Ojänmnlikhet i Colombia - En analys utifrån Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet
SamhällsvetenskapSocial sciences - sociologyOjämnlikhetKategoriella parExploateringEfterlikningMöjlighetsnasamlingAnpassningKönBrottslighetHälsaSocial stratifiering
Abstract
The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and
unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in
Colombia by applying Charles Tilly?s theory of durable inequality through
categorical pairs.
A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to
inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a
content analysis. The breakdown is limited to four study categories: gender,
crime, health and social stratification. Categorical inequality is further
analysed through Tilly?s four mechanisms: exploitation, adaptation, emulation
and opportunity hoarding. A coding scheme is used in order to heighten the
reliability and validity. Code entities (study categories) are examined through
specific code variables. The method is further improved by reinterpretation of
the content and analysis of Tillys? mechanisms.
Results confirm the serious condition of internal conflicts in Colmbia.
Social stratifiction have wide-reaching effects. Furthermore, the results show
that the internal conflicts create a multiplication effect with adverse
consequences for Colombia?s society further destabilising the country?s
condition.
Minority groups such as internally displaced or indigenous Indian
tribes are treated unfairly. Elites including the state benefit from the power
which they hold. The less fortunate and minority groups are those who are most
vulnerable. Women are subject to violence and excluded for reasons varying from
a wide range of areas including the job market. The opportunity for good
circumstances and well being in addition to fundamental medical treatment are
not available for the general society. Furthermore, difficult living
circumstances both social and environmental further complicate the
circumstances. Moreover, results show inadequate measures what concerns to the
implementation of human rights.
Sharp contrasts are observed between categorical pairs such as poor and
rich, men and women, criminal and non-criminal, and well-being and illness. A
relative pattern between Tilly?s four mechanisms can also be recognized and
made possible through local knowledge and the script of the people.
One of the main conclusions is that local authorities are called upon
to advance measures in order to minimise the current exploitation. In
particular it is important that these measures are applied vigorously whilst
there is also a great need to work with awareness raising strategies in
Colombia.
Abstrakt
Colombia har en lång historia av väpnade konflikter och instabila sociala
relationer. Uppsatsens syfte är att belysa hur ojämnlikhet i Colombia ur
Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet. En begränsning görs till att
undersöka ojämnlikhet utifrån fyra studiekategorier: kön, brottslighet, hälsa
och social differentiering. Den kategoriella ojämnlikheten analyseras genom
Tillys fyra orsaksmekansimer: exploatering, anpassning, efterlikning och
möjllighetsansamling.
En kvalitativ metod tillämpas för att fördjupa förståelsen av
ojämlikhet. Genom en innehållsanalys undersöks hur den kategoriella
ojämlikheten uttrycks i Colombia. Ett kodningsschema appliceras för att höja
realibiliteten samt validitet ur vilka kodningenheter (studiekategorier) tolkas
utifrån kodningsvariabler. Metoden stärks ytterligare av en tydlig
kondingsintruktion som ger utrymme för omtolkning av resultaten och analys av
Tillys fyra orsaksmekanismer.
Resultaten bekräftar den allvariga interna konflikten i Colombia och
åskådligör olika grupper svåra livssituation i samhället. Den social
stratifieringen har ubredd konskevens för den colombianska befolkningen.
Resultaten pekar vidare på att den interna konflikten bidrar till ett
multiplikatseffekt vilket missgynnar befolkningen och bidrar till ytterligare
destabilisering av Colombia.
Minoritetsgrupper som till exempel internflyktingar och den urhemska
indianbefolkningen missgynnas. Elitgrupper, därtill staten, drar nytta av den
makt de besitter på orättmättlig bekostnad av befolkningen. Fattiga och mindre
sociala grupper drabbas värst. Kvinnor utsätts för grovt våld och stängs ut av
samhället på en rad olika arenor bland annat arbetsmarknad och våld. Tillgång
till goda omständigheter och välbefinnande samt fundamentala läkarresurser
finns inte tillgängliga till den allmänna befolkningen samtidigt som svåra
levnadsförhållande både sociala och och miljö omständigheter försvårar
situationen. Vidare visar resultatet bristande åtgärder vad gäller
appliceringen av mänskliga rättigheter.
Skarpa skillnader mellan kategoriella par såsom fattiga och rika, män
och kvinnor, brottliga och icke-brottsliga samt välmående och icke-välmående
urskiljs. Ett relativt mönster kan observeras genom Tillys fyra
orsaksmekanismer. Det blir möjligt genom den lokala kunskapen och skript av den
colombianska befolkningen.
De framgår tydligt att statliga myndigheter bör inrätta fler åtgärder
för att minska den exploatering som finns i samhället och att dessa rättsregler
måste implementeras med allvar samtidigt som det finns ett stort utrymme för
att arebta med en ökad medventehet is samhället.