Syftet med denna studie har varit att undersöka om arbete med skönlitterära verk om mobbning kan påverka elevers attityder till mobbning. Studien genomfördes i en gymnasieklass år 1, där nio elever ingick. Efter att ha läst utdrag ur skönlitterära verk och sett en film, som alla behandlade ämnet mobbning ur olika perspektiv, har eleverna samtalat om och i skrift reflekterat över begreppet mobbning och om sina egna erfarenheter om detsamma. Efter en serie på fyra dubbellektioner, genomfördes tre intervjuer. Resultatet visade att eleverna inte upplever att deras attityder till mobbning förändras nämnbart efter att ha arbetat med texterna.

Mobbning är ett problem som många barn omkring i Sverige stöter på. Det finns många studier kring vilka barn som blir mobbade och vad man kan göra för att förhindra och stoppa mobbning. Mobbning är ett sorts problem som måste konfronteras och hanteras så fort som möjligt innan det blir värre, men hur bra är stödet som mobbade barnet får och hur upplever barnen det här stödet? I den här kvalitativa undersökningen utfördes sex intervjuer med personer som hade utsatts för mobbning under grundskolan för att se hur de upplevde det stöd de fick när de blev utsatta för mobbningen. I undersökningen lyfts det fram stöd från skola, hem, vänner och fritidsorganisationer som intervjupersonen var en del av.

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut ?ute i verkligheten?. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning .

Den här studien utgår från syftet att studera pedagogernas syn på mobbning i förskolan samt hur förskolorna arbetar med att förebygga mobbning. Resultatet har visat att samtliga förskolor som deltagit i undersökningen arbetar med att förebygga mobbning. Arbetssättet på förskolorna i studien har visat sig vara lika, då samtliga förskolor i studien utgår från likabehandlingsplanen i arbetet med att förebygga mobbning. Att arbeta med att tidigt förebygga mobbning är något samtliga pedagoger i studien ansett är viktigt. Resultatet har även visat hur en del att pedagogerna tycker sig se svårigheter med att låta det förebyggande arbetet vara synligt och medvetet för barnen.

Vi vill med vår uppsats ta reda på om vad mobbning egentligen är, hur den uppkommer, vad som kännetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och åtgärda mobbning. Vårt syfte med uppsatsen är också att ta reda på hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning är vi vill få ökad kunskap om detta inför vår kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 3 och 7. Det vi får ta del av kopplar vi till vårt resultat.

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Mobbning är ett allvarligt problem i skolorna som kan få offren att må mycket dåligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det är därför viktigt att utveckla fungerande åtgärdsprogram mot mobbning. Syftet med det här examensarbetet är därför att undersöka om Olweus (1991) åtgärdsprogram mot mobbning fungerar. De frågeställningar som tas upp är: om användandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende på kön, årskurs och typ av mobbning, om den kan förändra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbättras. Metoden som valts för att undersöka detta är en litteraturstudie.

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

 Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper om hur lärare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning är ett stort problem i vårt samhälle. Arbetet bygger på litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lärare. genom intervjuerna fick jag reda på lärares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut på den skola där de arbetar. De intervjuade lärarnas uppfattning om mobbning stämmer överens med forskarnas även om lärarna ännu mer poängterar den psykiska mobbningen. Lärarna använde många av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter..