Under de senaste Ären har mobbningen uppmÀrksammats alltmer, sÄvÀl inom media som i skolans vÀrld. Detta har bland andra fÄtt Skolverket och Barnombudsmannen att framhÀva mobbningen som ett ökat samhÀllsproblem. Skolverket framhÀver en markant ökning av mobbning de senaste tio Ären med en siffra pÄ ca.60%. Till vilken grad detta Àr överstÀmmande med verkligheten Àr svÄrt att svara pÄ och man kan vidare stÀlla sig frÄgan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det Àr den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det Àn förhÄller sig, Àr mobbning och krÀnkande behandling svÄra problem som skolan mÄste Àgna stort intresse.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i Ärskurs Ätta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förstÄelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkÀtundersökning fick vi fram vÄrt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsÀgelsefullt dÄ övervÀgande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat sjÀlva. Vi fick bekrÀftelse pÄ flera av förklaringsmodellerna nÀr enkÀten sammanstÀlldes och de olika mobbningsformerna nÀmns av eleverna, dock inte e-mobbning.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om eleverna har nÄgra Äsikter om mobbning och nÄgot inflytande dÄ mobbning ska lösas i skolan. Vi har Àven undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar pÄ olika sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolÄr sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna vÄra intervjusvar ansÄg vi att det var viktigt att ta reda pÄ hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, sÄ som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Elektronisk mobbning har under den senaste tiden blivit uppmÀrksammat i media. I och med att det Àr ett ökande problem finns ocksÄ ett behov av att forska inom omrÄdet. Inom det sociala arbetet möter man dagligen mÀnniskor som Àr aktiva anvÀndare av digital kommunikation, vilket gör att kunskap inom omrÄdet Àr angelÀget. Syftet med studien var att undersöka unga InternetanvÀndares syn pÄ e-mobbning, samt deras upplevelse av detta. Syftet med uppsatsen var ocksÄ att undersöka maktaspekten i e-mobbning utifrÄn en strategianalytisk utgÄngspunkt.

Syftet med detta examensarbete Àr att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett pÄ en kommunal skola i en mellanstor skÄnsk kommun. BitrÀdande rektor samt tvÄ lÀrare pÄ skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever frÄn skolÄr 3 och skolÄr 6 har medverkat genom att delta i enkÀtundersökning. Av dessa medverkade fyra elever frÄn respektive skolÄr Àven som intervjupersoner. De frÄgor som vi sökt svar pÄ i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing Àr: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - GÄr det att utlÀsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att frÀmja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vÄr undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar Ă€r ett ökande samhĂ€llsproblem och övervikten och/eller fetman kan pĂ„verka barnen och ungdomarnas hĂ€lsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp Ă€mnet pĂ„ ett bra sĂ€tt krĂ€vs god kunskap och förstĂ„else om hur detta pĂ„verkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet Ă€r att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma pĂ„verkar vardagslivet. Examensarbetet baseras pĂ„ en systematisk litteraturstudie som bestĂ„r av Ă„tta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrĂ„n Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med Ă„tta underliggande underteman.

Mobbning i förskolan Àr ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, bÄde ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska anvÀndas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie Àr att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha frÄn sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fÄtt handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas nÄgot i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer.

Syftet med vÄr forskning har varit att jÀmföra elevers och forsknings syn pÄ mobbning. Vi har jÀmfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn pÄ vad som utmÀrker en mobbare och ett mobboffer kan jÀmföras samt jÀmfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gÄ till. Vi har lÄtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vÄr respondentgrupp. Som metod har vi anvÀnt oss av enkÀter och intervjuer. Vi har funnit bÄde likheter och skillnader i hur elever och forskning ser pÄ vÄra frÄgestÀllningar..

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Den hÀr uppsatsen handlar om företeelsen mobbning sedd ur olika perspektiv. Mobbning Àr dock ett stort omrÄde, och en problematisk term att förklara. En anledning till det Àr det kan ta sig uttryck pÄ sÄ mÄnga olika sÀtt. DÀrför kan man sÀga att uppsatsen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen skriver jag om vad nÄgra olika forskare definierar som mobbning, samt vilka förklaringsmodeller man kan ta till hjÀlp för att förstÄ varför mobbning kan uppstÄ.

KrÀnkande behandling och mobbning Àr ett samhÀllsfenomen; dÀr det finns mÀnniskor finns det Àven krÀnkande behandling och mobbning. Vad som Àr krÀnkande behandling Àr upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade krÀnkningar inom samma sociala forum benÀmns som mobbning. Forskning har visat att det rÄder en viss osÀkerhet och delade meningar huruvida bÄde krÀnkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad bitrÀdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och krÀnkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och krÀnkande behandling pÄ förskolan. Ett delsyfte Àr att undersöka hur krÀnkande behandling och mobbning kan yttra sig pÄ förskolan samt kartlÀgga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de anvÀnder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkande behandling.

AbstractInstitution: LUT, LÀrarutbildningenKurs: AUO3 AllmÀnt utbildningsomrÄdeTermin: Höstterminen 2007Titel: LÀrare och elevers upplevelser av mobbning pÄ en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jÀmföra elevers och lÀrares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkÀtundersökning).Material: LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, tidigare forskning, rapporter frÄn skolverket.Resultat: LÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen pÄ den specifika skolan stÀmmer i vissa fall bra in pÄ den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. BÄde den tidigare forskningen och undersökningen pÄ den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning Àr ett problem pÄ deras skola Àn vad lÀrarna gör. BÄda undersökningarna visar ocksÄ att lÀrarna anser att mobbning förekommer i högre grad Àn vad eleverna gör. JÀmför man lÀrarnas och elevernas svar i enkÀtundersökningen finns det skillnader som tyder pÄ att lÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ skolan ibland Àr olika. Skillnaderna i procentsatserna av lÀrarnas och elevernas svar Àr dock pÄ vissa stÀllen relativt smÄ.

Mobbning Àr ett problem som mÄnga barn omkring i Sverige stöter pÄ. Det finns mÄnga studier kring vilka barn som blir mobbade och vad man kan göra för att förhindra och stoppa mobbning. Mobbning Àr ett sorts problem som mÄste konfronteras och hanteras sÄ fort som möjligt innan det blir vÀrre, men hur bra Àr stödet som mobbade barnet fÄr och hur upplever barnen det hÀr stödet? I den hÀr kvalitativa undersökningen utfördes sex intervjuer med personer som hade utsatts för mobbning under grundskolan för att se hur de upplevde det stöd de fick nÀr de blev utsatta för mobbningen. I undersökningen lyfts det fram stöd frÄn skola, hem, vÀnner och fritidsorganisationer som intervjupersonen var en del av.

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade pÄ sin arbetsplats. För det mesta Àr det en överordnad som Àr förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas Àr att det innebÀr stora konsekvenser för hÀlsan, och det Àr inte ovanligt att de slÄs ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebÀr ocksÄ stora ekonomiska kostnader för organisationen dÀr den sker och för samhÀllet i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media.