Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsÀrskola. Vi ville ta reda pÄ vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssÀtt man tillÀmpade för att utveckla eleverna inom detta omrÄde. HÀrutöver ville vi Àven undersöka vilka svÄrigheter och möjligheter som kunde uppstÄ i arbetet. Med utgÄngspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen pÄ empiriska halvstrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger inom grundskola och grundsÀrskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel Àr stor.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Jag har i det hÀr arbetet diskuterat skolan som plats utifrÄn Waldorfpedagogik. Har WaldorflÀrare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur stÄr det i sÄ fall i förhÄllande till resten av samhÀllet? Vad Àr det som Àr bra med deras sÀtt att ta vara pÄ platsen i skolan? Jag har tagit reda pÄ hur WaldorflÀrare kan tÀnkas anvÀnda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med WaldorflÀrare pÄ Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nÄtt resultat som jag kopplar till litteratur som jag lÀst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de anvÀnder naturen, fÀrgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap elever har om var maten kommer ifrÄn och om de vet vilken pÄverkan matens vÀg har mellan jord och hav till bord och tallrik..

Vid VÀsterbottens museum finns ett antal byggnader som Àr flyttade frÄn olika delar av VÀsterbotten för att visa hur livet vid en gÄrd pÄ 1800-tals sÄg ut. Idag kallstÀlls husen under vinterhalvÄret dÄ de saknar uppvÀrmningssystem. Museet önskar installera ett vÀrmesystem i ett av husen, WallmarksgÄrden byggd Är 1736, för att möjliggöra anvÀndande av huset under den kalla delen av Äret. VÀrmesystemet skall i sÄ liten utstrÀckning som möjligt pÄverka husets kulturhistoriska vÀrden.Tre olika uppvÀrmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggflÀktar har jÀmförts under fem olika driftförhÄllanden. De olika driftförhÄllandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och tvÄ har varierande temperatur med en grundtemperatur pÄ 0 °C respektive 10 °C och vÀrms tvÄ dagar per vecka till 20 °C.

Dagens teknik har bidragit till att mobiltelefonens anvÀndningsomrÄden har expanderat avsevÀrt de senaste Ären. Detta har lett till att alltfler mobila tjÀnster har dykt upp pÄ marknaden. Uppgiften i detta examensarbete bestÄr i att utveckla en version anpassad för mobiltelefoner av den existerande produkten TelMe, som Àr en webbtjÀnst för vikarietillsÀttning inom olika verksamheter. Den mobilanpassade versionen kommer att gÄ under namnet TelMe Mobile. ProblemstÀllningen var att implementera de vÀsentliga funktionerna i produkten med avsikt för att göra dessa tillgÀngliga för mobiltelefoner.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

Examensarbetets mÄl var att utforma tvÄ förslag pÄ ett musik- och konsthus för placering i VÀxjösjön. Konstruktionen Àmnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsÀttningar och möjligheter, i syfte att underlÀtta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i tvÄ förslag med skilda arkitektoniska sÀrdrag, skapade utifrÄn gemensamt stipulerade avgrÀnsningar.Det ena förslaget Àr utformat med hjÀlp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

Det blir allt vanligare att Àgare till webbplatser anpassar sin webbplats till lÄgupplösta enheter som t. ex mobiltelefoner. För att genomföra en anpassning finns flera tekniska alternativ. I denna uppsats har det undersökts vilka tekniska aspekter som kan utgöra eventuella hinder nÀr utvecklare möter webbyrÄkunders krav pÄ upplösningsoberoende design med en av teknikerna, nÀmligen responsiv webbdesign. Arbetet innefattar en intervju med en webbyrÄkund som resulterade i en kravspecifikation som sedan stod till grund för en prototyp, dÀr tekniken responsiv webbdesign testades och utvÀrderades.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i trÀningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom omrÄdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade omrÄdet genus och funktionshinder. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser pÄ bemötandets betydelse, och med hjÀlp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte Àr nÄgot de fokuserar pÄ i sin undervisning dÄ de utgÄr ifrÄn varje elevs behov pÄ grund av elevens funktionsnedsÀttning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar pÄ olika sÀtt, men det Àr svÄrt att sÀga om det beror pÄ genusstrukturer eller pÄ barnens olika förutsÀttningar. Ett sociokulturellt perspektiv pÄ tolkningen av resultaten tyder pÄ att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att göra eleverna medvetna om det egna lÀrandet och dÀrigenom stÀrka deras förmÄga att lÀra. För att uppnÄ detta fick eleverna, en gÄng i veckan, skriftligt reflektera i loggböcker över vad de lÀrde sig och hur de gick tillvÀga nÀr de lÀrde sig. Genom att föra en dialog med eleverna i deras loggböcker försökte vi leda dem framÄt i deras inlÀrningsprocess. Genom att medvetandegöra eleverna om olika inlÀrningsstilar och inlÀrningsstrategier tÀnkte vi oss att eleverna skulle fÄ ökad medvetenhet för sitt lÀrande. För att tolka om nÄgon medvetenhet vÀckts gÀllande det egna lÀrandet utfördes inledande och avslutande intervjuer med ett slumpmÀssigt urval elever.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.