Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

Muslimer framstÀlls ofta pÄ ett onyanserat sÀtt i vÀsterlÀndska media. Islam och muslimer framstÀlls bÄde som ett hot mot och samtidigt som underlÀgsna vÀstvÀrlden och vÀsterlÀnningar. Jag har i min uppsats fokuserat pÄ nyhetsmediernas framstÀllning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Under senare Är har man via forskning kunnat pÄvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie Àr det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgÄr det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig Älder i jÀmförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar ocksÄ att snabbare och oftare fÄ Äterfall. Risken Àr allra störst om personer med ADHD har haft bÄde ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

 Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förstÄelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stÀmplad av samhÀllet som en avvikare. Studien koncentreras till mÀnniskor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhÀllet som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras pÄ de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med Ätta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats pÄ tematiskt strukturerade frÄgor för att hÄlla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i tvÄ olika idella organisationer som arbetar stödjande för mÀnniskor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet.

Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur konsekvenserna av Khatmissbruk ser ut i familjer med missbruksproblem och vad som görs Ă„t det. För att ta reda pĂ„ detta har vi intervjuat representanter frĂ„n polisen, skolan, socialtjĂ€nsten samt nĂ€tverket ?Kvinnor mot Khat?. Khatplantan odlas i Kenya och flygs dĂ€rifrĂ„n till Holland eller Storbritannien dĂ€r vĂ€xten anses laglig. Drogen körs sedan med bil till Sverige över Öresundsbron.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

Att leva i ett drogmissbruk Àr en stor tragedi, bÄde för missbrukaren sjÀlv, samhÀllet och inte minst för dennes nÀra och kÀra. Siffror i vÄr rapport visar bland annat pÄ att en manlig heroinist kan kosta samhÀllet nÀstan 2 000 000 kronor om Äret. Ett avbrutet missbruk leder dÀrmed till stora vinster för alla parter. Polisen Àr en samhÀllsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sÄdana fall hur polisen kan pÄverka missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vÀgen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville dÀrigenom öka förstÄelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppvÀxtÄr och tonÄr. Vi har valt att utgÄ frÄn den grundade teorin dÄ vi genomfört vÄr studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med Ätta kvinnor, dÀr vi sökte nÀrma oss kvinnornas berÀttelser sÄ förutsÀttningslöst som möjligt. Detta för att lÄta kvinnornas upplevelser stÄ i centrum.

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Denna uppsats handlar generellt om hjÀlp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjÀlp som finns att tillgÄ inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjÀlp och stöd som önskas. Tidigare forskning har pÄpekat att hjÀlp och stöd kan vara av vikt dÄ det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det Àr ett problem vilket ocksÄ gör att den ökade medikaliseringen i vÄrt samhÀlle kan ha en negativ inverkan pÄ vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att mÀnniskor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjÀlpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode.

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskapen om och förstÄelsen för processen frÄn delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, prÀglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. UtifrÄn detta syfte stÀlldes frÄgorna: Hur upplevs processen frÄn den pÄverkan som det innebÀr att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sÀtt att leva och hur kan man utifrÄn symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förstÄelsen av denna process?Som metod har anvÀnds kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frÄgorna ur en social synvinkel och utgÄr frÄn det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sÀtter fokus pÄ interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar pÄ betydelsen av andras spegling för mÀnniskans sjÀlvbild.Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv pÄ ett genomgripande sÀtt har pÄverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhÀllet. Personer med missbruk och beroende kan inom hÀlso- och sjukvÄrden jÀmföras med att ha en hjÀrtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och kÀnslokomponent. Dessa pÄverkar hur mÀnniskan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder Àr vanligt förekommande bland hÀlso- och sjukvÄrds personal gÀllande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvÄrdnaden pÄverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras pÄ elva vetenskapliga originalartiklar hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed.