Problem: Hur kan mobiltelefoners anvÀndargrÀnssnitt anvÀndas för att kommunicera emotionella eller psykologiska signaler till anvÀndaren? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för vilka faktorer i anvÀndargrÀnssnittet till en mobiltelefon som generar en emotionell eller psykologisk reaktion hos anvÀndaren. Metod: Vi har samlat relevant teori frÄn frÀmst informatik och psykologi. Datainsamlingen skedde genom tio personliga intervjuer med mobiltelefonanvÀndare. Analysen av empirin, i relation till teorin, gjordes med sÄ kallad kodning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras förÀldrar hade. Till resultatet anvÀndes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast Är 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host anvÀndes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping anvÀndes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar och det vetenskapliga vÀrdet i artiklarna skattades med hjÀlp av modifierade granskningsmallar.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8- och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

Syftet med denna studie Àr att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som Àr 15 Är och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i SödertÀlje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig sjÀlva i ljuset av att de ingÄr i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sÄdant lag nÀr det gÀller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhÀllet. VÄr studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.Studien visar att en treenighet bestÄende av Familjen, Föreningen och Församlingen Àr centrala nÀr det gÀller skapandet av dessa ungdomars normer och vÀrderingar. Vi har sett att denna treenighet ocksÄ spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, bÄde vad gÀller synen pÄ sig sjÀlva som individer och för hur de ser pÄ assyrier som etnisk grupp.

Sammanfattning VÄrt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna pÄ Arbetsförmedlingen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen pÄ arbetsmarknaden. VÄrt intresse för studien vÀcktes dÄ vi tidigare haft en praktikperiod pÄ Arbetsförmedlingen i samband med vÄr utbildning pÄ Malmö högskola. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 Är och hade varit arbetslösa i minst sex mÄnader.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrÄnvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte bÄde hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i tvÄ delstudier med en enkÀtbaserad tvÀrsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket lÄg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade Àven att graden av ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde Àven till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

MĂ„let med studien Ă€r att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus Ă€r ungdomar i 13-15 Ă„rs Ă„lder dĂ€r jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lĂ€rare i skolan) och depressiva symptom. För Ă€ndamĂ„letanvĂ€nds data frĂ„n en pĂ„gĂ„ende studie vid Örebro Universitet omvĂ€lmĂ„ende bland Ă„rskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvĂ€rsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieĂ€r att för att pĂ„verka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sĂ€tt som ungdomar ser pĂ„ sig sjĂ€lva och sin omvĂ€rld..

Psykopati Àr en personlighetsstörning dÀr specifika beteendemönsteringÄr. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begrÀnsat med forskning gÀllande ungdomar med psykopatiskadrag och okÀnslighet för bestraffning, samt hur förÀldrabeteendenpÄverkas. Syftet med denna studie Àr att undersöka om ungdomarsokÀnslighet för bestraffning medierar lÀnken mellan psykopatiskadrag och förÀldrabeteenden. Studien Àr gjord pÄ tidigare insamladdata frÄn en medelstor stad i Sverige.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Fysisk aktivitet Àr en viktig del att belysa i bostadsomrÄden dÄ det Àr dÀr mÀnniskor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjÀlpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som pÄverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsomrÄde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsomrÄde som leder till att barn och ungdomar inte Àr fysiskt aktiva. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar dÀr innehÄllsanalysen inspirerades av en manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tvÄ kategorier med vardera fyra respektive tvÄ underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsomrÄdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens pÄverkan pÄ fysisk aktivitet och teknik Àr lÀttillgÀngligt.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt Àven förÀldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har förÀldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och förÀldrar att skolsituationensÄg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom faststÀllts?I studien anvÀnder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i Äldrarna 15-20, fyra pojkar i Äldrarna 13-20,samt elva förÀldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys pÄ det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbÀrande enheter som motsvarade syftet togs fram.DÀrefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gÀllandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

The Swedish school system?s curriculum states that some of the schools goals are to; help to develop pupils? sense of belonging, solidarity and responsibility for people outside the restricted group, combat discrimination and degrading treatment of individuals or groups and to show respect for individuals. (Lgr 11). Eriksson and other authors in School ? an arena for bullying (2002) refer to the professor and psychologist Dan Olweus, who points out that bullying can develop serious consequences for the bullied one.

Allt fler ungdomar lider av psykisk ohÀlsa. Unga tjejer stÄr för den mest dramatiska ökningen. Syftet med denna studie Àr att identifiera de mest förekommande stressorerna hos ungdomar pÄ internetforumet terapisnack.com. Genom granskning av 200 inlÀgg undersöktes dessutom skillnader i kön, Älder samt förekomst av multipla stressorer. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys visade resultaten att fler tjejer Àn killar skriver pÄ terapisnack.com och att de upplevda stressorerna skiljer sig Ät mellan könen.

AbstraktHuvudsyftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur olika omstÀndigheter pÄverkar ungdomars lÄntagande, samt hur ungdomar förhÄller sig till dessa. FrÄgestÀllningarna som stÀllts Àr ? Hur pÄverkar olika omstÀndigheter i det moderna samhÀllet, ungdomars syn pÄ SMS-lÄn?? och ?Hur kan dessa omstÀndigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lÄn??.  För att skapa en förstÄelse av fenomenet har en kvalitativ metod anvÀnts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i Äldern 19-24 Är har genomförts och utgjort grunden för studien.