Abstract The planning of landscapes and towns has changed from a top-to-bottom perspective, including a focus on common interests, towards an inclusion of dialogue between planners and inhabitants of the planning area. In the countryside areas there are many interests which could be incorporated in such a dialogue. Still, the landowners have the final right to make the decisions for his or her property. The purpose of this paper is to examine how a dialogue for countryside development works and could be working, what participators of such dialogues are thinking about their right to direct and transform the landscape, and which roles the planners may take in such a context. With this background in mind, I also look back into the history with the intention to understand the situation of today.

Kvarndala gård ligger i Västra Klagstorp strax söder om Malmö och är en fyrlängad gård med anor från slutet av 1600-talet. Idag ägs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och används som hembygdsgård. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels på grund av den långa historiken, men också på grund av att byggnader och inredning har förändrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag är trädgården ganska förfallen, men en hel del äldre strukturer och element är fortfarande tydliga. Då funderingar kring att restaurera trädgården väckts behövdes en noggrann dokumentation av gårdens och framförallt trädgårdens historia göras.

Den europeiska landskapskonventionen är ett dokument som formats av experter, bland annat för att säkerställa människors rätt att påverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC är ett dokument som varje nation själv avgör om man ska signera, sedan är det upp till dem att själva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och år 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trädde i kraft den 1/5 2012. Konventionen är en del i Europarådets samling konventioner, med syfte att värna om demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsätt och ett redskap för att ge tyngd åt de mjukare värdena i landskapet, något tjänstemännen kan använda för att motivera politiker till att låta dessa frågor ta större plats. Dock är konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att själva föra in landskapet i sina lagar och regler, på så vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

Skogens biologiska mångfald hotas främst genom den påverkan som människan har på naturen. Skogsbruk och bekämpning av skogsbränder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mängden död ved minskar i skogen. Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömålen med åtgärdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Många hotade arter har en dålig spridningsförmåga, därför krävs planering utifrån ett landskapsperspektiv där stora sammanhängande områden sätts av och restaureras.

My purpose with this thesis has been tostudy the intersection between Landscapearchitecture and Land Art. They both relateto the landscape in some way whetherit is to the urban landscape or thenatural landscape.What tangent points are there betweenthese two subjects, and can you learnsomething of the artists approach to thelandscape?Land Art is an art movement that began inthe late 60?s, what links are there to thecurrent landscape?Last summer, I travelled around the U.S.for a month and visited the three classicLand Art projects. Lightning Field in NewMexico, by Walter De Maria, Sun Tunnels inUtah, by Nancy Holt and the Spiral Jetty,also in Utah, by Robert Smithson.The sites where visited from half a day upto 24 hours and was described and analyzedwith text and photographs.To visit these sites has been crucial formy thesis and will affect my future workas a landscape architect. The use of themethod has been a thought of mine for along time, particularly to analyze ordescribe a landscape with images.

Hamling och andra former av lövtäkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till våra dagar. Arter, som under åtminstone ett par tusen år anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade träden, hotas idag av utrotning. För att kunna säkerställa fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade träden och hamlingen som tradition, krävs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i äldre tider, dels om förekomsten av hamlade träd i dagens landskap. Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i Bråbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i området, studerade jag också förekomsten av döda träd med hamlingsspår, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspår, samt tillgången på tänkbara nya hamlingsträd. En enkät ställd till markägarna i området samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick också i studien. På de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover från 406 träd.

Det här är resultatet av ett antal vandringar längs en historisk vägsträcka i Stockholm. Arbetet handlar om en väg; En historisk väg i Stockholm; En väg som en form att röra sig längs för att hitta exempel på stadens rum; Min väg under arbetet med mitt examensarbete i landskapsarkitektur. En gammal väg har förlorat sin ursprungliga funktion, den har lämnats som ett spår, en anad historia. De flesta sträckor av denna väg har helt försvunnit, de finns mer som riktningar, platsen i rummet har övertagits av andra vägar och funktioner. Min undersökning har gått ut på att följa vägen, och läsa de tecken tiden har lämnat längs den. Längs vägen har jag valt sju platser som fångat min uppmärksamhet. Dagens människor har satt sin prägel på dessa platser, liksom dåtidens människor. Vägen och platserna blir en länk mellan det som varit och det som är.

Detta kandidatarbete uppfördes vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna, under vårterminen 2012 efter en introduktion till projektet av Ramböll, Uppsala. Målet med studien var att undersöka hur det går att underlätta för fotgängare och cyklister att röra sig utmed länsväg 255 på ett säkert och trivsamt sätt, samt att undersöka vilken möjlighet landskapet har att klara dessa förändringar. Ämnet knyter samman flera viktiga aspekter för en landskapsarkitekt då arbetet behandlar en fråga som är viktig både ur gestaltnings- och planeringsperspektiv samt har stor betydelse för samhällets invånare och för naturens hållbaret. Då sträckan som studerades är nästan två mil lång gjordes studien på en övergripande nivå med landskapets helhet i fokus. I analysen lades särskild vikt vid visuella upplevelsevärden som kan uppfattas i gång- och cykelfart, det vill säga stora landskapselement och variation av naturtyper. Även perceptuella värden såsom fysisk bekvämlighet samt känslomässiga upplevelser studerades.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

This degree project is based on my personal relation and engagement to the small-scaled cultural landscape. My viewpoint is the village Torpa in Östergötland. My observations of the changes and development together with the stories of the village people has lead me to the questioning about the future prospects of the small-scaled cultural landscape. The rationalization of the society and our urban culture has lead to big changes in the cultural landscape and the people have reduced to a small crowd. Fewer and fewer hands are managing the small-scaled cultural landscape and fewer and fewer young people have connection to this kind of landscape and its management.

Vi lever i en föränderlig värld vilket ger både möjligheter och utmaningar när det gäller att planera inför framtiden. Vägen dit är inte någon linjär ekvation och för att hantera denna ovisshet krävs stor respekt och anpassning till dynamik och föränderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befäster villkoren för livet i staden för en lång tid framöver men måste samtidigt kunna anpassas till de förändringar den utsätts för. Att bygga stad är en ständigt pågående process. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur planeraren kan arbeta för att hantera förändringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlätta för utveckling och anpassning till förändringar. Planerarens tankesätt, roll och verktyg gällande stadsbyggnad med fokus på föränderlighet och hållbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Konstnären Claude Monets trädgård, som är belägen i byn Giverny några mil nordväst om Paris, är en trädgård som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades på 1970-talet. Trädgården, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav på att den rekonstruerade trädgården ska vara så lik och autentisk den ursprungliga trädgården som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trädgårdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller känsla i trädgården. Inom bevarande av trädgårdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebär ett återskapande av något som tidigare funnits, har i Monets trädgård inneburit ett återskapande som har utgått från representationer av olika slag.

Outdoor advertising is not very often discussed within city planning even though the commercial messages occupy much of public space. The advertising signs affects not only the physical environment but also social life. In this report I would like to acknowledge and question the presence of advertising in our everyday environment. Outdoor advertising is not a new phenomena, technical progress however, results constantly in new expansions in the environment. Today advertising occurs in all sorts of shapes in the cities, both as free standing signs and as signs attached to facades, incorporated in city furniture such as bus shelters and on vehicles moving along the city streets. Grouping advertising into two categories; local and national, reveals that the different categories have different impact on public space.

The purpose of this study was to examine the goals, possibilities and rationales that could be found in the discussions concerning the digging of ditches by governmental subsidiaries in order to drain the peat bogs of late nineteenth century Sweden. A further aim was to look at the effect on the landscape on a local level i.e. Släthults moss in Bäckaby parish, Småland in the south eastern part of Sweden. In order to be able to explain the connections between politics and landscape changes in a local population and its deciding bodies, influenced by ideas, science and production, a quadruple helix model developed from a triple helix model by Björn-Ola Linér was used. As a model of environmental history, three step thought was used, borrowed from Donald Worster.

Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005).