Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med förÀldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.

Syfte: Syftet Àr att, utifrÄn ett branschperspektiv och ett kundperspektiv, finna orsaker till varför de traditionella bankerna lyckas behÄlla sin dominerande stÀllning trots konkurrensen frÄn uppstickarbankerna. Vi Àmnar Àven visa vilka kundtyper som tjÀnar mest pÄ ett aktivt val av bank. Slutsatser: Under arbetets gÄng har vi identifierat ett antal faktorer vilka förklarar varför uppstickarbankerna inte tagit större marknadsandelar frÄn de traditionella bankerna. Det beror dels pÄ branschspecifika och dels pÄ kundspecifika faktorer som bankerna anvÀnder. Branschfaktorerna Àr stordriftsfördelar, kontorsnÀt, lÄngvariga relationer, varumÀrken och att banken tjÀnster Àr lÄgintresseprodukter.

Hepatit C Ă€r en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men Ă€ven vid utbyte av kroppsvĂ€tskor. I Sverige bĂ€r cirka 40 000 personer pĂ„ viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hĂ€lften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering dĂ„ smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en kĂ€nsla av ensamhet och otillrĂ€cklighet, dessa kĂ€nslor kan intensifieras av osĂ€kerhet, hjĂ€lplöshet och smĂ€rta.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att anvÀnda vÄrd- och genom-förandeplaner i socialtjÀnstens missbruksvÄrd. Fokus ligger pÄ socialarbetares upplevelser av vÄrd- och genomförandeplaner som arbetsverktyg, klientens delaktighet, samt samverkan mellan aktörer i samband med planering. Kvalitativa intervjuer av Ätta socialarbetare har ge-nomförts. Resultatet visar att socialarbetarna har olika instÀllning till planerna, samt erfaren-het av en rad möjligheter och utmaningar med arbetsverktyget, delaktighet och samverkan; vilket tyder pÄ en komplexitet. Om och pÄ vilket sÀtt socialarbetarna hanterar intentionerna om vÄrd- och genomförandeplaner och sitt handlingsutrymme som grÀsrotsbyrÄkrat, kan kopplas till huruvida de finner planerna vara meningsfulla, hanterbara och begripliga.

Med ett naturligt fÀltexperiment studeras betydelsen av social pÄverkan för individers benÀgenhet att skÀnka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till vÀlgörenhet Àr warm glow altruism. Teorin sÀger att mÀnniskor skÀnker pengar pÄ grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns Àven teorier som förutsÀger att socialt tryck spelar roll. I experimentet stÀlldes frÄgor till pantkunder om deras bidrag till vÀlgörenhet.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Bakgrund: FrÄn och med den 10 mars 2000 Àr det tillÄtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det Àr intressant att belysa hur möjligheten att Äterköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur möjligheten att Äterköpa egna aktier pÄverkar ledningen och aktieÀgarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om Àmnet Äterköp. Besöksintervjuer har genomförts pÄ Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ÀmneslÀrare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andrasprÄkselevers skolsituation i Àmnesundervisningen, samt att fÄ kunskap om hur vi som kommande ÀmneslÀrare kan ge andrasprÄkselever tillfredsstÀllande undervisning, sÄ att de nÄr kunskapsmÄlen i Àmnena svenska och samhÀllskunskap, parallellt med en god funktionell sprÄkbehÀrskning. I vÄr litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andrasprÄkselevers sprÄkutveckling, samt gav exempel pÄ hur olika lÀrarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ÀmneslÀrare i Àmnena svenska eller samhÀllskunskap. I vÄr undersökning konstaterade vi, för att andrasprÄkselever skulle nÄ framgÄngar i skolans Àmnesundervisning krÀvs ett sprÄk som fungerade som redskap för tÀnkande och lÀrande och att Àmnesundervisning pÄ modersmÄlet underlÀttar. Vidare lÀrde vi oss att en vÀl fungerande interaktion mellan lÀrare och elev Àr den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lÀrande..

Ungdomar stÄr inför en rad av valmöjligheter, tyvÀrr dras en del av dem in mot destruktiva vÀgar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och sÄ vidare. Dessa beteenden Àr ofta symptom för bakomliggande missförhÄllande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat sÀrskilda beteendeproblem. Det hÀr Àr en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i LuleÄ Kommun som anvÀnder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan fÄ en relation med och fÄr pÄ sÄ sÀtt nÄgon utomstÄende att prata och umgÄs med. Uppsatsen ger en överblick av samhÀllsproblemen, dÀrefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och Àven riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.

Genom att leva i konsumtionssamhÀllet förvÀntas vi understÀlla oss dess normer och vÀrderingar. Dock finns individer som vÀljer att försöka begrÀnsa sin konsumtion och vara sjÀlvförsörjande. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att klarlÀgga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhÀllet ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nÀmnda konsumtion. FrÄgestÀllningen lyder dÄ Hur Àr det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhÀllets dominerande normer och vÀrderingar?TillvÀgagÄngssÀttet var att genom intervjuer med fem informanter fÄ inblick i deras specifika tillvaro.