Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet Àr uppbyggt kring litteratur och forskning i Àmnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans vÀrld. Förekomst av mobbning i förskolan Àr inte beskrivet lika mycket i litteraturen.I vÄr studie anvÀnde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjÀlp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig.

Den hÀr uppsatsen handlar om företeelsen mobbning sedd ur olika perspektiv. Mobbning Àr dock ett stort omrÄde, och en problematisk term att förklara. En anledning till det Àr det kan ta sig uttryck pÄ sÄ mÄnga olika sÀtt. DÀrför kan man sÀga att uppsatsen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen skriver jag om vad nÄgra olika forskare definierar som mobbning, samt vilka förklaringsmodeller man kan ta till hjÀlp för att förstÄ varför mobbning kan uppstÄ.

VÀrderingar Àr ett centralt begrepp inom psykologin och handlar om vad man anser vara viktigt i livet. Tidigare forskning har fokuserat pÄ hur vÀrderingar pÄverkar mÀnniskors vilja att betala mer för livsmedel som har miljö- eller social produktmÀrkning. Syftet med denna studie var att undersöka vÀrderingar och viljan att betala extra för en mobiltelefon med miljö- eller social produktmÀrkning hos personer i Uddevalla, VÀnersborg och TrollhÀttan. Resultaten pÄvisade att de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med social produktmÀrkning lade störst vikt vid vÀrderingen solidaritet och de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med miljömÀrkning lade störst vikt vid vÀlvilja. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning.

En kandidatuppsats i sociologi om arbetslöshet bland ungdomar och vilka effekter strukturer och normer kan ha pÄ ungdomar som deltar i en arbetsmarknadsÄtgÀrd..

Ansiktstolkning Àr en viktig del av den ickeverbala kommunikationen mellan mÀnniskor. Resultat frÄn tidigare studier har visat att förmÄgan till korrekt ansiktstolkning pÄverkas av det psykiska vÀlmÄendet samt av tidigare livserfarenheter. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan tidigare erfarenheter av mobbning och förmÄgan till korrekt ansiktstolkning. Ett explorativt syfte var Àven att undersöka eventuella samband mellan mobbning och nedsatt psykiskt vÀlmÄende. Studien var kvantitativ, genomfördes pÄ gymnasieelever, och innefattade en mobbningsenkÀt, ett ansiktstolkningstest, SSP och BDI-II.

Studien syftar till att leda till en bÀttre förstÄelse för utsattas erfarenheter av mobbning och att öka kunskapen om vad som kan göras för att motverka mobbning samt hur de utsatta kan hjÀlpas och stöttas. I studien har fyra kvinnor och fyra mÀn deltagit, som alla har upplevt mobbning under skolgÄngen, men som inte lÀngre Àr utsatta. Metoden som anvÀnts Àr en innehÄlls analys. Resultatet av intervjuerna tyder pÄ att det upplevda stödet frÄn skola och hem inte var tillrÀckligt. Att mobbningen pÄgick under en lÀngre period utan ingripande frÄn vuxna i omgivningen.

Det skrivs en hel del i tidningarna om barn som Àr utsatta för mobbning. Ca 50 000elever har nÄgon gÄng kÀnt sig mobbade i skolan, men bara 500 anmÀlningar har kommitin till BEO ( barn och elevombudet). I denna studie vill vi synliggöra nÄgra lÀrares syn pÄmobbning, samt se hur de arbetar förebyggande för att motverka mobbning. Vi vill Àven tadel av elevers uppfattning om mobbning, delar de samma uppfattning som de vuxna? PÄde skolor dÀr vi har gjort denna studie arbetar man framför allt med tvÄ olika modeller föratt motverka mobbning.

Den hÀr studien Àr skriven pÄ uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien Àr att, med utgÄngspunkt i Skolverkets allmÀnna rÄd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn pÄ arbetsprocessen mot mobbning sammanstÀlls med hjÀlp av programteori. Skolverkets allmÀnna rÄd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jÀmförs och analyseras för att upptÀcka likheter och skillnader mellan dem. TillvÀgagÄngssÀttet vid likabehandlingsÀrenden som likabehandlingsteamet pÄ Stadsskolan lyfter fram har hög samstÀmmighet med Skolverkets allmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningslÀget avseende mobbning.

I Lpo 94 stÄr det klart och tydligt att ingen elev fÄr utsÀttas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje Är i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vÄr förstÄelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera lÀrares syn pÄ skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnet mobbning. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering samt vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielÀrare i en medelstor kommun i södra Sverige.

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur den tysta och subtila mobbningen ser ut mellan flickor i skolan, och hur man som pedagog kan skapa sig verktyg för att upptÀcka den. Det finns litteratur som behandlar mobbningen som förekommer i allmÀnhet och synnerhet bland pojkar. Forskningen för hur flickor agerar finns det betydligt mindre av. I definitionen tyst mobbning, har det tillkommit nya redskap att anvÀnda sig av ? nÀmligen elektroniska medier i form av sms, mms och internet.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i Äldrarna 13-16 Är resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lÀttare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som fÄr de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mÀngd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick dÀrför ut pÄ att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. DÄ förÀldrarna pÄverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet Àven skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege MÀlardalen, en kvalitetstÀmpel pÄ utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievÀgledare pÄ tvÄ högstadieskolor i Eskilstuna.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen pÄ mobbning som hela arbetet grundar sig pÄ Àr att mobbning existerar nÀr en eller flera elever under skolpliktig tid utsÀtter nÄgon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt krÀnkande sÀrbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstÄ uppkomsten av mobbning. Dessa Àr utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om ÄterupprÀttande rÀttvisa. Undersökningen Àr utförd pÄ en livsvÀrldsfenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer.

AbstractTitel: Tre grundskollÀrares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poÀng, B-nivÄ, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhÀllsproblem och att lÀrare bör ta tag i ett mobbningsÀrende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lÀrare i Äk 7-9, pÄ tvÄ olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar pÄ grundskollÀrares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att anvÀndas var intervjuer med tre grundskolelÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frÄgorna stÀlldes i den ordning situationen tillÀt.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhÀllets gemensamma vÀrderingar och anvÀnda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra mÀnniskors egenvÀrde. Mobbning och krÀnkningar Àr dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning anvÀnds inte lÀngre i juridisk mening utan har ersatts av krÀnkande behandling, vardagligt anvÀnds dock ofta begreppen som tvÄ frÄn varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.