Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras sj?älvkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ?Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare?? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningenFörskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg,fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av entextanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet avförskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebördenav begreppen omsorg, fostran och lärande. Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande änomsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommandeaktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt.Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relaterastill socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Syftet med studien var att ta reda på hur enhetschefer inom äldre- och handikappomsorgen uppfattade utbildningens betydelse i yrkesutövandet. Studien vill belysa vilken kunskap och kompetens enhetscheferna har och hur den används i deras yrkesverksamhet. Vidare undersöktes förekomst av skillnader eller likheter i enhetschefernas uppfattning om deras utbildningsbakgrunds relevans i yrkesutövandet, beroende på om de hade en yrkes- eller en teoretisk examen. Vi använde oss av intervjuer för att möjliggöra följdfrågor. I bakgrunden behandlades bland annat sociala omsorgsprogrammets utveckling, en beskrivning av de teoretiska utbildningarna, enhetschefsyrket och dess utveckling, ämnet social omsorg och yrkessocialisation.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Syftet med denna studie är att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frågeställningar som använts är: Hur upplever enhetschefer innehållet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer använts. De som intervjuats är enhetschefer inom ett verksamhetsområde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett väldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

Abstrakt Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter.

Syfte Syftet med rapporten är att undersöka hur föreställningen att omsorg är någonting kvinnligt tar sig uttryck bland medarbetarna i hemtjänsten i det direkta arbetet med omsorgstagarna. Syftet är även att försöka förstå den rådande kvinnodominansen inom hemtjänstyrket. Frågeställningar Hur ser föreställningen kring att omsorg är någonting kvinnligt ut bland medarbetare i det direkta omsorgsarbetet i hemtjänsten?Hur reproduceras och/eller omformas föreställningen omsorg är någonting kvinnligt i det direkta omsorgsarbetet i hemtjänsten?Hur kan den rådande könssegregeringen inom hemtjänstyrket förstås?Metod Vi har använt oss av kvalitativ metod och utfört åtta semistrukturerade djupintervjuer. Våra informanter utgörs av medarbetare inom hemtjänsten och urvalet har gjorts med tanke på att få variation gällande kön, ålder samt erfarenhet inom yrket.

In this essay, I have studied the image of the drug abusing mother and her motherhood as seen in some of the social science literature on drug abusing women. This I did with a qualitative research design and with the questions:How is the drug abusing mother and her motherhood portrayed by social scientists?What signification is her motherhood given in her life by the researchers?What approach towards the drug abusing mother in the research process, and hence in the creation of the images of her, does the scientists have?I found that there are distinct patterns and themes in the research on mothers with a drug abuse. The researchers studied the women with the goal to understand them and to give them the opportunity to speak for themselves through the researcher. The drug abusing mother is in short portrayed as a woman who cares for her children, whose motherhood is one of the most important factors in her life and who is anxious that her substance abuse should not threaten it.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?r?ldrar till barn med obesitas upplever gemensamma familjem?ltider. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomf?rdes med fem deltagare, dessa rekryterades genom verksamheten Friskv?rdsgruppen i Kungsbacka kommun. Alla deltagarna har barn under 18 ?r som ?r med i Friskv?rdsgruppen och som har obesitas. Resultat: Deltagarna s?g ett stort v?rde av familjem?ltider och majoriteten prioriterar att f? till familjem?ltider under s?v?l vardagar som helger. Vidare visade resultatet p? fyra ?vergripande kategorier av upplevda hindrande faktorer f?r att f? till familje- m?ltiderna ? familjens livsfas, mental och fysisk stress, aktiviteter och olika scheman samt diagnoser, sjukdomar och medicinering.

Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation.