Sökresultat:
643 Uppsatser om Minnen av landskap - Sida 40 av 43
Gestalta för att visa natur : ett förslag till entréområdet för Billuddens naturreservat
Det här examensarbetet tittar närmare på hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation åt ett område,skapa platser, ge identitet, lära ut och skapa tillgänglighet. Med visa natur menar jag attfå folk att upptäcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det här examensarbetet försöker jag besvarafrågeställningarna: Hur visar och tillgängliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmänheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa på en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, läsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréområdettill Billuddens naturreservat.Arbetet är uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.
Öppna öronen! En blivande landskapsarkitekts utforskande av ljudets roll i platsskapandet
Detta examensarbete har haft som målsättning att med hjälp av akustisk design finna nya angreppssätt för
landskapsarkitekten att ta sig an komplexa utemiljöer. Utifrån ett övergripande syfte att öka kunskapen om
skapandet av den goda utemiljön både hos författaren själv och inom fältet rumslig design har två huvudfrågeställningar
formulerats:
Hur kan jag som landskapsarkitekt ta hjälp av akustisk design för att gestalta med fokus på det som hörs snarare än
det som syns?
Hur påverkas landskapsarkitektens designprocess av detta nya perspektiv i arbetet med att förbättra ett
existerande, komplext landskap i staden?
För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie samt en fallstudie genomförts, för att först inhämta befintlig
kunskap inom ämnet och sedan testa denna i praktiken. Litteraturstudien presenteras som en teoribakgrund, där
teorier dels om landskapsarkitektens uppdrag och designprocess och dels om ljudlandskapet och akustisk
design introduceras. Även begreppen rekreativt vardagslandskap respektive urbant trafikstråk utreds, då dessa utgör kontexten för fallstudien.
Den bohuslänska stenhuggarepoken : Kulturarv som turism
Syftet med uppsatsen är att beskriva hur stenhuggarepoken i Norra Bohuslän skulle kunna utgöra bas i en paketlösning för turism, dvs. upplevelser att besöka olika platser där industrin fanns i kombination med att få hjälp med transporter, övernattningar, lokal mat etc. För att uppnå detta syfte har jag formulerat frågeställningarna om det finns förutsättningar för att utveckla detta koncept, dvs. om det finns intresse hos lokala aktörer (företag, organisationer och myndigheter) samt hur ett sådant utvecklingsprojekt skulle kunna genomföras. Som metod har jag valt Fallstudien, eftersom den rymmer möjligheten att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem under en begränsad tidsrymd.
Hästnäringens betydelse för Åland : ett samhällsperspektiv
Denna rapport är framtagen i samarbete med Ålands Hästsportförening r.f. med medel från Europeiska Regionalfonden samt externa finansiärer. Rapporten är en bred kartläggning över hästnäringen på Åland. Dess syfte är att utgöra en grund för beslutsfattande i frågor rörande näringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hästsportanläggningen i Norrböle. Arbetet är även ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.
Hästnäringen har en samhällsekonomisk betydelse för Åland och de kvalitativa värdena och ringeffekterna är många.
Servicelandskapets betydelse : Kundens uppfattning av omgivande miljö i en sjukhusentré
Tjänster är handlingar snarare än varor, detta betyder att tjänster inte är påtagliga. Det vill säga att en tjänst inte går att se, känna eller smaka på i samma utsträckning som en produkt. Detta medför att kunden kan ha svårigheter att utvärdera kvaliteten av en tjänst och kunden letar därför efter påtagliga föremål som hör till tjänsten för att lättare kunna utvärdera kvaliteten. Exempel på sådana föremål kan vara möblemang, temperatur, olika dofter och ljussättning i företagets lokaler. Dessa fysiska föremål ingår i konkurrensmedlet påtaglighet som är en av tre delar i tjänstemarknadsföringens konkurrensmedel. De två andra konkurrensmedlen är personer och process.
Leklandskap i skolmiljö : förslag till gestaltning av utemiljön på Lunds Montessorigrundskola
Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.
Vidareutveckling av provplattform för mätning av kosmisk strålnings inverkan på DRAM
Sammanfattning: SAAB Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom både den civila och militära sektorn. Fokus ligger på flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfärisk påverkan mm. I det sistnämnda ingår även kosmisk strålnings inverkan på elektronik. Den fortsatta miniatyriseringen av elektronik, speciellt minneselektronik leder till ökad känslighet mot den kosmiska partikelstrålningen som ständigt regnar ner på jorden, därför är det extra noga att minnen testas innan de sätts i bruk vid flygburna system. Syftet med detta examensarbete är att konstruera en provplattform som registrerar fel som uppkommer i ett DDR2 SDRAM minne vid påverkan av den ovannämnda strålningen.
I gränslandet mellan natur och kultur : en undersökning om myndigheternas uppdelning av natur- och kulturmiljövård
Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövården samt undersöka vilka framtida områden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material från Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges regering med flera ska svaren på natur- och kulturmiljövårdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnås.
Naturvårdsverket håller koll på miljömålsarbetet i Sverige, samt värnar om den biologiska mångfalden och skyddet av värdefulla naturområden. Riksantik-varieämbetet bevarar våra kulturarv och utvecklar kulturvärden i landskapet.
Från tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövårdens nära samband speglats av vetenskapsmännen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvärden inte står i motsättning till människans påverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani går ett steg längre genom att säga att naturen ska ses som en historisk produkt som präglas av människan.
Mårten Sjöbäck ansåg också att naturen är en kulturskapelse och att vi där-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur från människan, ef-tersom denna natur är beroende av människans bruk för att bevara sitt höga värde.
Innan Naturvårdsverket bildades som statlig myndighet på 60-talet, föreslogs att naturvårdsintressena skulle inordnas under Riksantikvarieämbetet som där-med skulle få en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men från 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövården.
Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i Västerbotten
Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid
och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla,
grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett
bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som
utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens
potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett
urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och
landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta,
trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt
kulturpåverkan registrerades.
Mot toppen : ett gestaltningsförslag för Brukets skidbacke i Järfälla
Jag har valt att göra ett gestaltningsförlagför Brukets skidbacke och dessomgivning i Görväln naturreservat iJärfälla, Stockholm. Att se och tolkaen plats är grunden i detta arbete. Stegnummer två är att utveckla platsensförutsättningar och skapa en visionför områdets framtid. Visionen ärslutresultatet av arbetet och syftar tillatt ge nya idéer och inspirera till denframtida utvecklingen av platsen.SYFTE OCH MÅLSyftet med arbetet är att undersöka och utveckla enplats utifrån dess förutsättningar. Området ingår ien större utredning av Järfälla kommun som syftartill att utveckla platsen med tankar på rekreationoch tillgänglighet.
Vidareutveckling av provplattform för mätning av kosmisk strålnings inverkan på DRAM
Sammanfattning:
SAAB Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal
nationella och internationella företag inom både den civila och militära
sektorn. Fokus ligger på flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem,
signaturanpassning, EMC, atmosfärisk påverkan mm. I det sistnämnda ingår även
kosmisk strålnings inverkan på elektronik. Den fortsatta miniatyriseringen av
elektronik, speciellt minneselektronik leder till ökad känslighet mot den
kosmiska partikelstrålningen som ständigt regnar ner på jorden, därför är det
extra noga att minnen testas innan de sätts i bruk vid flygburna system.
Syftet med detta examensarbete är att konstruera en provplattform som
registrerar fel som uppkommer i ett DDR2 SDRAM minne vid påverkan av den
ovannämnda strålningen. Detta examensarbete är en vidareutveckling av en
provplattform baserad på en FPGA ? lösning.
Mint & vintage : bevarande : hur, vad och varför?
Städerna växer och stadens områden ändrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer centrala och därigenom även verksamheterna som varit placerade där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.
Där konst och natur möts : om hur konsten kan fungera som en ingång till naturen
På vilket sätt kan konst var ett sätt att locka människor till att besöka naturen? Kring denna fråga, sett ur ett landskapsarkitektperspektiv, kretsar det här examensarbetet. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie där avsikten är att få en djupare förståelse om begrepp såsom landskapsarkitektur, konst, natur och Land Art. Även vårt behov av naturen och teorier om att fånga platsens själ behandlas. Härpå följer intervjuer med personer som genom sin yrkesroll och erfarenheter är kopplade till mötet mellan konst och natur.
Filmiska landskap : film som representation, verktyg och handling i landskapsarkitektur
The title of the final thesis is Filmic landscapes ? film as representation, tool and practice in landscape architecture.
The aim of the final thesis is to investigate how film as a medium can be used to describe, interpret and manipulate the understanding of a place and its design. What kind of aspects of landscape architecture can film as a medium in a design-process emphasize or create? How can filming, as a self-standing act, contribute to the understanding of the landscape and a landscape-related design-process?
The thesis is divided into two parts, one theoretical part that consists of an essay, and one practical part that consists of a 11minute long filmic reflection of the ?Glass-houses?in Kosta, Sweden, created by the Swedish designer and architect Bruno Mathsson.
En ännu sämre nyhet? En jämförande studie över dagspressens bevakning av Europaparlamentsvalen 1995, 1999 och 2004 utifrån ett demokratiteoretiskt perspektiv
Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.