Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nätverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgränsning är medlemmar på kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). KRIS är en ideell förening där före detta kriminella och Missbrukare erbjuds hjälpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhället. Begreppet socialt nätverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nätverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnätverk.

I dagens kunskapssamhälle är arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte är lika lätt för arbetsgivaren att ersätta arbetare som tidigare, utan det läggs större vikt vid att hitta ?rätt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett växande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelägna att veta så mycket som möjligt om arbetssökande och anställda, vilket har rest en fråga om integritet i arbetslivet.

Det övergripande syftet med vår uppsats är att med hjälp av diskursanalys studera hur LVU-utredningar (Lagen om vård av unga) är producerade. Vilka typer av problem som lyfts fram och varför problemen beskrivs på just det sättet. Utredningarna startar utifrån en oro om barn/ungdom som riskerar fara illa och som har kommit till socialtjänstens kännedom via anmälningar. Grunden för oron är kopplad till föräldrars ansvar att tillgodose barns behov (LVU 2 §) eller oro om ungdom som utifrån eget beteende genom Missbruk och kriminalitet riskerar fara illa (3 § LVU) och därmed riskera sin hälsa och utveckling.Vid genomförandet av studien har vi använts oss av kvalitativ textanalys av fyra LVU-utredningar. Tre utredningar är ansökningar enligt 2 § LVU (miljöfall) och den fjärde är ansökan enligt 3 § LVU (beteendefall).

Det övergripande syftet med uppsatsen var att kritiskt granska motivationsbegreppet och hur det används i Missbruksvården. Mer specifikt var syftet att, utifrån en diskursanalytisk ansats, analysera hur motivationsbegreppet konstrueras lokalt på tre specifika enheter i den kommunbaserade Missbruksvården, samt att analysera de lokala motivationsdiskursernas implikationer. Det sistnämnda innefattade att särskilt studera hur klienter och klientkategorier konstrueras i socialarbetarnas diskussioner, hur föreställningar om ansvar och moral tillskrivs olika kategorier och vilka åtgärder som förknippas med olika klientkategorier samt hur dessa åtgärder legitimeras. Till sist ville jag också utröna hur de lokala motivationsdiskurserna är kopplade till större institutionsöverskridande diskurser. Syftet bröts ner i tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka betydelser laddas motivationsbegreppet med? Vilka klientkategorier går att urskilja i socialarbetarnas tal om motivation? Vilka lokala motivationsdiskurser går att urskilja i socialarbetarnas konstruktioner av motivationsbegreppet och hur relaterar de till större diskurser? Materialet bestod av fältanteckningar och ljudupptagningar som inhämtats genom observationer av teamkonferenser, samt fokusgruppintervjuer, på tre kommunala enheter som dagligen kommer i kontakt med människor med en Missbruksproblematik.

Studiens syfte är att utifrån både ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se på hur ung-domars erfarenheter av våld ser ut. Finns det några likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frågeställningar är:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av våld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av våld?? Söker ungdomar hjälp för det våld de upplevt och i så fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av våld? För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med både praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat på enkäten. Tre kvalitativa intervjuer har också genomförts med professionella från olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som är brottsoffer och/eller förövare.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis Missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.

Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar ochungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomarsom är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar med svår social problematik, Missbruk och kriminalitet. Under senare år har SiS tagit emot ett växande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvärdering syftar till att utvärdera och kartlägga omhändertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem Bärby. En syntes av två processutvärderingsmodeller används för att nå en fördjupad kunskap om verksamhetens omhändertagande. Utvärderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska källor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkät rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda på avdelning och skola.Utvärderingens resultat tyder på att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraårsperiod.

Sedan 1990-talet och framåt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fått storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pågått en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas på tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av förespråkare av teoribaserade utvärderingar som till skillnad från klassiskaeffektutvärderingar ämnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har även pågått en debatt om hur utvärderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfå empiriska exempel där denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stärka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en Missbruksproblematik, pågått mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat på positivaeffekter vad gäller kunskap, förmåga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utsträckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Bakgrund: Enligt Statens Folkhälsoinstitut, i barnmorskors guide för samtal om alkohol, redogörs för hur barnmorskor skall informera alkoholens skadliga effekter samt vilka eventuella skador alkoholen kan ge fostret. Tidigare forskning visar att det inte är ovanligt att kvinnor dricker alkohol fram tills att de blir medvetna om sin graviditet, därefter avstår det stora flertalet helt från alkohol under fortsatt graviditet. Vetskapen för den gravida kvinnan om att hon intagit alkohol innan hon var medveten om sin graviditet kan orsaka oro att barnet blivit skadat. Syfte: Syfte med studien var att beskriva barnmorskors professionella handläggning kring alkoholinformation under graviditet. Metod: Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med barnmorskor som arbetar inom mödravården.

Denna studie har till syfte att undersöka vad som är specifikt med de ungdomar som begått det sexuella övergreppet gruppvåldtäkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien består av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med två experter som arbetat med unga förövare.Aktuell forskning både i Sverige och utomlands, främst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgår från tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar på området enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt på mindre barn. Det har varit svårt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika område vilket också genomsyrar materialet.

Vi bor i ett samhälle där virtuell verklighet används dagligen. Vi använder den för många olika syften, och det verkar som att det är oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet används på skolor, på arbeten, hemma och nästan överallt. Trots att vi använder den nästan dagligen, använder vi virtuell verklighet för olika ändamål.Mycket har ändrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset på dem gått ner väldigt mycket, vilket tillät även allmänheten att avnjuta virtuell verklighet.

Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var två alkoholister som tidigare fått hjälp till självhjälp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behålla sin nykterhet. När de möttes på ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjälpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjälpa sig själv. Med hjälp av de principer som de tillägnat sig under sina år i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare från olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, präster, pastorer, läkare, psykologer och övriga eldsjälar upp en modell i tolv steg för att hjälpa människor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna från alkoholism. Denna modell har än idag visat sig vara mycket effektiv.

Alkohol och droger medför på många sätt problem i samhället. Det innebär stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer människor till skada både direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika områden för att få ett brett perspektiv på vilka orsaker som kan leda människor till Missbruk.Musik är något mycket positivt i många människors liv, men det kan också finnas negativa förebilder i form av artister som förespråkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att under¬söka om det går att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn på droger och alkohol? Mina frågeställningar är: 1.