Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

The purpose of this study was to investigate the reason behind thedecision by a company regarding the desire to use mobile access to theirERP-system and to discover whether this will involve any loss offunctionally in comparison to using the ERP-system on a computer atthe office. In addition, the pros and cons involved in using mobiledevices for accessing the ERP-system will also be examined. Semistructured telephone interviews were conducted with companies whicheither used or did not use mobile devices in relation to their work. Atelephone interview was also conducted with a consultant who isworking with the implementation of ERP-systems and mobile solutions.The survey showed that companies with staff working in the field assellers, service personnel and construction workers want to gain directaccess to their ERP-system so as to be able to act directly and takedecisions, to have the ability to provide more efficient order processingand to send out invoices more quickly. Those companies which have notopted to use mobile devices at work within this field are those whichare unsure of the connection to the Internet and the capacities availablewithin cellphones.

I denna uppsats undersöks ungdomars användning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som påverkar applikationsanvändningen och förklarar hur faktorerna i jämförelse med varandra påverkar användningen. Genom detta nyanseras även skillnader mellan användningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av två fokusgrupper där den åtskiljande faktorn var förvärvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala påtryckningar och attityd kring användningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrån en tolkningsram baserad på företagsekonomiska teorier.

Denna fallstudie avser att undersöka vilka behov användarna vid Kriminalvårdsverket har av att få de hjälpfunktioner som finns i verksamhetens applikationer samlade till en och samma plats. Definitioner om hur applikationer skall vara utformade för att uppnå god användbarhet förklaras, för att senare länkas ihop med det resultat som inkommit genom en utförd enkätundersökning av användarna i verksamheten. Resultatet av enkätundersökningen tillsammans med egna och andras teorier diskuteras i slutet av uppsatsen. Det visar sig att det centrala problem som finns i verksamheten inte är direkt knutet till att man samlar användarhjälpen på en och samma plats, utan verksamheten lider av stora organisatoriska problem såsom bristande utbildning i de olika programmiljöerna, skiftande kompetens och ovilja hos användarna att utnyttja de olika applikationerna som finns i verksamheten. I uppsatsen föreslås en rad konkreta punkter att tänka på, innan arbetet med att samla användarhjälp på en och samma plats kan påbörjas.

Rapporten är en sammanställning av gruppens samlade erfarenheter och lärdomar av ett projekt vars syfte var att utveckla ett verktyg som ska visualisera svarstider mellan mobila klienter och datacenter. Genom att använda kontinuerlig prototypning har gruppen kunnat arbeta på ett användarna sätt för att uppfylla kundens verkliga behov. För att uppnå detta användes utvecklingsmetodiken Kanban. Under projektets gång anpassades metodiken för att bättra passa in i arbetet.Projektets användartester har lett till sammanfattande erfarenheter om visualisering av data. Visualiseringar som projektgruppen ansetts tydliga uppfattades inte alltid på samma sätt av användarna.

Syftet med denna rapport är att ta fram en specifikation för ett datorverktyg som visualiserar händelseupptäckt i aktiva databaser.Konventionella databashanteringssystem (DBHS) är passiva i den mening att data är skapad, hämtad, modifierad och raderad endast när en användare eller ett applikationsprogram explicit angivit detta. Många applikationer, såsom process control och power generation/distribution networks, kräver en snabb respons i kritiska situationer, och därför räcker inte ett passivt DBHS till. För dessa applikationer måste man kunna definiera villkor som övervakas av databasen. När dessa villkor sedan uppfylls utförs specificerade åtgärder/handlingar.Consumption modes är ett svårt och komplext område inom aktiva databaser. Som ett resultat av detta finns ett intresse i att använda visualisering för att lättare förstå de olika consumption modes som finns.En prototyp utformades för att fungera som underlag vid de intervjuer som senare genomfördes.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek.

Denna Studie presenterar resultat utav analys av existerande grafiska gränssnitt i syfte att definiera förutsättningar och regler för ett idealt grafiskt gränssnitt till mobila enheter inom spel.Sammanlagt presenteras 6 olika regler rörandes färg, form och positionering. Dessa regler används sedan för att skapa grafiskt gränssnitt på ett mobilspel vid namn ?Soulfood?..

Bakgrund och problem: Ekonomistyrningen har länge fokuserat på kostnadsbesparingar och hur företagen bäst kan effektivisera sin verksamhet. På senare år har dock allt mer fokus riktats mot kunderna och deras behov, vilket har lett fram till modeller som exempelvis McNair:s Value Creation Model. Även modeller så som ABC-kalkylering och det balanserade styrkortet som har ett större kostnadsfokus kan enligt Shields & Shields användas till intäktsvärderingar. Shields & Shields hävdar att intäkterna påverkas av så kallade intäktsdrivare och menar i sin studie att denna påverkan kan beskrivas med hjälp av åtta olika karaktäristika. Den svenska mobila telecombranschen är hårt konkurrensutsatt och arbetar mot ständigt minskande marginaler varpå det finns ett stort behov av att utvärdera vad som faktiskt driver intäkter i branschen och hur denna påverkan ser ut.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Östgötatrafiken är ett länstrafikbolag i Östergötland och har idag en hemsida, en mobil hemsida och appar. De har sett att användningen av deras mobila hemsida och deras appar har ökat. För att skapa en bättre användarupplevelse samt för att minska de underhålls- och utvecklingskostnader som kommer med många system är en responsiv hemsida ett bra alternativ för dem. En responsiv hemsida innebär att ett system anpassar sig efter den skärmstorlek som den enhet som används har. Vad som visas och hur det visas beror på om det är en dator, en mobiltelefon eller en surfplatta som används.För att skapa en modern och innovativ hemsida valdes att fokusera på den mobila upplevelsen och att designa systemet för mobiltelefonen först.

Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.

Användandet av tekniska artefakter som verktyg i undervisningen har ökat drastiskt de senaste åren i Sverige. Trots det finns det få undersökningar om ursprungskällans perspektiv på den nya vardagen, det vill säga elevernas upplevelser. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt eleverna kommunicerar i Lillhagaskolan efter införandet av Apples iPad och en-till-en metoden, det vill säga en teknisk artefakt per elev i undervisningen, samt vilka sammanhang som formar kommunikationspraktikerna. För att undersöka området använde vi oss av en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer med några utvalda elever i årskurs sju.Datainsamlingen från vår studie har sedan analyserats med hjälp av Wengers teori om socialt lärande det vill säga praktikgemenskap. Den beskriver relationerna mellan praktiker, sociala gemenskaper, meningsskapande och utvecklingen av identitet vilka anses vara grundläggande aspekter för lärande.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..