Sök:

Sökresultat:

337 Uppsatser om Mjuka och hćrda färdigheter - Sida 19 av 23

Strategier för bilsnÄla stÀder

Denna uppsats syfte Àr att för min egen, men ocksÄ för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa pÄ vad det finns för strategier i planeringen för bilsnÄla stÀder. UtslÀppen frÄn vÄra transporter Àr en stor bov i dramat nÀr de gÀller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har lÀnge haft, en naturlig roll i vÄra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utslÀppsproblematiken Àven andra problem i staden sÄsom bristande sÀkerhet och attraktivitet. SÄ hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnÄla stÀder? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie dÀr jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hÄllbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnÄl stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gÀller insatser för ett hÄllbart transportsystem, dÀr egentligen alla Àr nödvÀndiga.

Att motverka dehydrering hos Àldre i teori och praktik

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Implementering av Lean : motivation och framgÄngsfaktorer inom detaljhandeln

Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste Ärhundradet har gett upphov till att företag försöker finna vÀgar för att stÀrka och bibehÄlla sin stÀllning pÄ marknaden. Lean har med Ären blivit ett framgÄngsrikt ledningssystem som spridit sig frÄn Japan och bilindustrin till övriga vÀrlden och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar implementeringsprocessen och dess problematik. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgÄngsfaktorer vid en Lean-implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begrÀnsats för att fÄ en fördjupad förstÄelse för problematiken kring implementering, dÀrmed saknar studien generaliserbarhet. Studien Àr utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhÀmtats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Förberedande chefstrÀning -Hur förbereds potentiella chefer för chefsarbete?

Titel: Förberedande chefstrĂ€ning ? hur förbereds potentiella chefer för chefsarbete? Nyckelord: Förberedande chefstrĂ€ning, trainee, traineeprogram, ledar- och chefskap, erfarenhetsbaserat lĂ€rande. Författare: Lena Barkstedt, Tina Kardum, Daniel Kelly och Peter MjĂ€rdner Handledare: Per-Hugo SkĂ€rvad och Robert WenglĂ©n Problem: Hur förbereds potentiella chefer för chefsarbete? Hur ser innehĂ„llet ut i den förberedande chefsutbildningen, vad lĂ€rs ut? Hur ser inlĂ€rningsprocessen ut i utbildningen, hur lĂ€rs det ut? Är det möjligt att lĂ€ra ut ledarskap? Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att skildra hur organisationer förbereder potentiella chefer. Detta gör vi genom att beskriva ett företags traineeprogram, dess innehĂ„ll och inlĂ€rningsprocess.

Det bÀsta sÀttet att fÄ det du sjÀlv vill ha Àr att  ge andra vad de behöver  : En kvalitativ studie av hur ett mindre management konsultföretag lyckas fÄnga, samt  behÄlla sina kunder. 

Idag Àr brukandet av konsulter en vardaglig del av företagande. Management konsult branschen har expanderat kraftigt och under senare decennier har fördelningen av marknadsandelar förÀndrats till de vÀrldsomspÀnnande managementconsulting-aktörernas fördel. De mindre företagen har dock fortfarande en, lÄngt ifrÄn obetydlig, del av marknaden. Vid kontakt med ett mindre managementkonslutföretag, Karlöf Consulting, fick vi informationen att de under 2008 hade vÀxt med 80 procent. NÄgot som vÀckte vÄrt intresse att studera företaget, för att dÀr söka svar pÄ vad som gör att organisationer vÀljer att vÀnda sig till mindre managementkonsultföretag.

Generations- eller Àgarskifte : Ur sÀljarens perspektiv

Under de nÀrmsta 10 till 15 Ären uppskattas omkring 180 000 företag behöva genomföra ett generationsskifte eller ett Àgarbyte av nÄgot slag. Detta pga. det omfattande nyföretagandet som Àgde rum under Ären efter andra vÀrldskriget. Uppskattningsvis, kommer sÄ mÄnga som hÀlften av dessa företag att lÀggas ned pga. misslyckade Àgarskiften.

Ineffektivitet ? Hur upptÀcks den?

StrÀvan efter att vara effektiv har genom mÀnsklighetens historia varit en av de största drivkrafterna till förÀndring och utveckling. Att arbeta effektivt har medfört ökad överlevnadsförmÄga, konkurrensfördelar, rikedom och vÀlstÄnd. Nya verktyg, metoder och arbetssÀtt har kontinuerligt ersatt Àldre och mindre effektiva. Eftersom effektivitet Àr det som efterstrÀvas har ineffektivitet av naturliga skÀl inte getts samma fokus som sitt syskonbegrepp. UtifrÄn det faktumet utgÄr studiens frÄgestÀllning.

Urval, bedömning och beslutsfattande av Going Concern : - En studie ur ett revisorsperspektiv

Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hÄrd- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingÄr det att uttala sig om företagets förmÄga att leva vidare under nÀstkommande Är. Den information som företaget presenterar kan bestÄ av rÀkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lÀmnat till revisorn delas in i tre revisionsomrÄden och kan klassificeras som tvÄ skilda informationstyper, hÄrd och mjuk information. Den hÄrda informationen innefattar rÀkenskapsrelaterad information som ofta Àr historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet bestÄr av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att vÀlja ut korrekt och anvÀndbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberÀttelsen rörande going concern.

OrganisationsförÀndring vid företagsförvÀrv : En kvalitativ fallstudie om företagsförvÀrv och dess effekter pÄ en organisation

Att genomföra en förÀndring i en organisation kan innebÀra en lÄng och komplext process som kan se olika ut beroende pÄ situation och företag. En typ av organisationsförÀndring som ofta misslyckas Àr företagsförvÀrv (uppköp), vilket Àr en svÄr process att genomföra pÄ ett lyckat sÀtt. Ofta beror det pÄ att företaget inte har nÄgon utarbetad strategi för hur förvÀrvet ska gÄ till och vilka effekter det kan ha pÄ en organisation. Denna fallstudie syftar till att inom omrÄdet organisationsförÀndring undersöka företagsförvÀrv och dess effekter pÄ en organisation. Studien Àr av kvalitativ metod dÀr datainsamling bestÄr av semistrukturerade intervjuer.

VattenskÀrning : Teknologin och dess tillÀmpningsomrÄden

VattenskÀrning anses generellt vara en mÄngsidig bearbetningsteknik med en mÀngd tillÀmpningsomrÄden. Ren vattenskÀrning gör det möjligt att skÀra i mjuka material som gummi, medan tillsatt abrasivmedel tillÄter skÀrning av bland annat stÄl och keramik. SkÀrningen lÀmnar inga restspÀnningar eller nÄgon vÀrmepÄverkan i materialet. Dessutom blir ytfinheten sÄ bra att man ofta slipper efterbehandling. Processen skapar inte heller nÄgra farliga gaser och Àr relativt miljövÀnlig.

Mötesplatser för kommun och universitet ? samverkan genom nÀtverk

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar pÄ framtida utmaningar. Samverkan blir ett sÀtt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och ÄtgÀrder. Exempel pÄ sÄdana aktörer Àr kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den hÀr typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans mÄste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

HÄllbar livsstil genom kommunikationskampanjer : mjuka vÀrden en förutsÀttning för att uppnÄ en hÄllbar utveckling?

Idag Ă€r det en sjĂ€lvklarhet att stadsutveckling sker i hĂ„llbarhetens tecken och det Ă€r respektive kommuns ansvarar att skapa förutsĂ€ttningar för att stadens invĂ„nare ska kunna leva med en hĂ„llbar livsstil. Skulle stadens invĂ„nare tillsammans förĂ€ndra sin livsstil till att leva hĂ„llbart Ă€r det möjligt att minska miljöpĂ„verkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det pĂ„ 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invĂ„nare om hur deras livsstil pĂ„verkar miljön, staden samt andra mĂ€nniskor. Det krĂ€vs dock en beteendeförĂ€ndring för att kunna uppnĂ„ en hĂ„llbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer Ă€r det möjligt att fĂ„ individer att uppmĂ€rksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstĂ€mmer med den hĂ„llbara utvecklingen.

Feedback till ledare i svenska företag : en jÀmförande studie mellan företagens sÀtt att ge feedback till ledare

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om medelstora och stora företag i olika branscher anvÀnder sig av liknande feedbacksystem nÀr feedback ges till ledare.Det som vi kommit fram till efter att ha studerat fyra företag i olika branscher och storlek Àr att de mÀtbara vÀrdena som exempelvis produktivitet, gavs som feedback pÄ liknande sÀtt till ledare. Företagen gav feedback pÄ det som producerades och hur pass vÀl ledarens grupp uppnÄtt uppsatta mÄl. Mjuka vÀrden som exempelvis ledarens ledaregenskaper, gavs frÄn ledarens ledare vilket Àr det vanligaste i företag. Ett av de intervjuade företagen bedrev dock Àven feedback frÄn understÀllda genom frÄgeformulÀr som sedan sammansattes i en modell som gav ett ledarindex. Ledaren kunde dÀrmed se vad medarbetarna tycker om dennes ledarstil.

Varför vÀljer organisationer att anlita bÄde en projektledare och en förÀndringsledare?

Traditionellt har förÀndringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förÀndringsprojekt anlita bÄde en projektledare och en eller flera förÀndringsledare.Forskare har under det senaste decenniet stÀllt frÄgor om vem som egentligen bör leda förÀndringsprocesser och vem som har rÀtt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förÀndringsprojekt och att förÀndringsledaren har en eller flera viktiga roller i förÀndringsprocessen.Det finns inte nÄgon tydlig bild av hur projektledare och förÀndringsledare i interna förÀndringsprojekt kompletterar varandra. I den hÀr studien stÀller vi oss frÄgan varför organisationer vÀljer att anlita bÄde en projektledare och en förÀndringsledare. För att fÄ svar pÄ den övergripande frÄgan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förÀndringsledaren förvÀntas utföra samt vilka kompetenser som förvÀntas finnas hos projektledaren respektive förÀndringsledaren.För studien har vi tillÀmpat en kvalitativ metod.

Upphandlingsprocessen inom den privata byggsektorn
vid upphandling av teknikentreprenader

Sveriges byggsektor har varit under stÀndig strukturell förÀndring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. LÄgkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började anvÀnda sig av underentreprenörer istÀllet för att anvÀnda eget folk. Det resulterade i att Är 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de nÀrmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->