa en modell som visar de faktorer som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring, samt att genomföra en första prövning av modellens giltighet genom en studie av tre företag.

Hur idrottsla?raren motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och pa? fritiden

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Modellering av ultraljudsbilder med tvÄdimensionella
AR-modeller

MÄlet med det hÀr examensarbetet var att pÄ datorsimulerat vis placera ut ett antal spridare och göra ultraljudsavbildning pÄ dessa, och dÀrefter ur ultraljudsbilden försöka skatta hur mÄnga spridarna var. Detta Àr en början pÄ ett forskningsarbete som har som mÄl att kunna mÀta porösitet med hjÀlp av ultraljud. Tanken Àr att spridarna ska vara en förenklad modell av porösitet. För att förhoppningsvis kunna skatta egenskaperna i bilden, skattas bildens autoregressiva (AR) motsvarighet. AR-modellen skattas i sin tur med hjÀlp av minsta kvadratmetoden.

FAKTORER SOM P?VERKAR SJUKSK?TERSKANS BESLUTSFATTANDE I TRIAGE. En litteratur?versikt

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->