Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

 Idag har nÀstan varje student en Facebook-profil och majoriteten av studenterna anvÀnder sig av Facebook dagligen. DÄ studenter lÀgger upp allt mer och mer privat innehÄll pÄ sociala medier har det blivit en kÀlla med information för företag att anvÀnda sig av i rekryteringssammanhang.Det uppsatsen menar att besvara Àr hur studenter pÄ KTH stÀller sig till social rekrytering via Facebook och hur de anpassar sig. Vi genomförde en kvantitativ studie för att undersöka hur  studenters medvetenhet kring- samt instÀllning till social rekrytering ser ut, och sedan genomförde en kvalitativ studie för att undersöka varför instÀllningen ser ut som den gör. Vi ville Àven undersöka om social rekrytering anses vara ett accepterat rekryteringsverktyg.Resultaten visar att majoriteten av vÄr mÄlgrupp Àr medvetna om att social rekrytering anvÀnds samt att de tycker det Àr ett acceptabelt rekryteringsverktyg. Vi har funnit att majoriteten av studenterna vÀljer att ha stÀngda profiler, dÄ de inte vill att obehöriga ska ha möjlighet att komma Ät privat information.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin..

Detta Àr en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lÀmpliga eller inte alls vara lÀmpliga till en mobil enhet. PÄ denna mobila enhet Àr det tÀnkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning dÀr vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus pÄ nyhetslÀsning.

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews.

Svenska myndigheter har ett flertal gÄnger pÄpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och vÀljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad Àr oklara.Syftet med undersökningen Àr att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har vÀxt upp i heterogena miljöer vÀljer bort Sverige efter högre studier. MÄlet Àr att förstÄ och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod anvÀnts.

I detta arbete framlÀgger vi ett designförslag pÄ hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbÀttrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjÀlp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslÄr möjliggör för mobila anvÀndare att visuellt föra flerpartssamtal med hjÀlp av PDA:er. VÄrt designförslag har fÄtt arbetsnamnet CU2 (see you too) och Àr tÀnkt att fungera i tredje och/eller fjÀrde generationens mobila nÀt. Vi har valt att genomföra vÄrt magisterarbete pÄ företaget A Brand New World i Kista, Stockholm. Företaget utvecklar och sÀljer system inom mobilt Internet..

Bakgrund Sjuksköterskor har som skyldighet att frÀmja patienters sjÀlvbestÀmmande. Det Àr viktigt att lyfta fram patienters syn pÄ sjÀlvbestÀmmande för att skapa medvetenhet hos sjuksköterskan. En ökad medvetenhet skapar möjlighet till god omvÄrdnad i och med en ökad förstÄelse för patientens önskemÄl. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av sjÀlvbestÀmmande dÄ de vÄrdas palliativt. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 9 vetenskapliga artiklar analyserades och ligger till grund för resultatet.

Den hÀr studien avser att undersöka i vilken utstrÀckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete Àr tillÀmpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det Àr ett glapp mellan vad anvÀndare efterfrÄgar socialt och vad som Àr tekniskt möjligt att stödja, dÀr medvetenhet om andra anvÀndare Àr en central utmaning som pÄvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som Àr ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas fÄ riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svÄra att tillÀmpa. Riktlinjer för enskilda anvÀndare och för datorstött samarbete kan dÀrför med fördel kombineras vid utveckling och utvÀrdering av datorstött samarbete för att öka anvÀndbarheten pÄ individ- och gruppnivÄ.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. .

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Syftet med arbetet har varit att nÄ kunskap om mÄngkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de sÀger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr man lÀr sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstÄ behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som Àr viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet Àr sprÄket, identiteten och förÀldrasamarbetet.

Den hÀr uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrÄn begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en medvetenhet om problem gÀllande representationen av realitet som Àr central för postmodernismen. Denna medvetenhet aktualiserar frÄgestÀllningar gÀllande förhÄllandet mellan narrativitet och realitet, frÄgestÀllningar som Àr nÀrvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës Àmne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frÄgestÀllningar. Uppsatsförfattaren strÀvar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjÀlp av begrepp frÄn narrativ teori.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans lÀs- och skrivinlÀrning. MÄlet med undersökningen Àr att belysa olika sÀtt att arbeta sprÄkutvecklande. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: - Vad anser lÀrarna Àr viktigast för att förbereda barnen inför lÀs- och skrivinlÀrningen? - Hur arbetar lÀrarna lÀs- och skrivförberedande i förskoleklasserna? - Vilken utbildning har lÀrarna i lÀs- och skrivinlÀrning? Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i tre olika kommuner i södra SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen pÄ den kommande lÀs- och skrivinlÀrningen.

Internetmobbing Àr idag ett stort socialt problem dÄ det bidrar till att mÄngaungdomar lider av psykisk ohÀlsa. Samtidigt Àr det svÄrt att helt undvika att blidrabbad dÄ den nya teknologin ofta Àr en nödvÀndighet i en ungdoms vardag.Internetmobbing Àr ett beteende, att genom olika teknologiska metoder sommail, mobil och sociala forum, försöka att skada nÄgon. Studien baseras pÄenkÀtundersökningar i tre gymnasieklasser, dÀr jag försökt ta reda pÄrespondenternas erfarenheter kring internetmobbing. Resultat pÄvisar blandannat att det finns fler pojkar Àn flickor som har en positiv instÀllning tillinternetmobbing. En stor del av respondenterna har nÄgon gÄng sjÀlva bidragitmed nedsÀttande kommentarer till andra pÄ Internet, men det var fÀrre somsjÀlva blivit utsatta..