Det blir allt vanligare för de anstÀllda, att anvÀnda sina privata enheter som smarttelefoner eller surfplattor för anvÀndning pÄ sina arbetsplatser. "Bring Your Own Device" (BYOD) Àr ett koncept för att ansluta arbetstagares enheter till företagets nÀtverk och datorer. BYOD-lösningar involverar sÀkerhetsrisker, t.ex. nÀr information överförs till eller lagras pÄ privata enheter. AnvÀndarens sÀtt att hantera enheten kan ocksÄ medföra risker, exempelvis i form av virus, lösenordsskydd och sÀttet att hantera information som finns pÄ enheten.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

I dagens allt mer globaliserade industrivÀrld med allt hÄrdare konkurrens gÀller det för företag att hitta sÀtt med vilka de kan locka kunderna att handla av just dem. För SSAB TunnplÄt som nischat sig inom höghÄllfasta stÄlsorter finns kunder inom högteknologiska industrier vilka ofta Àr i framkant vad gÀller effektiv produktion. Ett exempel Àr fordonsindustrierna dÀr begrepp som Just In Time och Just in Sequence Àr vanliga, dessa produktionssÀtt stÀller höga krav vad gÀller leveranssÀkerhet hos sina leverantörer vilket SSAB TunnplÄt mÄste kunna leva upp till. Adjustaget Àr det avslutande produktionsavsnittet för SSAB:s stÄlverk i LuleÄ. Hit anlÀnder 2,1 miljoner ton stÄl Ärligen dÀr de kvalitetskontrolleras och eventuellt efterbehandlas för att sedan lastas pÄ tÄg för vidare transport ned till BorlÀnge dÀr SSAB TunnplÄt har sitt valsverk.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Bakgrund: En hÀlsosam och varierad kost Àr viktig vid alla tidpunkter i livet, inte minst i samband med en graviditet. Gravida kvinnor har i regel ett ökat intresse av att söka efter kostrÄd som Àr specifikt anpassade för gravida. Rekommendationer gÀllande intag av energi och nÀringsÀmnen skiljer sig mellan gravida och icke gravida kvinnor. Rekommendationerna skiljer sig bland annat i energibehov samt vid intag av jÀrn, folsyra, vitamin D och kalcium. I Sverige finns mödravÄrdcentraler, dessa Àr center för kvinnor som planerar en graviditet eller Àr gravida.

Intresset för fiske i Sveriges sjöar har blivit stort, men för att fiskevattnets tillstÄnd inteska försÀmras sÄ behöver man vÀrna om Sveriges sjöar bÀttre Àn i dagslÀget. SverigesSportfiske- och FiskevÄrdsförbund har tidigare försökt att fÄ in rapporter pÄ fÄngster avfiskarna via enkÀter och via deras hemsida. Detta resulterade dock i fÄ rapporteringar.Problemet ansÄgs inte ligga i viljan att rapportera dÄ, i en undersökning, hela 90% svaradeatt de ville rapportera sin fÄngst. Problemet ansÄgs istÀllet ligga i sÀttet att registrera enfÄngst. Detta skall förenklas genom en mobil applikation vilket ger möjlighet till att rapporterafÄngsten direkt pÄ plats.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet dÀr barnen hade möjlighet att vistas pÄ varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus pÄ barnens egna initierade aktiviteter som skedde pÄ olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation nÀr det gÀller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen anvÀnds följande frÄgestÀllningar:? Vilka aktiviteter vÀljer barnen pÄ olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur anvÀnder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö nÀr det gÀller barnens val av aktiviteter?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Äkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjÀlp av ett observationsschema.

Denna rapport presenterar arbetet med att definiera och identifiera parametrar i form av kundvÀrden pÄ svensk industri som Àr av vikt vid funktionsförsÀljning av produktion. Arbetet Àr utfört i forskningsprojektet Factory-in-a-Box #4 som inriktar sig pÄ att pÄvisa lönsamhetsmöjligheterna med funktionsförsÀljning av tjÀnsten ?producera?. Industriell samarbetspartner för Factory-in-a-Box #4 Àr FlexLink Systems AB. En Factory- in-a-Box #4 Àr en mobil och flexibel produktionsenhet som snabbt ska kunna stÀllas om genom olika faser i sin livscykel.

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslÀrare i Är 1-3 upptÀcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssÀtt och lÀsinlÀrningsmetoder de tillÀmpar i klassrummet för att hjÀlpa eleverna.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ ansats, dÀr semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslÀrare. En innehÄllsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptÀckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kÀnnetecken pÄ dyslexi. En av informanterna anvÀnde sig Àven av vÀlskrivning för att identifiera problematiken. Vad gÀller arbetssÀttet utgjorde lÀstrÀning en central insats hos samtliga informanter.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Upplevelsen av hÀlsa Àr unik hos varje individ och innefattar mer Àn ?att vara frisk?. HÀlsan Àr komplex och inbegriper nÀrvaro av vÀlbefinnande, balans i tillvaron samt en frÄnvaro av lidande och illabefinnande hos mÀnniskan. En fysiskt frisk mÀnniska kan uppleva ohÀlsa pÄ samma sÀtt som att en fysiskt sjuk mÀnniska kan uppleva hÀlsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.

Resultaten i denna undersökning bekrÀftar att det finns en stor medvetenhet hos ungdomar i Göteborg kring risker för vÄld i vardagen och mÄnga sÀger sig anvÀnda riskreducerande strategier i olika sammanhang. Samtidigt visar denna undersökning att det finns en del skillnader i anvÀndningen av strategierna med avseende pÄ bl a kön, erfarenhet av vÄld, samt mellan skolorna..