Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Den organiserade idrotten engagerar mÄnga barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande Älder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick dÀremot frÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skÀl flickor i Äldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, bÄde psykiskt och socialt. FrÄgor som vi ville ha svar pÄ var varför ungdomarna gÄr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd och vad den betyder för dem. Hur det Àr att vara arbetslös och om deras situation förÀndrats sedan de började pÄ ÄtgÀrden. Vi ville Àven se om det Àr nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrderna i Halmstad jÀmfört med Varberg.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal frÄn arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat pÄ den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll pÄ den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

Exekutiva funktioner Ă€r nödvĂ€ndiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sĂ€mre i uppgifter som mĂ€ter sĂ„dana förmĂ„gor, jĂ€mfört med fullgĂ„ngna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r hos för tidigt födda (n=83) och fullgĂ„ngna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5Âœ Ă„r, medan förĂ€ldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5Âœ Ă„r förklarade mer hos de fullgĂ„ngna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid bĂ„de 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r och blev i vissa fall förstĂ€rkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sĂ„rbarhet över tid.

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhÀllsutvecklingen. De mÄlformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjÀlp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vÄrt utvalda material, för att sedan pÄ en hög abstraktionsnivÄ diskutera vad dessa kan fÄ för effekter för det demokratiska styrelsesÀttet. VÄr slutsats Àr att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken fÄr, och vi efterlyser dÀrmed en bredare diskussion i Àmnet..

Varför vÀljer ungdomar att dricka alkohol och att anvÀnda droger? Det Àr inget nytt och det hör ungdomstiden till att experimentera och prova. Syftet med studien var att undersöka om sjÀlvkÀnsla och sensationssökande, via attityder, Àr orsaker till att ungdomar i övre tonÄren (18-20 Är) konsumerar alkohol och anvÀnder droger samt vilka effekter som eftersöks av deltagarna och deras tillvaro, ses ocksÄ som möjliga faktorer för pÄverkan pÄ bÄde konsumtion och attityd. I studien deltog 166 elever ur avgÄngsklasser frÄn olika inriktningar av gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Som mÀtinstrument anvÀndes till stor del standardiserade frÄgor ur Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningens Ärligen anvÀnda frÄgeformulÀr, Zuckermans ?Sensation Seeking Scale form V? dessa kompletterades med frÄgor för att mÀta sjÀlvkÀnsla och tillvaro.

NÄgot som det talas mycket om i dag Àr den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan lÀxorna vara en medverkande orsak? Och vad tÀnker elever och lÀrare egentligen om lÀxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger pÄ bestÄr bÄde av föresprÄkare och motstÄndare till lÀxor..

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats Àr att överordnat utveckla en förstÄelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom RosengÄrds grÀnser. FrÄgorna vi valt för att fÄ uppnÄ syftet Àr; Hur pÄverkas utvecklingen av den egna sjÀlvbilden bland ungdomarna, i samband med nÀra relationer till den egna familjen? Hur pÄverkas ungdomarnas situation utifrÄn de fördomar som finns i det konventionella samhÀllet? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom omrÄdet pÄ segregering?Metoden vi anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med 8 ungdomar frÄn stadsdelen RosengÄrd.I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar anvÀnts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori.Resultatet i denna studie pÄvisar att alla ungdomarna har vÀldigt lÄga sociala band till det konventionella samhÀllet. Informanterna pÄvisade dock en vÀldigt stor grad av respekt för förÀldrarnas moral samt en lÄg grad av avvikande beteende. MÄnga av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt vÄra informanter nÄgot som var viktig för dem.

Sexualitet och reproduktion utgör tvÄ centrala delar i mÀnniskors liv och Àr integrerade i vÄr personlighet. Det Àr dÀrför viktigt att frÄn tidig Älder skapa en god grund för sexuell hÀlsa och vÀlbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthÄllande av en hÀlsosam livsstil. Skolan utgör dÀrför en viktig arena för hÀlsofrÀmjande och preventivt arbete dÄ de flesta ungdomar kan nÄs dÀr. I Kina infördes en obligatorisk nioÄrig skolgÄng för Kinas samtliga ungdomar Är 1986 och Är 2002 infördes Àven obligatorisk skolbaserad sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 Är) i Kina samt behov av förÀndringar och pÄgÄende utvecklingstendenser.

The purpose of this study was to examine how professional workers understand the bullying problem among Swedish youth in the age of 13-15 years. The main focus was to examine the new phenomena electronic bullying, from a professional point of view.The biggest question to answer was: "How does the school and organizations understand the bullying situation among Swedish youth today?" Individual interviews with professional social workers within the school and nationwide organizations have been used to fulfill the purpose of this work. Two different respondent types were used in order to get a wide perspective and a dynamic view.Electronic bullying had increased, but the school yard was still the most common arena for bullying, according to the respondents. The schools tried to prevent bullying, but the social workers felt that they lacked some knowledge of electronic bullying, because it was relative new.

Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhÀlsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhÀlsa nÀr det gÀler kön och Älder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus pÄ kön och Älder. Undersökningen genomfördes med enkÀt som datainsamlingsinstrument. EnkÀterna lÀmnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av tvÄ klasser Är 7 och tvÄ klasser Är 9 pÄ varje skola.

The purpose of this study was to show how two schools from a municipality in greater Stockholm work with a document called "likabehandlingsplan", literally ?plan for equal treatment?. This document is required by law in Swedish schools and a part of each municipality?s program. The goal of the study was to see how teachers and school principals view and work with the plan as a part of their work in preventing discrimination and offensive behavior, in particular in dealing with problems with bullying. The two schools? plans were compared for similarities and differences and how they chose to follow the municipality?s guidelines was examined.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.