Denna litteraturstudie syftar till att beskriva faktorer som är betydelsefulla för att vårdpersonal ska kunna utföra god omvårdnad i förhållande till utlandsfödda patienter som vårdas inom den svenska sjukvården. Litteraturstudien har baserats på åtta nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från vårdvetenskapliga databaser. En beskrivande analys gjordes för att klarlägga de centrala kunskapsområden som påvisades i artiklarna. Ur resultatet framkom att det föreligger bristande kunskap om transkulturell omvårdnad hos sjuksköterskor och att sjuksköterskor upplever svårigheter att bemöta kulturella skillnader inom sjukvården.

KALMAR UNIVERSITYDepartment of Health andBehavioural Sciences.Education of Social Work 21-40 p.C-essay, 10 p.Title: The Accepted Adjustment ? How Twelve Children Belonging to Ethnic Minority Groups Experiences Everyday Life in School.Authors: Kristin Lundin & Karin SwartlingSupervisor: Jesper AndreassonExaminer: Ulf DruggeABSTRACTThe aim of this C-essay, using a qualitative method and from a child prospective, explore how children belonging to ethnic minority groups participating in the Swedish education system at an intermediate level, experience everyday life at school and the interactions with their teachers. We have interviewed twelve children between the age of eleven and thirteen years old. The children have either immigrated (adopted children are included) or are born in Sweden but have at least one parent who has immigrated.The outcome from our study is that immigrant children have a positive experience of their daily life in school and in their interactions with their teachers. The majority of children state that they view their teachers as good educationalists.

Den här studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsområde i Borås. I Norrby bor en majoritet av människor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa människor är arbetslösa. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer från myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör från myndigheters och lokala organisationers håll för att integrera och motverka segregationen. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer från myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen är många.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att Minoritetsgrupper med avseende på kultur och språk är socioekonomiskt utsatta och har sämre hälsa än majoriteten. Diskriminering och misstro till hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar huruvida individer i dessa grupper söker vård eller ej. I Sverige föreskrivs en hälso- och sjukvård på lika villkor för alla individer. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att vårdrelationen är respektfull och patientcentrerad. Kulturellt säker vård innebär att patientens kulturella identitet, rättigheter och behov respekteras.

The purpose of this study is to investigate the lived experiences and treatment of Muslim women in their encounters with the social services. The primal themes for this study was: How does Muslim women experience the treatment of their case in the social services in a situation of need? How can the encounter and experience with the social services affect the clients trust in the social services?  What is the ideal treatment of women with a Muslim identity by the social services?The aim of this study was to investigate and capture the respondents lived perceptions and experiences with the social services, and thus the qualitative interview methodology was implemented to answer the research questions and hypotheses. Seven interviews with Muslim women were conducted in various districts of Stockholm, a city in northern Sweden. Five of the respondents were of ethnic Swedish origin and two were of other ethic origin.The results show that the majority of the respondents experienced a negative response at least once when in contact with the social services.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och Minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och Minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Etnisk diskriminering är ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan några år tillbaka utreds också diskrimineringstendenserna från statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens särskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som i längden är ohållbart. Med ständigt växande Minoritetsgrupper och framväxten av ett allt-mer multietniskt samhälle i Sverige är det därför viktigt att så snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekämpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mång-fald och jämlikhet.Denna uppsats tar sin utgångspunkt i invandrarhistoriken som är den största bidragande faktorn till att Sverige idag är multietniskt.

Miljöfrågorna och vikten av ett världsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling har sedan FN: s världstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framträdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att världens miljöproblem endast kan lösas i de fall människans livsstil, vanor och rutiner förändras samt att miljöfrågorna därför bör införlivas i alla aspekter av samhället, i politiken såväl som i vardagslivet. För svenska hushåll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushållsavfallet förändrats med krav på källsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock ännu inte fått fullt genomslag i alla hushåll. Många individer försöker naturligtvis ställa om sin livsstil på olika sätt, men mycket pekar också på att denna utveckling går relativt långsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i världen är en förhållandevis ny företeelse. Dock kan eftersläpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hållbar livsstil också vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan på hushållen ? avfallshanteringspolitiken, är låg.

Uppsatsens syfte är att undersöka de båda institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903 och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt. Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis.

Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis.