Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst mÀns förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angÄende begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀn förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som dÀrefter har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal mÀn. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av mÀnnen nÄgot frÀmmande och de allra flesta av mÀnnen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga pÄ att vara lagom.

Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Åtkomst till internet via trĂ„dlösa nĂ€tverk ses som en sjĂ€lvklarhet för anvĂ€ndare med tillgĂ„ng till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgĂ€ngligheten av trĂ„dlösa nĂ€tverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfĂ€lliga boende som hotell, cafĂ© eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nĂ€tverk. Med den ökade tillgĂ€ngligheten ökar Ă€ven sĂ€kerhetsrisken för anvĂ€ndaren antingen frĂ„n yttre hot dĂ€r anvĂ€ndare vill fĂ„ tillgĂ„ng till andra anvĂ€ndares data eller direkt attack frĂ„n Ă€garen av nĂ€tverket. AnvĂ€ndare kan kĂ€nna sig sĂ€kra med de skydd som finns tillgĂ€ngliga som exempel antivirus och brandvĂ€gg men i och med att ansluta till ett publika nĂ€tverk kan en rad nya sĂ€kerhetshot uppstĂ„ i former av man-in-the middle attacker mot anvĂ€ndaren.

Norrköpings kommun har en viktig roll i samhÀllet, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav pÄ service och e-tjÀnster har ökat markant, dÀrför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjÀnster och de elektroniska Àrendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun Àr varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förÀndras finns det bra förutsÀttningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

VÄra slutsatser Àr att vi mÄste vara medvetna om hur vi bemöter flickor och pojkar och att vi anpassar undervisningen till deras lÀrande. Trots att det finns en medvetenhet kring kön, sÄ Àr det ofta pojkarna som fÄr och tar mest uppmÀrksamhet i klassen. Vi mÄste ocksÄ ha ett tydligt mÄl och syfte med vÄr undervisning. Vid jÀmstÀlldhetsarbete Àr kompensatorisk sÀrundervisning en bra metod liksom att utmana elevernas genusperspektiv genom att anvÀnda sig av bla. media.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan anvÀndas för att skapa anvÀndarvÀnlig design i mobila enheter. Det har efterfrÄgas metoder och verktyg för att kunna skapa anvÀndarvÀnlig design i mobila grÀnssnitt, dÄ det finns ett behov inom detta unga omrÄde som binder samman mobila grÀnssnitt, anvÀndarvÀnlighet och design. DÀrför har teorier studerats som behandlar omrÄden inom interaktionsdesign och exempelvis innehÄllande anvÀndarvÀnlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanstÀllning av designprinciper och anvÀndarvÀnlighetsprinciper baserades pÄ en omfattande litteraturstudie, och har hÀrefter lÀtt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgÄ frÄn ett webbaserat grÀnssnitt och med hjÀlp av verktyget kan designern fÄ hjÀlp att omforma detta till ett grÀnssnitt för mobila enheter.

VÄrt syfte Àr att undersöka om elevers matematiska sprÄk och begrepp gynnas av en Àmnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkÀter, intervjuat fem elever och tvÄ pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogernas sprÄkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna anvÀnder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt sprÄk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom Àmnesintegration.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

MÄlet med projektet Àr att utveckla ett system dÀr det skall gÄ att komma Ät information frÄn en intern databas pÄ ett enkelt sÀtt med en mobil enhet. Eftersom varje enskild databas Àr unik sÄ skall det gÄ att justera systemet enkelt genom ett administrationsgrÀnssnitt sÄ att det passar till varje databas. Informationen Àr oftast kÀnslig och skall inte Ätkommas av obehöriga anvÀndare, sÄ den mobila enheten behöver autentiseras för att skydda informationen. Systemet kommer alltsÄ bestÄ av ett par applikationer:1. WebbtjÀnst som skall kommunicera med databasen och skicka information till webb- och den tjocka klienten.2. Webbaserad klient, skall kunna visa data frÄn databasen.3. Tjock klient, skall kunna visa samt uppdatera data frÄn databasen.4. AdministrationsgrÀnssnitt som skall kunna konfigurera webbtjÀnsten. För autentisering av anvÀndaren anvÀnds telefon ID:et och sköts automatiskt av den tjocka klienten.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna förhÄller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier dÀr bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nÀmns. Den tar Àven upp pedagogens roll i leken dÀr den vuxne Àr barnets första lekkamrat, pedagogen som bekrÀftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige.

Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.