Forskningsfra?ga? Hur kan mobiltelefonen integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring?SyfteSyftet med va?r uppsats a?r att urskilja och analysera likheter och olikheter mellan fo?retag och konsumenter ga?llande marknadsfo?ring med sto?d av mobiltelefonen. Detta go?r vi genom att klarla?gga:Konsumenters upplevda va?rde via mobiltelefonenFo?retags anva?ndning av mobiltelefonen som marknadsfo?ringsresurs  MetodUppsatsen har baserats pa? en kvalitativ studie som kommit att anta en deduktiv ansats med inslag av induktion. Vi har gjort den empiriska insamlingen genom semistrukturerade intervjuer da?r vi valt att intervjua tre va?lka?nda fo?retag inom detaljhandelsbranschen samt fokusgrupper.SlutsatsVa?r analys visar att mobiltelefonen kan integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring pa? olika sa?tt.

Syfte: Uppsatsen behandlar tillämpligheten av teorin om den varumärkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka är de specifika krav som ställs på varumärkesbyggande inom detaljhandel. Om några specifika krav ställs på detaljhandeln är det uppsatsens syfte att vara teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan användas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger på en deduktivmetod. Den tar sin utgångspunkt i Mats Urdes teori om den varumärkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivå som är specifik för Gröna Konsum.

Uppsatsen behandlar hur företag hanterar personalens hälsa och ohälsa genom en studie av hur företag arbetar med att redovisa sjukfrånvaron och hur de arbetar med hälsofrämjande åtgärder för att förebygga och hantera sjukfrånvaron. Företagens syn på hälsobokslut diskuteras. Uppsatsen är baserad på en fallstudie i fyra olika organisationer med olika verksamheter: detaljhandel, tillverkande företag, utbildningsföretag och offentlig sektor (kommun). Uppsatsen tar sin utgångspunkt i personalekonomiska teorier och diskuterar två hälsobokslutsmodeller. Hälsobokslut kan vara beslutsunderlag vid eventuella åtgärder som syftar till att förbättra de anställdas hälsotillstånd, men också för att minska sjukfrånvarokostnader och arbetet med att förbättra arbetsmiljön.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln präglats av en allt hårdare konkurrenssituation och lägre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gått i konkurs. För att vända trenden måste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir därmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen är det intressant att underso?ka butikschefers arbetssätt för att se vad som leder till hög lönsamhet.

ForskningsfrågorHur kommer företag att arbeta med showrooms och pop-up butiker i framtiden?Hur ska företag integrera sina olika försäljningskanaler för att behålla en stark position på marknaden?Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur detaljhandeln kommer att utvecklas i framtiden genom användandet av nya kreativa försäljningskanaler, för att nå nya samt redan befintliga kunder. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vikten av att företagens olika försäljningskanaler är integrerade för att kunna möta kundernas efterfrågan. Syftet är även att skapa en förståelse utifrån hur företag, genom sin kanalintegration, kommer att få konkurrensfördelar på marknaden.Metod Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetod som har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Vi har under studien insamlat empirisk data genom semistrukturerade intervjuer samt två fokusgrupper.Slutsats I denna studie kommer vi fram till att pop-up butiker är ett fenomen som kommer bli allt vanligare, då det är en försäljningskanal som har många fördelar.

Syftet med uppsatsen är att inom olika branscher undersöka sambandet mellan affärsrisk och kapitalstruktur, samt för att erhålla en djupare förklaring för detta samband, ge en utförlig analys av affärsrisken. Undersökningen utgår från en kvantitativ metod i form av Spearmans rangkorrelation där skuldsättningsgraden ställs i relation till variationen i räntabiliteten på totalt kapital för att testa sambandet inom varje bransch. En kvalitativ analys av affärsrisken ligger sedan till grund för en granskning av det kvantitativa utfallet. Utifrån den kvantitativa undersökningen går det att konstatera att inget signifikant samband mellan affärsrisken och kapitalstrukturen föreligger. Vi kan dock urskilja tydliga mönster där skogsbranschen uppvisar ett negativt samband medan detaljhandeln samt IT visar tendenser till ett positivt, vilket motsätter sig den teoretiska utgångspunkten.

Handelns utredningsinstitut använde sig år 2002 av statistiska faktorer för att förutspå detaljhandeln i Kalmar län för år 2012. Idag, år 2010, ser vi att denna prognos i jämförelse mot 2007 års rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sådan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgå ifrån en kvalitativ faktor. För detta krävs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för år 2020 i Kalmar läns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen är att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försäljningsutveckling i Kalmar läns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för medelstora företag inom detaljhandeln för att utforma ett serviceinriktat butikskoncept som en strategi för långsiktig överlevnad?Syfte: Att analysera och utvärdera hur tre medelstora företag fattar strategiska beslut för att utforma butikskoncept och hur kunderna upplever butikskoncept.Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En gapanalys kommer användas som analytiskt verktyg. Undersökningen innefattar kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar.Teori: Butikskoncept, Affärsidé, Service value profit chain, Totalkommunikation, Intern marknadsföring, Konsumentbeteende och Involveringsteorin.Empiri: I denna studie består empirin av en sammanställning av totalt 6 intervjue roch 75 stycken enkäter.Resultat: Icke överensstämmelse av butikskoncept upptäcktes mellan ledning, anställda och kunder.Slutsats: Att inte underskatta makten som internet gett kunden. Involvera flerpersoner i framtagningen av butikskoncept för långsiktigt överlevnad och att lära känna dina kunder Att använda butiken som plattform för att nå kunderna men även att använda butiken som mer än bara ett skyltfönster för produkterna.Den upplevda kvaliteten hos kunden påverkas både av hur kundenuppfattar butikens utformning och dess personal.

Dagens konkurrenskraftiga samhälle medför större rivalitet om kunderna vilket omöjliggör för företag att endast vara passiva och vänta på kundernas infinnande. Istället krävs differentiering för att utmärka sig bland ett stort antal existerande företag. Ett sätt är att forma speciella band till kunderna som gör dessa lojala till det egna företaget. Men frågan är om det verkligen finns förutsättningar för att detta ska kunna ske inom dagens detaljhandel? Vad är det som behöver förbättras för att större kundlojalitet ska kunna uppnås?Syftet med vår uppsats är att studera hur företag inom retailbranschen arbetar med att skapa långsiktiga kundrelationer.

Undersökningen behandlar med vilka handlingssätt och beslut e-handelsföretag inom den svenska marknaden kan påverka andelen returnerade varor. En kvalitativ undersökningsstrategi har valts, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med utvalda personer från respektive företag. I undersökningen har nio stycken företag medverkat där samtliga bedriver e-handel inom detaljhandel på den svenska marknaden. Undersökningens syfte är att undersöka och förklara med vilka medel e-handelsföretag kan påverka andelen returer, samt att skapa förståelse kring utformningen av e-handelsföretagens returpolicy, för att sedan jämföra om företagens metoder överensstämmer med befintliga teorier och modeller. Analysen visar hur e-handelsföretag resonerar kring returer och vilka parametrar de tar i beaktning vid utformandet av deras Returns Management som sedan kopplats till tidigare forskning.

Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst?Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete.Metod: Vår rapport undersöker hur rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel.