Norrköpings kommun har en viktig roll i samhÀllet, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav pÄ service och e-tjÀnster har ökat markant, dÀrför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjÀnster och de elektroniska Àrendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun Àr varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förÀndras finns det bra förutsÀttningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

VÄra slutsatser Àr att vi mÄste vara medvetna om hur vi bemöter flickor och pojkar och att vi anpassar undervisningen till deras lÀrande. Trots att det finns en medvetenhet kring kön, sÄ Àr det ofta pojkarna som fÄr och tar mest uppmÀrksamhet i klassen. Vi mÄste ocksÄ ha ett tydligt mÄl och syfte med vÄr undervisning. Vid jÀmstÀlldhetsarbete Àr kompensatorisk sÀrundervisning en bra metod liksom att utmana elevernas genusperspektiv genom att anvÀnda sig av bla. media.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan anvÀndas för att skapa anvÀndarvÀnlig design i mobila enheter. Det har efterfrÄgas metoder och verktyg för att kunna skapa anvÀndarvÀnlig design i mobila grÀnssnitt, dÄ det finns ett behov inom detta unga omrÄde som binder samman mobila grÀnssnitt, anvÀndarvÀnlighet och design. DÀrför har teorier studerats som behandlar omrÄden inom interaktionsdesign och exempelvis innehÄllande anvÀndarvÀnlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanstÀllning av designprinciper och anvÀndarvÀnlighetsprinciper baserades pÄ en omfattande litteraturstudie, och har hÀrefter lÀtt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgÄ frÄn ett webbaserat grÀnssnitt och med hjÀlp av verktyget kan designern fÄ hjÀlp att omforma detta till ett grÀnssnitt för mobila enheter.

VÄrt syfte Àr att undersöka om elevers matematiska sprÄk och begrepp gynnas av en Àmnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkÀter, intervjuat fem elever och tvÄ pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogernas sprÄkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna anvÀnder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt sprÄk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom Àmnesintegration.

Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.

MÄlet med projektet Àr att utveckla ett system dÀr det skall gÄ att komma Ät information frÄn en intern databas pÄ ett enkelt sÀtt med en mobil enhet. Eftersom varje enskild databas Àr unik sÄ skall det gÄ att justera systemet enkelt genom ett administrationsgrÀnssnitt sÄ att det passar till varje databas. Informationen Àr oftast kÀnslig och skall inte Ätkommas av obehöriga anvÀndare, sÄ den mobila enheten behöver autentiseras för att skydda informationen. Systemet kommer alltsÄ bestÄ av ett par applikationer:1. WebbtjÀnst som skall kommunicera med databasen och skicka information till webb- och den tjocka klienten.2. Webbaserad klient, skall kunna visa data frÄn databasen.3. Tjock klient, skall kunna visa samt uppdatera data frÄn databasen.4. AdministrationsgrÀnssnitt som skall kunna konfigurera webbtjÀnsten. För autentisering av anvÀndaren anvÀnds telefon ID:et och sköts automatiskt av den tjocka klienten.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna förhÄller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier dÀr bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nÀmns. Den tar Àven upp pedagogens roll i leken dÀr den vuxne Àr barnets första lekkamrat, pedagogen som bekrÀftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

Inför ett utvecklingsprojekt tenderar företag ha brÄttom att sÀtta igÄng med projektet och spenderar dÀrmed lite, eller ingen tid alls pÄ en förstudie. Problem som möjligen skulle ha upptÀckts i en förstudie kan bidra till konsekvenser i projektets senare faser och förorsaka större problem Àn om de hade upptÀckts i tid. Uppsatsen pÄvisar förstudier som ett preliminÀrt moment som alltid borde vara en inrÀknad del innan ett utvecklingsprojekt pÄbörjas. En förstudie kan besvara om projektet Àr genomförbart med hÀnsyn till företagets förutsÀttningar, resurser och kundernas behov av krav. Denna uppsats Àmnar belysa viktiga aspekter att ta hÀnsyn till i genomförandet av en förstudie och dÀrigenom förmedla rekommendationer för förstudier med fokus pÄ företag som befinner sig inför utveckling av mobila tjÀnster.

Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.

Sammanfattning: Vi stÄr inför en tid med stora pensionsavgÄngar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 Är. DÄ Àldre anstÀllda ofta innehar mycket kunskap efter lÄng erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem nÀr de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förstÄelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation dÄ dessa stora pensionsavgÄngar vÀntar. Vi önskar Àven bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anstÀllda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlÀgga och analysera det personliga nÀtverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvÀrdera nÀtverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie dÀr bÄde intervjuer och dagböcker anvÀndes för att samla in det empiriska materialet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade hĂ€rskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lĂ€rare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklĂ€rare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fĂ„r frĂ„n skolledningen för att arbeta med genusfrĂ„gor. Vidare har vi diskuterat musiklĂ€rarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfĂ€llen i skolĂ„r 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvĂ„ berörda musiklĂ€rarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstĂ„ hur dessa tre omrĂ„den hĂ€nger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mĂ€nniskors genusidentitet pĂ„verkas i musikundervisningen. Av musiklĂ€rarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lĂ€rarna uppfattar musiken som viktig.