I vÄr uppsats efterfrÄgar vi en ökad förstÄelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och ÄtgÀrder mot mobbning. UtifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter frÄn en offentlig organisation om förebyggande arbete och ÄtgÀrder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och ÄtgÀrder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning stÀmmer överens med organisationens handlingsplan mot krÀnkande sÀrbehandling och trakasserier. UtifrÄn dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mÄl utan att mer ingÄende beskriva vÀgen dit samt att bÄde chefer och medarbetare bÀr ansvar för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning pÄ arbetsplatsen.

D. J. Pepler et al. (2006) fann en högre benÀgenhet att utsÀtta andra för mobbning pÄ gymnasiet Àn pÄ högstadiet till skillnad frÄn T. R.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett vÀrdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi stÀllt 3 forskningsfrÄgor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans vÀrdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt? Och sista frÄgan vi stÀllde oss var. Vilket arbetssÀtt anvÀnder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett vÀrdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt med vÀrdegrundsfrÄgorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

I Lpo 94 stÄr det att skolan ?skall utformas i överensstÀmmelse med grundlÀggande demokratiska vÀrderingar och att var och en som verkar inom skolan skall frÀmja aktningen för varje mÀnniskas egenvÀrde och respekten för vÄr gemensamma miljö?(Lpo94, s.3). Syftet med denna uppsats var att undersöka mobbning och varför man mobbar och varför man blir mobbad. Jag vill genom detta arbete hitta svar pÄ hur man kan arbeta för att förhindra och stoppa mobbning och vilka lagar man kan anvÀnda sig av för att stoppa mobbning. Mobbning kan drabba vem som helst och nÀr som helst och den har alltid funnits (Björk, 1999).

Fo?r att uppra?ttha?lla en ekonomisk ha?llbarhet inom ett fo?retag kra?vs ett ansvarsfullt fo?retagande inom organisationer, vilket skapar behov av ett systematiskt arbetssa?tt med ekonomiska styrmedel. Olika styrmedel kan vara relevanta fo?r olika syften, varfo?r valet och anva?ndandet av dem a?r kritiskt att studera. Studien underso?ker da?rfo?r genom en komparativ fallstudie vilka faktorer som pa?verkar valet och anva?ndandet av styrmedel i sma?fo?retag i Sverige.

VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om vad de anser Àr mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. NÀr vi tittade pÄ tidigare forskning fann vi hur svÄrt det kan vara för pedagoger att veta vart grÀnserna för mobbning gÄr samt hur mobbning ska definieras. Vi har Àven funnit faktorer som visat sig framgÄngsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och förÀldrar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvalitativ metod dÀr Äsikter och uppfattningar Àr grundlÀggande.

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.

[saknas].

Den hÀr systematiska litteraturstudien inriktar sig pÄ ett vÀxande problem inom mobbning, nÀmligen e-mobbning. E-mobbning Àr en ny form av mobbning som har vÀxt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste Ären. Traditionell skolmobbning har funnits i flera Är bakÄt, men med dagens teknik kan skolmobbningen Àven nÄ hemmet över nÀtet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur eleverna pÄverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks ocksÄ nÀrmare om de pÄverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till sjÀlvkÀnsla, fysisk aktivitet, matvanor, social Ängest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrÄgas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förÀndras över tid och hur det sÄg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi fÄ en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill sÀga pÄ vilken nivÄ beslut tas och vilka skyldigheter som ligger pÄ kuratorn. VÄr frÄgestÀllning Àr; Finns det nÄgon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i sÄ fall, hur ser den ut? Vad Àr skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gÀllande mobbning fungerar i realiteten?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat Ätta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgÄr frÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

I den hÀr rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslÀrares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptÀckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lÀrare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivÄ. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lÀrarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

I denna studie undersöks fem högstadielÀrares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lÀrares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lÀrare som pÄverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lÀrare pÄ tre olika högstadieskolor i UppsalaomrÄdet.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktÀriserar mobbaren som en person med lÄg empatiförmÄga, mycket aggressioner och stort sjÀlvförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lÀrare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lÀrarna Àr av uppfattningen att den mobbade Àr en fysiskt svag, kÀnslig och Àngslig person som har svÄrt att hÀvda sig. Resterande lÀrares bild av mobboffret Àr en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.