Mot bakgrund av aktuella samhÀllsförÀndringar som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgÄng inför kommande val i livet Àr syftet med detta examensarbete att studera ungdomarnas kunskaper om processen att fatta beslut gÀllande studie och arbete. Studiens syfte Àr att analysera vilken medvetenhet ungdomar visar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnslan och utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheter att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning. Studiens valda metod Àr kvalitativ studie med ungdomar i Ärskurs tre pÄ ett yrkesgymnasium. Ungdomarnas olika kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teori. Ungdomarna Àr delvis medvetna om begreppen sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla.

 Idag har nÀstan varje student en Facebook-profil och majoriteten av studenterna anvÀnder sig av Facebook dagligen. DÄ studenter lÀgger upp allt mer och mer privat innehÄll pÄ sociala medier har det blivit en kÀlla med information för företag att anvÀnda sig av i rekryteringssammanhang.Det uppsatsen menar att besvara Àr hur studenter pÄ KTH stÀller sig till social rekrytering via Facebook och hur de anpassar sig. Vi genomförde en kvantitativ studie för att undersöka hur  studenters medvetenhet kring- samt instÀllning till social rekrytering ser ut, och sedan genomförde en kvalitativ studie för att undersöka varför instÀllningen ser ut som den gör. Vi ville Àven undersöka om social rekrytering anses vara ett accepterat rekryteringsverktyg.Resultaten visar att majoriteten av vÄr mÄlgrupp Àr medvetna om att social rekrytering anvÀnds samt att de tycker det Àr ett acceptabelt rekryteringsverktyg. Vi har funnit att majoriteten av studenterna vÀljer att ha stÀngda profiler, dÄ de inte vill att obehöriga ska ha möjlighet att komma Ät privat information.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin..

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews.

Detta Àr en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lÀmpliga eller inte alls vara lÀmpliga till en mobil enhet. PÄ denna mobila enhet Àr det tÀnkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning dÀr vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus pÄ nyhetslÀsning.

Svenska myndigheter har ett flertal gÄnger pÄpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och vÀljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad Àr oklara.Syftet med undersökningen Àr att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har vÀxt upp i heterogena miljöer vÀljer bort Sverige efter högre studier. MÄlet Àr att förstÄ och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod anvÀnts.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten frÄn vÄrdrelaterade infektioner kan omvÄrdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vÄrdpersonal i handhygienarbetet. Det Àr viktigt att förbÀttringsarbetet bedrivs sÄ att följsamheten blir bestÄende.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

I detta arbete framlÀgger vi ett designförslag pÄ hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbÀttrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjÀlp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslÄr möjliggör för mobila anvÀndare att visuellt föra flerpartssamtal med hjÀlp av PDA:er. VÄrt designförslag har fÄtt arbetsnamnet CU2 (see you too) och Àr tÀnkt att fungera i tredje och/eller fjÀrde generationens mobila nÀt. Vi har valt att genomföra vÄrt magisterarbete pÄ företaget A Brand New World i Kista, Stockholm. Företaget utvecklar och sÀljer system inom mobilt Internet..

Bakgrund Sjuksköterskor har som skyldighet att frÀmja patienters sjÀlvbestÀmmande. Det Àr viktigt att lyfta fram patienters syn pÄ sjÀlvbestÀmmande för att skapa medvetenhet hos sjuksköterskan. En ökad medvetenhet skapar möjlighet till god omvÄrdnad i och med en ökad förstÄelse för patientens önskemÄl. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av sjÀlvbestÀmmande dÄ de vÄrdas palliativt. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 9 vetenskapliga artiklar analyserades och ligger till grund för resultatet.

Den hÀr studien avser att undersöka i vilken utstrÀckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete Àr tillÀmpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det Àr ett glapp mellan vad anvÀndare efterfrÄgar socialt och vad som Àr tekniskt möjligt att stödja, dÀr medvetenhet om andra anvÀndare Àr en central utmaning som pÄvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som Àr ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas fÄ riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svÄra att tillÀmpa. Riktlinjer för enskilda anvÀndare och för datorstött samarbete kan dÀrför med fördel kombineras vid utveckling och utvÀrdering av datorstött samarbete för att öka anvÀndbarheten pÄ individ- och gruppnivÄ.

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsÀtts för attacker ökar. NÄgot som mÀrks trots att det försöker mörklÀggas inom mÄnga organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag Àr alla överens om att detta Àr ett vÀxande problem som mÄste ses över. Konsekvenser av lÀckage av kÀnsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samha?lle.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. .

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.