Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska.I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

Detta examensarbete har utförts hos Dirac Research AB i Uppsala. Dirac Research är en världsledande programvaruspecialist inom ljudoptimering, rumskorrigering och ljudfältssyntes.Dirac har nu velat utreda hur man på bästa sätt kan använda deras programvara Dirac Live för att förbättra ljudet hos hörlurar. I examensarbetet ingick en teoretisk del om örat, hörlurar, mätmetoder och hur en frekvenskurva bör se ut. Det ingick också att mäta impulssvaret för några olika hörlurar. Impulssvaret användes sedan till att förbättra ljudet hos hörlurarna genom att designa digitala filter som användes genom programvaran Dirac Live.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Den offentliga sektorn är en stor organisation med många olika förvaltningar och därmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mängd skilda ledarskapskulturer och det är detta vi valde att undersöka i vår uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan två förvaltningar inom den offentliga sektorn där vi avsåg att undersöka hur ledarskapskulturen såg ut på respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. Utifrån vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av åtta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i Socialtjänsten.

Magnetlager bygger på att med magnetisk kraft få rotorn att sväva så att den aldrig kommer i kontakt med statorn. Minimalt slitage och oberoende av smörjmedel hör till de största fördelarna med magnetlager. Marcus Granström har i ett pågående examensarbete visat att det är teoretiskt möjligt att bygga ett magnetlager. Marcus Granström har tagit fram en Simulinkmodell över processen inklusive regulator. Vidare finns flera olika tänkbara regulatorer föreslagna.Detta examensarbete är en fortsättning på Marcus Granströms examensarbete och utgår från de modeller som tagits fram.

Rapportens syfte är att undersöka vilka krav som ställs på programvaran till framtidens mobila terminaler och de möjligheter som kommer att finnas för denna. Detta inkluderar en liten undersökning om vad vi kan vänta oss för terminaler och vilken funktionalitet som dessa kan komma att ha. Eftersom det är svårt att ge en bild av hur de kommer att se ut har jag mest koncentrerat mig på att hitta lösningar som skall fungera oberoende av hur de mobila terminalerna utvecklas, naturligtvis inom vissa gränser. Detta innebär i realiteten att programlogik och beräkningar ligger på en server och att sedan bara användargränssnittet med kommunikation finns på den mobila terminalen. Rapporten går djupare in på WAP plattformen och sakerna runt denna eftersom detta är den i dagsläget bästa och mest accepterade specifikation för hur man skall göra programvara till mobila terminaler.

For att noggrannare kunna bestamma SOC (State-Of-Charge) och SOH (State-Of-Health) i AtlasCopcos batteridrivna mutterdragare har en litteraturstudie over de vanligaste metoderna gjorts.Utifran litteraturstudien valdes en metod for att mata SOC och tre metoder for att mata SOH. Foratt metoderna ska kunna appliceras i verkligheten kravs att vissa kriterier uppfylls. Da batterietladdas ur med hoga strompulser far matningarna inte oka serieresistansen fran batteriet.Dessutom har verktyget en processor i sig och darfor far inte strommen brytas for matningen.Matningarna far inte heller pa annat satt paverka atdragningen eller stora anvandaren.Grunden i arbetet ligger i att oka forstaelsen om litium-jon batterier genom att studera batteriersuppbyggnad och bakomliggande kemi och fysik sa som termodynamiska- och kinetiskasamband. Som en fortsattning undersoks vilka fenomen som orsakar kapacitets- ochenergiforluster i cellen. Utifran den kunskapen gors en ekvivalent elektrisk modell som forklararcellens beteende nar den laddas ur.I metoden for att mata SOC har det undersokts hur val vilospanningen mellan atdragningarnastammer overens med SOC.

Silva Sweden AB gav i uppdrag att ta fram en ny tumkompass för skolverksamhet. Orientering uppfattas av många barn som svårt och krångligt. För att höja intresset och göra det enklare vill man ge lärare och elever en tumkompass som är anpassad efter hur barn använder den. Traditionellt används handkompasser i undervisningen. Dessa kompasser uppfyller inte de speciella krav barn ställer, de är för stora, komplicerade och svåra att förstå.

Beslutsprocessen är en mycket komplex process som involverar flera olika delar i företaget. Ett brett informationsflöde är kritiskt för att ett bra beslut skall kunna fattas. Informationen som de strategiska besluten grundas på kan skilja sig mellan olika företag och därmed är det intressant att studera vad företag grundar sina beslut på samt hur de tar fram den information som är nödvändig. Informationen företag har som underlag för sina beslut kan även delas upp i mjuk och hård information. Den mjuka informationen definieras som bilder, visioner, idéer och kognitiva strukturer medan den hårda informationen oftast är numeriskt och används i företagen inom finansiell redovisning, produktion och kontrollsystem.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ?hårda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

Målet med projektet har varit att sammanföra information från flera olika källor till en enda vy i ett PC-program. I ett stridsfordon kan det till exempel vara intressant att presentera data från IR-kamera, dagsljuskamera, stridsledningssystem och/eller kartdatabas. Idag används olika vyer för att presentera dessa informationskällor. Om personalen i stridsfordonet istället kan delges allt detta via en enda vy så ökar deras möjlighet att fatta snabba korrekta beslut i kritiska situationer. Ett annat resultat kan bli att informationsmängden i datorbilden blir så stor att den till viss del minskar behovet av att inhämta omvärldsinformation via optiska utblickar, där synen kan skadas av fientlig laser.

KM8 på Stora Enso Skoghall som producerar kartong har länge haft ett problem med deras fuktprofil. Problemet har inte drabbat kunderna på något sätt men ändå så har ledningen velat hitta orsaken till problemet. Fuktprofilen är sned och har varit det en längre tid. På KM8 produceras en rad olika kartongkvalitéer. Exempelvis vätskekartong, liner och Coated Kraft Back.Målsättningen har varit att ta reda på ifall sneda formeringsskor kan vara orsaken till den sneda fuktprofilen samt att finna ett lämpligt mätsystem som mäter formeringskorna online.

Detta examensarbete är framtaget av SSAB:s ingenjörer i fabriken SSAB Oxelösund. Uppdraget består i att konstruera en ny hård- och mjukvara för en befintlig valsningsklocka.Examensarbetet består av flera delar, där den första delen är att konstruera och välja komponenter till en prototyp av ny hårdvara till klockan. När delarna är valda kommer dem att testas med ett laborationskort med den valda processorn för att utvärdera att delarna är kompatibla innan den slutliga hårdvaran beställs.Den andra består i att programmera mjukvara till processorn som kommer att vara kärnan till klockan. Processorn kommer att styra samt beräkna alla in- och utsignaler till alla komponenter som finns i klockan.Den tredje och avslutande delen består av konstruera den slutgiltiga produkten med hjälp av CAD-verktyg. En layout med alla valda komponenter produceras.Tanken med projektet är att man ska uppdatera äldre komponenter till nyare som är lättillgängligare att införskaffa.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande.