Porphyromonas gingivalis inducerar frisättningav IL-8 från monocyter
Bakgrund: Den mellanmänskliga relationen, baserad på kommunikation och samtal, utgör kärnan i psykiatriskt vårdande. Denna studie utgår från det vårdande samtalets teori där vårdandets grundmotiv är caritas, en naturlig strävan efter att lindra lidande och bevara patientens värdighet i en vårdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan förväntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vårdande samtal förväntas dels öka förståelsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmåga att i samtalet kombinera etisk hållning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vårdande och därmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa upplevelser av vårdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Metod: Studien har en fenomenologisk-hermeneutisk ansats för att möjliggöra en djupare förståelse av innebörden i informanternas levda erfarenhet. Fem personer intervjuades om sina upplevelser av vårdande samtal. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre innebördsteman: Där ömsesidigheten skapar trygghet och gemenskap, Ett livsrum där lidandet synliggörs och begripliggörs och Där självaktningen återupprättas. Dessa teman strålar samman i huvudtemat Den trygga fristaden där lidande lindras och värdighet och självaktning återupprättas. Slutsats:Det vårdande samtalet har i denna studie visat sig bidra till att lidande lindras och värdighet och självaktning återupprättas hos personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Det vårdande samtalet erbjuder inte bara möjlighet att förmedla och bearbeta lidande utan ger också, med sjuksköterskans stöd, utrymme för lärande och för att hitta de egna resurserna, vilket leder till ökad hälsa, autonomi och självaktning. Genom ytterligare forskning om det vårdande samtalet ur ett patientperspektiv kan evidens samlas som gör att det i daglig klinisk verksamhet än mer kan komma att betraktas som en självklar del i vårdande som lindrar lidande.