Sök:

Sökresultat:

5236 Uppsatser om Modell för lärande uppföljning och utärdering - Sida 17 av 350

Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Form för funktion

Bakgrunden till detta arbete var att företaget som kontaktades vill ta fram en ny modell av hÀstsportjacka. Arbetets syfte Àr att ta fram en modell som har form för funktionen. Vissa funktioner Àr mer viktiga Àn andra vid ridning, nÄgot som undersöks och presenteras i rapporten. DÄ mÄnga ryttare vistas utomhus blev det Àven viktigt att undersöka vikten av vÀderanpassade plagg. Ett grundmönster och en modell tas fram som Àven graderas.

Sjuksköterskans möjligheter att identifiera tecken pÄ depression hos tonÄringar med typ 1 diabetes och hur dessa tonÄringar kan stödjas : En litteraturstudie

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

Upphandling av standardsystem : en företagsstudie

Vid nya systeminvesteringar blir det idag allt vanligare att standardsystem vÀljs framför egenutveckling av ett skrÀddarsytt system. Införande av ett standardsystem pÄverkar verksamheten i lika hög grad som införande av ett egenutvecklat system gör. Det Àr viktigt att upphandlingsprocessen planeras och genomförs vÀl.I takt med att standardsystemen har utvecklats sÄ har Àven forskningen pÄ omrÄdet ökat. Detta har resulterat i att ett antal modeller för upphandling av standardsystem har vÀxt fram, dels för att underlÀtta arbetet med att inhandla ett standardsystem, dessutom kan en modell stÀrka kundens förhÄllande till leverantören.Arbetets frÀmsta mÄl Àr att undersöka hur arbetsprocessen för upphandling av standardsystem gÄr till idag. Vad anser företag Àr viktigt att behandla under upphandlingsprocessen, vilka likheter finns mellan företagen och vad skiljer sig Ät.

Arbetstider, hÀlsa och möjligheter till ÄterhÀmtning : Sjuksköterskors uppfattning om tvÄ arbetstidsmodeller

Syfte med studien var att kartlÀgga och jÀmföra sjuksköterskors uppfattningar av tvÄ olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hÀlsa samt möjlighet till ÄterhÀmtning.Bakgrund. Inom HÀlso- och SjukvÄrden krÀvs effektivitet, fÀrre personer ska utföra mer med bÀttre kvalitet till lÀgre kostnad. Inom VLL anvÀnds arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och fÄ bort övertid. Arbete dag, kvÀll och natt ger korta ÄterhÀmtningsperioder med risk för ohÀlsa, minskad ÄterhÀmtningstid med negativa konsekvenser som följd.Metod. Studien genomfördes som en tvÀrsnittsstudie med enkÀtsamling.

Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

En svensk ledningsmodell för informationsoperationer

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka frÄn nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om var Sverige stÄr i dagslÀget avseende synen pÄinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vÄrtsÀtt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod anvÀnts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn pÄ informationsoperationer. JÀmför om detfinns nÄgra avgörande skillnader mellan dessa bÄda synsÀtt. DÀrefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras..

TillÀmpning av koncernstyrning: en fallstudie inom tre koncerner

Robert Simons modell, Levers of Control Àr en styrmodell som bestÄr av fyra hÀvstÀnger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrÄn företagets strategi. Det var utifrÄn denna modell studien tog sin ansats dÀr det primÀra syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundÀra syftet var att ta reda pÄ vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie dÀr tre koncerner har deltagit och dÀr vi stÀllt vÄr teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det Àr förvÄnansvÀrt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

TillÀmpning av koncernstyrning: en fallstudie inom tre koncerner

Robert Simons modell, Levers of Control Àr en styrmodell som bestÄr av fyra hÀvstÀnger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrÄn företagets strategi. Det var utifrÄn denna modell studien tog sin ansats dÀr det primÀra syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundÀra syftet var att ta reda pÄ vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie dÀr tre koncerner har deltagit och dÀr vi stÀllt vÄr teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det Àr förvÄnansvÀrt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Drivkraft och hinder : En studie om förÀndring av styrmetod i en offentlig organisation

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsÀttning har inneburit högre krav pÄ styrmetoder hos sÄvÀl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förÀndringar i styrmetod (pÄ engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som pÄ företagsnivÄ driver förÀndring i styrmetod och vilka barriÀrer som organisationen mÄste övervinna för att lyckas med förÀndringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mÄl Àn privata organisationer vars mÄl mÄnga gÄnger Àr att tjÀna pengar.

Att improvisera kontrapunkt i renÀssansstil

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

?Hon f?rtj?nar s? mycket mer? En fenomenografisk studie om delaktighet f?r barn med diagnosen autism i f?rskolan

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Utmaningar gÀllande implementeringen av miljökvalitetsmÄlet God bebyggd miljö : Med exemplen trafikplanering samt urban grönstruktur

I studien har implementeringen av miljo?kvalitetsma?let God bebyggd miljo? varit huvudfokus. Hanteringen pa? nationell, regional och lokal niva? har studerats fo?r att fa? en bred fo?rsta?else om utmaningar vid implementeringen av miljo?kvalitetsma?let. De omra?den som vi fra?mst studerat inom God bebyggd miljo? a?r trafikplanering och urban gro?nstruktur.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->