Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjÀlper elever i deras arbete med texter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur i Àmnet och genomfört en mindre undersökning dÀr jag provade teorierna pÄ en grupp elever. DÀrefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att fÄ veta vad de tyckte om arbetssÀttet. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att skrivprocessen Àr en modell som hjÀlper de flesta elever men krÀver övning och förstÄelse för hur man kan bli hjÀlpt. Dessutom anser jag att varje lÀrare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnÀtverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. PÄverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar Àr tydlig och viktig att arbeta med för att uppnÄ en lÄngsiktig affÀrsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar pÄverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgÄngspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga ÄterförsÀljare inom deras affÀrsnÀtverk pÄverkas av olika tekniska system.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. DessvÀrre misslyckas mÄnga av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten Àr det viktigt att kÀnna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan pÄverka prestationen i företaget. Syftet med studien Àr att utveckla kunskap inom ÀmnesomrÄdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillÀmpat ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att utifrÄn teorier skapa en grund för modellen.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. DessvÀrre misslyckas mÄnga av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten Àr det viktigt att kÀnna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan pÄverka prestationen i företaget. Syftet med studien Àr att utveckla kunskap inom ÀmnesomrÄdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillÀmpat ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att utifrÄn teorier skapa en grund för modellen.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att utforma en modell, vars uppgift Àr att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet Àr att applicera modellen pÄ banksektorn. För att uppnÄ vÄrt huvudsyfte utgick vi frÄn teori om belöningssystem. Undersyftet uppnÄddes genom en kvalitativ studie pÄ de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. PrimÀrdata inhÀmtades frÄn intervjuer och sekundÀrdata frÀmst frÄn böcker och artiklar.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Konsekvenser av konkurser drabbar sÄvÀl företaget sjÀlv som andra intressenter. Exempel pÄ sÄdana Àr investerare, kunder, leverantörer, lÄngivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags vÀg mot konkurs Àr dÀrför ett bidrag till sÄvÀl företaget sjÀlv som samhÀllet. I den hÀr studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras pÄ smÄföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan anvÀndas för att prognostisera konkurs för 18 mÄnader framÄt i tiden.

Det finns idag ett stort behov av att kunna analysera affÀrsprocessmodeller. Bolag som arbetar med att föra register över hur de arbetar inom olika omrÄden sitter ganska snabbt med en omöjlig uppgift. Stora bolag kan ha register med flera tusen modeller, detta leder till att det Àr svÄrt att veta om en ny modell redan finns i registret, om det finns en liknande modell, eller om man ska lÀgga in den nya modellen.I denna studie visas det hur man kan gÄ till vÀga för att skapa en mjukvara för att jÀmföra BPMN modeller mot varandra, utifrÄn algoritmer som jÀmför modeller pÄ syntaktisk, semantisk och strukturell nivÄ. LikhetsvÀrdena anvÀnds sedan för att avgöra vilken modell som Àr konsensusmodellen. Konsensusmodellen Àr den modell som Àr mest lik alla andra modeller som jÀmförts.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera Skanskas nyckeltalsanvÀndning och utveckla en modell för att identifiera relevanta nyckeltal som organisationen bör fokusera givet en VÄr uppsats grundar sig pÄ en fallstudie av Skanska. Vi har med kvalitativ metodik, i huvudsak baserad pÄ ett antal intervjuer med regionekonomer pÄ Skanska, fÄtt fram den information vi behövt för att uppfylla vÄrt syfte. Vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata frÄn Skanskas intranÀt och andra företagsspecifika dokument. Vi har tagit hjÀlp av nyckeltalsteori för att skapa oss en grund inom detta omrÄde. Sedan har vi anvÀnt oss av PESTEL som Àr en modell för omvÀrldsanalys.