Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

NÀr en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om VÄrd av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta stÀllning utifrÄn mÄnga olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-Àrenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handlÀggning. Undersökningens empiriska material grundar sig pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vÄrt material anvÀnde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram.Resultatet visar pÄ att socialsekreterarna upplever bÄde för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handlÀggningen av LVM-Àrenden likt ett dilemma.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhÀlle som Àr uppdelat pÄ kvinnliga och manliga kroppar. Materialet bestÄr av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika frÄn den manliga och kvinnliga normkroppen. UtifrÄn teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den sjÀlvupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers grÀnser i miljöer som prÀglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de anvÀnder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berÀttelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras sjÀlvupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhÀllet, pÄverkar deras livsutrymme bÄde kroppsligt och identitetsmÀssigt.

Föreliggande rapport redovisar resultat frÄn den svenska pilotstudien inom det internationella s.k. SINR-projektet (Societal Images of Natural Recovery). Detta projekt syftar till ökad kunskap om hur olika synsÀtt, hos allmÀnheten sÄvÀl som inom olika professionella grupper, pÄverkar mÀnniskor möjligheter att komma tillrÀtta med olika former av missbruk. Som ett första steg i projektet har i hittills sex större stÀder i fem olika lÀnder ett mindre antal svarande, representerande olika samhÀllsgrupper, tillfrÄgats om sin uppfattning om möjligheterna att pÄ egen hand ta sig ur olika slag av missbruksproblem. Den svenska pilotstudien har, pÄ uppdrag av FoU-enheten, av tre socionomstuderande vid Stockholms universitet i form av ett examensarbete.

Detta Àr en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgÄngsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som Àr en lokal verksamhet inom SocialtjÀnsten för mÀnniskor med missbruksproblematik i BiskopsgÄrden. Uppsatsen tar Àven upp vilka mÄl deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de tvÄ drogterapeuterna som hÄller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjÀlp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

The purpose of this essay is to examine how gender rolls influences the culture of substance abuse among women and their social situation. To demonstrate this we have concentrated our research to relate how scientists and the media describe problems of abuse among women. The method we used in our research was qualitative and we gathered information through literature, reports and articles.Our main questions are:Do the social attitude toward women and men differ and how does it affect problems of abuse among women? Do women use alcohol in a different way than men? How do social reactions and restrictions influence women? We also want to examine what position women substance abusers have in society. What similarities or differences are there between the image of women in general and women with substance abuse?The main result of the study is that we found discursive connections that show a rectification among scientists concerning substance abuse among women.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga mÀn som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ha pÄverkat dessa unga mÀn in i en kriminell livsstil. Studien syftar Àven till att söka svar pÄ varför dessa unga mÀn vÀljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fÄtt in genom intervjuer med dessa unga mÀn tillsammans med teorier som NÀtverksteorin, teorin om ?Differential associations? samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vÄrt syfte.

Syftet med denna undersökning Àr att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte frÄn 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien Àr gjord historiskt, dÀr olika tidsmÀssiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nÄ insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjÀlpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten Àr frÀmst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar pÄ de frÄgor som utformats för att testa hypoteserna och genomgÄende stÄr erkÀnda kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt faststÀllda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen krÀver för ett erkÀnnande av det transsexuella subjektet.

Alkoholberoende och missbruk Àr ett omfattande problem i sÄvÀl Sverige som i övriga delar av vÀrlden. Med tanke pÄ de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för bÄde missbrukaren, och mÀnniskor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att ÄtgÀrda detta. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mÀnskligt beteende som utgÄngspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar pÄ att sÄvÀl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.

Det sociala arbetet Àr konstruerat kring mÀnskliga möten och kommunikation.Syfte: I denna studie har vi valt att belysa aspekter kring bemötande och vad som sker mellan klienter och dem professionella under ett samtal. Vi valde att studera fenomenet genom deltagande observation. FrÄgestÀllningar:? Vad sker under mötet mellan klienten och terapeuten?? Hur upplever klienten och terapeuten mötet med varandra?? Vilka tankar har klienterna och terapeuterna kring aspekter om bemötande?Resultat: Klienterna Àr nöjda med det bemötande som de fÄr av terapeuterna. De uppgav att ett gott bemötande handlar om att möta individen dÀr han/hon befinner sig.

Bakgrund: Den mellanmĂ€nskliga relationen, baserad pĂ„ kommunikation och samtal, utgör kĂ€rnan i psykiatriskt vĂ„rdande. Denna studie utgĂ„r frĂ„n det vĂ„rdande samtalets teori dĂ€r vĂ„rdandets grundmotiv Ă€r caritas, en naturlig strĂ€van efter att lindra lidande och bevara patientens vĂ€rdighet i en vĂ„rdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vĂ„rd kan förvĂ€ntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vĂ„rdande samtal förvĂ€ntas dels öka förstĂ„elsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmĂ„ga att i samtalet kombinera etisk hĂ„llning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vĂ„rdande och dĂ€rmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie Ă€r att belysa upplevelser av vĂ„rdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende.

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ñ€byslagsmÄlñ€ om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna.

Syftet men denna uppsats Àr attundersöka om socialtjÀnsten bidrar till stÀmpling av klienter med missbruksproblematik genom sitt sÀtt att arbeta. De frÄgestÀllningar vi försöker besvara Àr om personer med missbruksproblematik fÄr sina individuella behov tillgodosedda, eller om de stÀmplas utifrÄn en hel grupp. Vi frÄgar oss Àven om det Àr skillnad i hur mÀn och kvinnor med missbruksproblematik fÄr hjÀlp..

Bakgrund: Styrelsens sammansÀttning Àr en viktig del av ett bolags ledning inte minst sagt inför en börsnotering dÄ uppmÀrksamheten frÄn omgivningen ökar. Vilka individer Àr det som dÄ sitter i styrelsen och kan ta sig an ett arbete som inte endast granskas av aktieÀgarna utan Àven av omvÀrlden? Det finns ett flertal teorier som förklarar styrelsers sammansÀttningar men har varit centrerad pÄ amerikanska och brittiska bolag. Vi kommer i denna studie anvÀnda dessa teorier för en förklaring av svenska börsnoterade bolags styrelser istÀllet.Syfte: Vi vill genom vÄr studie bÄde teoretiskt och empiriskt bidra med en förklaring till styrelsens sammansÀttning i svenska företag inför en börsnotering.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har sÄledes först sammanstÀllt teori för att fÄ utforma ett vÀl planerat tillvÀgagÄngssÀtt mot anskaffningen av det empiriska materialet.Resultat: Resultatet av denna studie indikerar ett samband mellan styrelsens sammansÀttning och vilket livscykelstadium bolaget befinner sig i samt beroende pÄ om Àgarna eller VD har den dominerande makten för svenska bolag som stÄr inför en börsnotering.