Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-handelns inverkan på köpcentrumen är. Konkurrerar de två med varandra? På vilket sätta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-handelns utveckling? Detta var några av de frågor som ställdes. Svensk detaljhandel har växt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mätta den stigande efterfrågan som är en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 åren och år 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljhandeln.

Integritetstest används för att predicera vilka individer som sannolikt kommer att ägna sig åt kontraproduktiva beteenden på arbetsplatsen. Amerikansk forskning har dock påvisat att integritetstest även till viss del kan förutspå arbetsprestation. I Sverige är integritetstest relativt ovanliga, ett av de befintliga testen är Measuring Integrity (MINT) framtaget av Assessio. Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan integritet och arbetsprestation bland anställda inom svensk detaljhandel. Dessutom undersöktes sambanden mellan relationsorientering och uppgiftsorientering, med de socioanalytiska begreppen ?getting along? och ?getting ahead? i syfte att få en djupare teoretisk förståelse för begreppen.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Som huvudsyfte avser vi att undersöka vad som kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell butikskedja i jämförelse med en Internetaktör. Vi vill även få fram framgångsfaktorer för en traditionell butikskedja och en Internetaktör som ett delsyfte.Frågeställning: Vad kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell bokhandel respektive i en Internetbaserad bokhandel? ? Akademibokhandeln & AdlibrisVi har genomfört fallstudie med en kvalitativ ansats. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och teorin genom relevant litteratur inom traditionell handel samt e-handel.Akademibokhandeln och Adlibris är två företag som erbjuder ett likvärt sortiment men på helt olika sätt. Akademibokhandeln har sin handelsplats i en butik där service är deras ledstjärna.

Som huvudsyfte avser vi att undersöka vad som kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell butikskedja i jämförelse med en Internetaktör. Vi vill även få fram framgångsfaktorer för en traditionell butikskedja och en Internetaktör som ett delsyfte.Frågeställning: Vad kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell bokhandel respektive i en Internetbaserad bokhandel? ? Akademibokhandeln & AdlibrisVi har genomfört fallstudie med en kvalitativ ansats. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och teorin genom relevant litteratur inom traditionell handel samt e-handel.Akademibokhandeln och Adlibris är två företag som erbjuder ett likvärt sortiment men på helt olika sätt. Akademibokhandeln har sin handelsplats i en butik där service är deras ledstjärna.

The Swedish e-commerce has been established for about 25 years, with strong growth from the millennium onwards. The companies that are active within it has many different backgrounds. Mail order companies were some of the early adaptors but today it is also common for companies to first create the e-commerce part of the business, before opening a store. A long list of companies has over the years come and gone, the rotation of the e-shops that are popular have constantly changed. We asked ourselves why.We wanted to get an understanding of the Swedish e-commerce, both from a business perspective and from a customer perspective.

A reform of higher education in Sweden in 1993 led to stiffer competitive climate among educational institutions. The reform meant that educational institutions now had the opportunity to plan their curriculum autonomously. Prior to the reform educational planning was restricted to the Swedish government. The new rules spelled a greater opportunity for educational institutions to profile themselves based on their educational offerings. The higher degree of competition means that marketing becomes increasingly important when recruiting new students.

Jakten på stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel där det är enklare att härma andras servicesystem än att skapa egna, unika. En detaljhandel där ingen sticker ut och är annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i självvalsdjungeln, där du ska serva dig själv och inte förvänta dig att någon kan hjälpa dig när du är i ”klädnöd”. För personalen har annat att göra än att serva dig. Även om kunden tycker att det är skönt att vara ensam ibland så behövs en hjälpande hand och ett vänligt ord i klädaffären. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebär effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken består av färre antalet anställda med fler arbetsuppgifter.

Bakgrund: En åtgärd för att effektivisera stödfunktioner i organisationer är att etableraoch använda sig av så kallade SSC. Det innebär att spridda stödfunktionerna flyttas tillett separat och ansvarigt bolag inom koncernen. Där redovisarna arbetar på SSC medancontrollers arbetar ute i organisationen. Det är vanligt förekommande attarbetsfördelningen aldrig når fullt ut mellan redovisarna och controllers, vilket harpåvisats på det studerade företaget.Syfte: Det övergripande syftet för studien är att öka kunskapen om hurarbetsförhållandet kan organiseras mellan redovisare och controllers när yrkesrollernautvecklas och förändras i en global organisation.Metod: Studien innefattar en fallstudie av en globalorganisation inom detaljhandel.Datainsamling för studien har skett genom semi-strukturerade intervjuer ochföretagsdokumentation.Slutsatser: I studien har det påvisats att bolagsansvarig (redovisaren) har en specialistochkonsulteranderoll, som hanterar redovisning och utför viss transaktionshantering.Business navigators (controllers) har en affärsparterroll och ?navigerar? verksamheter.En rad problemområden samt åtgärder för arbetsfördelningen har identifierats och ärpresenterade i tabell 14.

Idag står detaljhandeln för ungefär en tredjedel av den totala privata konsumtionen i Sverige. Den är viktig för regioners attraktionskraft och invånarnas livskvalitet. Detaljhandeln har under de senaste decennierna sett större förändringar än de flesta andra branscher. Mycket på grund av uppkomsten av externa köpcentrum, vilka idag står för en fjärdedel av handelns omsättning. Genom att erbjuda fri parkering, ett stort utbud av affärer och långa öppettider attraherar externa köpcentrum mycket kunder, både inifrån och utifrån staden.

Problemområde:Det problem som vår uppsats bygger på är att parterna (franchisegivare och franchisetagare) i en franchiseorganisation har en speciell och komplex relation mellan varandra. Denna komplexitet kommer ur att det finns ett styrkeförhållande, ett ömsesidigt beroende och måldilemma mellan parterna. En förändringsprocess sätter dessa faktorer på sin spets, därför har vi valt att utgå från en sådan process för att analysera relationen. Syfte:Syftet är att analysera franchisekonceptet vid förändringsprocesser, med fokus på relationen mellan franchisegivare och franchisetagare. Metod:Vårt övergripande angreppssätt är en deduktivansatts.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundärmaterial.

Jakten på stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel där det är enklare att härma andras servicesystem än att skapa egna, unika. En detaljhandel där ingen sticker ut och är annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i självvalsdjungeln, där du ska serva dig själv och inte förvänta dig att någon kan hjälpa dig när du är i ?klädnöd?. För personalen har annat att göra än att serva dig. Även om kunden tycker att det är skönt att vara ensam ibland så behövs en hjälpande hand och ett vänligt ord i klädaffären.

Relationsmarknadsföring har idag blivit en central del i många företags marknadsföring. Kort sammanfattat är relationsmarknadsföring ett marknadsföringssätt som fokuserar på att etablera och utveckla relationen till kunden. Eftersom en konsument idag, bland annat med hjälp av Internet, har tillgång till väldigt mycket information ökar medvetenheten och ger kunden en större möjlighet att välja var och av vem hon ska handla. De konventionella marknadsföringsmetoderna blir alltmer ineffektiva och företagen lägger istället mer energi på att skapa en relation till kunden som individ. Inom modebranschens detaljhandel syns detta tillvägagångssätt i form av kundklubbar, nyhetsutskick och den personliga interaktionen i butikerna.