Syftet med arbetet har varit att nÄ kunskap om mÄngkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de sÀger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr man lÀr sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstÄ behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som Àr viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet Àr sprÄket, identiteten och förÀldrasamarbetet.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Den hÀr uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrÄn begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en medvetenhet om problem gÀllande representationen av realitet som Àr central för postmodernismen. Denna medvetenhet aktualiserar frÄgestÀllningar gÀllande förhÄllandet mellan narrativitet och realitet, frÄgestÀllningar som Àr nÀrvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës Àmne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frÄgestÀllningar. Uppsatsförfattaren strÀvar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjÀlp av begrepp frÄn narrativ teori.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans lÀs- och skrivinlÀrning. MÄlet med undersökningen Àr att belysa olika sÀtt att arbeta sprÄkutvecklande. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: - Vad anser lÀrarna Àr viktigast för att förbereda barnen inför lÀs- och skrivinlÀrningen? - Hur arbetar lÀrarna lÀs- och skrivförberedande i förskoleklasserna? - Vilken utbildning har lÀrarna i lÀs- och skrivinlÀrning? Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i tre olika kommuner i södra SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen pÄ den kommande lÀs- och skrivinlÀrningen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsÀrskola. Vi ville ta reda pÄ vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssÀtt man tillÀmpade för att utveckla eleverna inom detta omrÄde. HÀrutöver ville vi Àven undersöka vilka svÄrigheter och möjligheter som kunde uppstÄ i arbetet. Med utgÄngspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen pÄ empiriska halvstrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger inom grundskola och grundsÀrskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel Àr stor.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

Internetmobbing Àr idag ett stort socialt problem dÄ det bidrar till att mÄngaungdomar lider av psykisk ohÀlsa. Samtidigt Àr det svÄrt att helt undvika att blidrabbad dÄ den nya teknologin ofta Àr en nödvÀndighet i en ungdoms vardag.Internetmobbing Àr ett beteende, att genom olika teknologiska metoder sommail, mobil och sociala forum, försöka att skada nÄgon. Studien baseras pÄenkÀtundersökningar i tre gymnasieklasser, dÀr jag försökt ta reda pÄrespondenternas erfarenheter kring internetmobbing. Resultat pÄvisar blandannat att det finns fler pojkar Àn flickor som har en positiv instÀllning tillinternetmobbing. En stor del av respondenterna har nÄgon gÄng sjÀlva bidragitmed nedsÀttande kommentarer till andra pÄ Internet, men det var fÀrre somsjÀlva blivit utsatta..

Jag har i det hÀr arbetet diskuterat skolan som plats utifrÄn Waldorfpedagogik. Har WaldorflÀrare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur stÄr det i sÄ fall i förhÄllande till resten av samhÀllet? Vad Àr det som Àr bra med deras sÀtt att ta vara pÄ platsen i skolan? Jag har tagit reda pÄ hur WaldorflÀrare kan tÀnkas anvÀnda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med WaldorflÀrare pÄ Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nÄtt resultat som jag kopplar till litteratur som jag lÀst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de anvÀnder naturen, fÀrgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap elever har om var maten kommer ifrÄn och om de vet vilken pÄverkan matens vÀg har mellan jord och hav till bord och tallrik..

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

Vid VÀsterbottens museum finns ett antal byggnader som Àr flyttade frÄn olika delar av VÀsterbotten för att visa hur livet vid en gÄrd pÄ 1800-tals sÄg ut. Idag kallstÀlls husen under vinterhalvÄret dÄ de saknar uppvÀrmningssystem. Museet önskar installera ett vÀrmesystem i ett av husen, WallmarksgÄrden byggd Är 1736, för att möjliggöra anvÀndande av huset under den kalla delen av Äret. VÀrmesystemet skall i sÄ liten utstrÀckning som möjligt pÄverka husets kulturhistoriska vÀrden.Tre olika uppvÀrmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggflÀktar har jÀmförts under fem olika driftförhÄllanden. De olika driftförhÄllandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och tvÄ har varierande temperatur med en grundtemperatur pÄ 0 °C respektive 10 °C och vÀrms tvÄ dagar per vecka till 20 °C.

Dagens teknik har bidragit till att mobiltelefonens anvÀndningsomrÄden har expanderat avsevÀrt de senaste Ären. Detta har lett till att alltfler mobila tjÀnster har dykt upp pÄ marknaden. Uppgiften i detta examensarbete bestÄr i att utveckla en version anpassad för mobiltelefoner av den existerande produkten TelMe, som Àr en webbtjÀnst för vikarietillsÀttning inom olika verksamheter. Den mobilanpassade versionen kommer att gÄ under namnet TelMe Mobile. ProblemstÀllningen var att implementera de vÀsentliga funktionerna i produkten med avsikt för att göra dessa tillgÀngliga för mobiltelefoner.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i trÀningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom omrÄdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade omrÄdet genus och funktionshinder. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser pÄ bemötandets betydelse, och med hjÀlp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte Àr nÄgot de fokuserar pÄ i sin undervisning dÄ de utgÄr ifrÄn varje elevs behov pÄ grund av elevens funktionsnedsÀttning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar pÄ olika sÀtt, men det Àr svÄrt att sÀga om det beror pÄ genusstrukturer eller pÄ barnens olika förutsÀttningar. Ett sociokulturellt perspektiv pÄ tolkningen av resultaten tyder pÄ att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..