Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär.

Vårterminen 2006.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) är en AI-arkitektur som tillämpar ett måldrivet beteende åt agenter i spel. Mål uppnås genom att planer med åtgärder genereras med hjälp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport är att undersöka hur två sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som används är dels en miljö där agenter simuleras, samt ett test där planer genereras för samtliga implementerade mål utan rendering och simulering av agenter. Data som utvärderas är bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.Utvärderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt är 38 % snabbare än IDA* vid planering av åtgärder i GOAP.

Utifrån teorierna inom det naturalistiska beslutsfattandet beskrivs hur människor fattar beslut i dynamiska situationer under tidspress. Syftet med undersökning en är att ta reda på hur människor söker information för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras, och därigenom kunna formulera guidelines för programmerare av intelligenta agenter till olika informations- och beslutstödsystem.En kvalitativ undersökning har genomförts med hjälp av observation och tänka högt-protokoll. Resultatet ger inget entydigt svar på frågan hur människor söker information. Den tendens som kan noteras är att en objektivt värderad risk ger en inriktning mot bredden först-sökning. Människan vill ha reda på vilka alternativ som finns för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras med hänsyn till dynamiken och tidsbegränsningen i beslutssituationen..

Dennauppsatsundersökerhursynkroniseringmellantrevaldaplattformarsdatabaser(iOS,Android,MySQL)kanutföraspåbästasätt.Utifrånvårprimärdatasomärvetenskapligaartiklarskrivnaiämnet,samttidigareforskningochvårsekundärdatasomärvårtexperimentCrossSync,samtenintervjumedFredrikÅlundpåMimer,harvimedettkvalitativtsynsättsettpådeolikabeståndsdelarnasomkrävsförattkunnautförasynkroniseringmellandessaplattformar.Vårtresultatvisarpåattenlångsamsynkroniseringsmodellmåsteanvändas,därheladatabasenidenenaenhetenjämförsmedheladatabasenpåservernvidvarjesynkronisering.Detvisarocksåpåattsynkroniseringenmåsteanpassaseftermobilernasbegränsaderesurser..

Sociala nätverk tar stor plats på Internet genom virtuella communities. Användare har en större möjlighet att nå dem via mobila lösningar och därmed göra dem till mobila communities. Kriterierna som ligger till grund för framgång för virtuella communitiesvill vi applicera på mobila communities. För att undersöka dessa kriterier, och bakomliggande faktorer, har vi valt att titta på ?tidigt bruk? användning av en mobil community, Facebooks mobila portal med hjälp av Technology Acceptance Model (TAM).

Intentionen med denna uppsats har varit att undersöka och lyfta fram de förändringar, som utifrån informationshanteringen, kan uppstå när mobila enheter implementerats för fältarbetande personal inom skogsnäringen. Fokus läggs på den information som förmedlas mellan fältarbetande personal och den information som finns lagrad inom verksamheten. Förändringar vi har undersökt är insamling, bearbetning, lagring, överföring, presentation, tillgänglighet, aktualitet och korrekthet. Resultatet av undersökningen visar att de mobila enheterna har medfört förändringar i form av förbättringar för nästan alla de aspekter vi valde att fokusera undersökningen på..

När man lever i ett samhälle där användandet av mobila enheter som smartphones ökar, sker motsvarande ökning av frågan på tillgång till befintliga system i mobila enheter. Ett mobilt system kan utvecklas på olika sätt beroende på efterfrågan och kunskapsbasen hos utvecklarna. Det finns olika sorters mobila system, däribland webbaserade och plattformsspecifika system.Den här rapporten innehåller en förstudie för olika tillvägagångssätt för att skapa en mobil version av ett system. Rapporten redogör för olika tekniker som kan användas beroende på vilket system som önskas överföras, samt vilken målgruppen är. Rapporten beskriver också hur framtagandet av ett mobilt system för olika mobila plattformar har skett för ett redan befintligt system..

Företag behöver öka farten på införandet av mobila system för att kunna hänga med i den hårt ökande konkurrensen och globaliseringen som sker. För att satsa pengar i ny teknik är det dock viktigt att se tydliga affärsfördelar med investeringen. Här saknas kunskaper och medvetenhet hos företag om möjlig effektivisering som mobila system kan medföra i verksamheter. Syftet med undersökningen är att utvärdera Pågens mobila system utifrån ett organisatoriskt effektivitetsperspektiv. En fallstudie på Pågen AB har genomförts där effekterna av införandet av deras mobila orderhanteringssystem utvärderas.

Etablerade företag har framgångsrikt utökat sin verksamhet med webbutiker. Postorderföretagen har i allt högre grad gått över till att sälja över Internet och företag med specialiserat utbud säljer nu globalt. Denna typ av Internethandel utförs främst på stationära datorer, men försök har även börjat dyka upp på exempelvis mobiltelefoner och små handdatorer. Det mobila Internet har den unika fördelen att det är möjligt att handla var användaren än befinner sig. Forskare menar att denna mobila handel kommer gå om e-handeln på Internet, där skillnaden ligger i att fler kommer handla på små skärmar och mindre på stora skärmar.

"Adapt or Die" handlar om mobila webbplatser. Populariteten av mobila enheter växer ständigt och en intressant fråga var hur användarna upplever webbplatser genom mobila enheter. Arbetet hade som sitt mål att undersöka i fall användarna uppskattar att webbplatser anpassas till deras media; om det är viktigt för användarna att känna igen sig på en webbplats samt om man kan ta bort viss information från en webbplats när den presenteras via en mobil enhet. I uppsatsen förklaras begrepp som responsive web design samt mobildedikerad webbplats vilka är populära metoder för att anpassa webbplatser till mobila enheter. Den snabbt ökande användningen av mobila enheter gör denna problemställning mycket aktuell och intressant.

Informationssäkerhet samt IT-säkerhet är ett ständigt aktuellt ämne. I och med att utvecklingenhela tiden går framåt, så uppstår det ständigt nya hål i säkerheten hos ny programvara. Dettaberor delvis på att det självklart är själva programmet som kommer ut först, inte den skadligaprogramvaran. Syftet med den här uppsatsen är att på ett kvantitativt sätt analysera data somsamlas in via enkätsvar, för att få en överblick i hur IT-säkerhetsmedvetna de tillfrågade är närdet gäller mobila enheter. Även vanliga hot mot mobila enheter presenteras, för att få en inblick ivad det finns att skydda sig emot, samt för att öka läsarens medvetenhet angående de olikahoten.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

Trots att behov och förutsättningar finns att använda mobila nyttotjänster via SMS används de inte i den utsträckning det är möjligt. Den hämmade spridningen av de mobila nyttotjänsterna kan bero på ett flertal faktorer varav en del inte har studerats i tidigare undersökningar. Vi valde att undersöka om mobiloperatörernas infrastruktur kan vara en sådan faktor. För att få en insyn i den funktionalitet och de tjänster innehållsleverantörerna erbjuds av mobiloperatörerna samt innehållsleverantörernas önskemål och krav, gjorde vi en förstudie i form av en intervju med en innehållsleverantör. Den resulterade i ett intervjuunderlag för de olika mobiloperatörerna i Sverige vilka vi sedan intervjuade för att få fram en bild av deras erbjudna funktionalitet.

Internetanvändning med mobila enheter såsom PDAs och smartphones är idag vanligt. De flesta webbsidor är dock designade för att visas på stationära datorer med stora skärmar. När användare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstår ofta användbarhetsproblem som i främsta hand kan kopplas till de mobila enheternas små skärmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, då en söksida på Internet skall anpassas för att presenteras på mobila enheter med små skärmar. Studien bestod av tre olika faser, där den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot små skärmar. I den andra fasen utvecklades två olika prototyper av en befintlig söksida på Internet, anpassade för små skärmar.