Sök:

Sökresultat:

9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 55 av 612

Arbetstagarrepresentanters inflytande i styrelsen

Denna uppsats behandlar arbetstagarrepresentanters inflytande i styrelsen. En pilotstudie av HafskjÀr och Lillepuu (2004) visade att arbetstagarrepresentanter beroende pÄ vilken roll de antar i sitt styrelsearbete, att företrÀda de anstÀllda i första hand eller att företrÀda företaget i helhet i första hand, agerar i styrelsen pÄ helt skilda sÀtt. Dessutom skilde sig arbetstagarrepresentanternas inflytande i styrelsearbetet Ät pÄ sÄ vis att den arbetstagarrepresentant som ansÄg sig företrÀda de anstÀllda i sitt styrelsearbete hade mindre inflytande i styrelsen Àn den arbetstagarrepresentant som ansÄg sig företrÀda företaget i helhet. Eftersom andra faktorer logiskt sett ocksÄ borde pÄverka inflytandet ville vi Àven veta vilka dessa andra faktorer Àr. Detta ledde fram till vÄr problemformulering dÀr vi undrar ?Hur pÄverkar arbetstagarrepresentanters roll i styrelsen deras inflytande i styrelsens arbete och vilka andra faktorer pÄverkar arbetstagarrepresentanters inflytande??.

De första minuterna, redskap en pedagog kan behöva efter rasten

Titeln pÄ detta arbete Àr: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstÄ i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i SkÄne. Som undersökningsmetod anvÀnde jag observation med en lÄg grad av struktur.

Formella e-möten: i rÀtt situation, pÄ rÀtt sÀtt

Idag Àr mÄnga organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt omrÄde, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela vÀrlden. Detta innebÀr traditionellt sett att de anstÀllda tvingas resa en hel del för att hÄlla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster dÄ mötesdeltagarna ofta har lÄng restid, dÄ inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur vÀl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och dÀrmed hitta situationer dÀr e-möten Àr passande. Vi ville fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga: I vilka formella mötessituationer Àr det lÀmpligt att anvÀnda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vÄr undersökning som Àr icke-experimentell i och med att vi strÀvar efter beskrivning eller förklaring snarare Àn förutsÀgelser som Àr baserade pÄ orsak och verkan.

FÄr fonder betalt för sina risker? : En jÀmförelse mellan smÄ och stora Sverigefonder

Fondsparandet har lÀnge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt Àgnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning Ät aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen Àr tydlig, svenskar Àgnar sig allt mindre Ät att sjÀlva Àga aktier och har i stÀllet överlÄtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken pÄ en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare vÀljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

En rÀttspsykiatrisk populationsstudie över tid

Uppsatsen syftar till att ge en allmÀn beskrivning av den grupp som kommer till rÀttspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förÀndring över en period pÄ sju Är. Variabler som behandlas Àr kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och pÄföljd. Uppsatsen som Àr en kvantitativ studie, kan ses som ett inlÀgg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen Àr en retrospektiv registerstudie utifrÄn ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet bestÄr av 4466 stycken rÀttspsykiatriska undersökningar mellan Ären 1998 och 2004 och inhÀmtades frÄn RÀttsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utstrÀckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Etablering genom icke-traditionell marknadsföring : En studie av Goohs etablering pÄ marknaden för fÀrdigmat

Problemformulering: SmÄ företag kan ha svÄrt att slÄ sig in pÄ en marknad pÄ grund av en begrÀnsad marknadsföringsbudget och konkurrens frÄn andra aktörer. Dessa företag mÄste dÀrför i mÄnga fall anvÀnda andra mindre kostsamma metoder Àn traditionell marknadsföring för att etablera sig pÄ en marknad.Syfte: Att undersöka hur ett mindre företag kan etablera sig pÄ en marknad genom anvÀndandet av andra marknadsföringsstrategier Àn traditionell reklam. För att besvara vÄrt syfte tvÄ delar ur 4 P undersökts, plats och pÄverkan (distribution och marknadskommunikation).Metod: En fallstudie har gjorts av företaget Gooh dÀr fyra personer pÄ Gooh har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.Analys: Gooh har gÄtt frÄn en exklusiv distribution till en mer intensiv distribution för att nÄ ut till fler kunder och konsumenter. I sin marknadskommunikation har Gooh anvÀnt sig av olika aktiviteter som viral och buzz marketing för att generera word-of- mouth bÄde bland konsumenter och kunder.Resultat: Gooh har ökat omfattningen av distributionen samtidigt som de ökat omfattningen av marknadskommunikationen för att nÄ ut till fler kunder och konsumenter och etablera sig pÄ marknaden för fÀrdigmat.Slutsats: Gooh har anvÀnt sig av en kombination av distribution och marknadskommunikation i sin marknadsföring och genom detta fÄtt ett stort antal kunder och konsumenter och dÀrmed etablerat sig pÄ marknaden genom icke- traditionell marknadsföring..

Kvalitet och skador i tallungskog efter röjning vid olika stubbhöjder

Toppröjning Àr en röjningsmetod dÀr man kapar röjstammarna högre upp pÄ stammen Àn vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning Àr det tÀnkt att röjstammarna ska fortsÀtta leva under en period och vÀxa lÀngs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning pÄ huvudstammar. Det Àr viktigt att röjstammarna inte vÀxer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar pÄ en högre nivÄ ger fÀrre hinder, bÀttre sikt och mindre diameter vid kapstÀllet.

Datorn i skolan : om elevers interaktion meddatorn i skolarbetet

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Fjolla, butch och en polisuniform : En intervjustudie med fyra medlemmar av Gaypolisföreningen

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för den sexuella lÀggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras pÄ fyra intervjuer med homosexuella poliser som Àr medlemmar i Föreningen för gaypoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de Àr med sin sexuella lÀggning pÄ arbetsplatsen, kollegornas bemötande angÄende deras sexuella lÀggning och hur medlemskapet i föreningen har pÄverkat dem pÄ deras arbetsplats. Studien anvÀnder tre teoretiska utgÄngspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och Àven Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar.

Anpassning av data för gemensam karta över kommuner i Dalarnas lÀn

Detta arbete har utförts under 10 veckor och har resulterat i en gemensam digital karta över Falun, BorlÀnge och SÀters kommun. För att lyckas komma fram till resultatet har jag utfört en rad analyser av ingÄende data, och likriktat data sÄ att framstÀllandet av en gemensam karta blivit möjligt. Arbetet har varit indelat i tvÄ delar, insamling och likriktning av data samt kartografisk anpassning av data. Den första delen av examensarbetet har tagit upp den största delen av tiden, medan betydligt mindre tid lagts pÄ den kartografiska anpassningen. Data som anvÀnts har samlats in frÄn kommunernas primÀrkartor, LantmÀteriets fastighetskarta samt VÀgverkets Nationella vÀgdatabas (NVDB).

Edward Scissorhands : En genusanalys

Syftet med denna uppsats Àr att analysera mansbilden av karaktÀren Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som bÄde manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda pÄ vem denna utstickande karaktÀr Àr.Med hjÀlp av genusteorier och jÀmförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag Àven kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons sÀregna filmskapande, men ocksÄ kring stjÀrnskapet hos Johnny Depp, skÄdespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med bÄde manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjÀltemod och en muskulös kropp. Trots det sÄ tyder inget pÄ att han Àr mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

TvÄ regelverk, ett val : En studie om revisionsbyrÄns/redovisningsbyrÄns pÄverkan pÄ valet mellan K2 och K3

Bakgrunden till denna studie Ă€r att en förĂ€ndring i svensk normgivning skett. BokföringsnĂ€mnden publicerade Ă„r 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillĂ€mpa. År 2012 publicerade BokföringsnĂ€mnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gĂ€lla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och Ă€r sĂ„ledes aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar pĂ„ redovisningsprofessioners pĂ„verkan pĂ„ valet.

En kvalitativ studie om anhöriga till sent-i-livet-immigranters erfarenheter med fokus pÄ valet att börja eller sluta med anhörigomsorg.

Syftet med vÄr uppsats Àr att öka kunskapen om anhöriga till Àldre immigranter sÄsom omsorgsgivare, i uppsatsen kallade ?sent-i-livet-immigranter?, med sÀrskilt fokus pÄ upplevelser om valmöjligheter ifrÄga om omsorgsrollen.  Vi var intresserade av hur det kommer sig att anhöriga gÄr in i en omsorgsroll i förhÄllande till den Àldre och vilka andra formella/informella omsorgsgivare det finns kring honom eller henne. Slutligen var vi intresserade av att ta reda pÄ om anhörigvÄrdare anser att de har en valmöjlighet att gÄ ur/lÀmna sin omsorgsroll till nÄgon annan om det skulle vara deras önskan.   Vi har utfört fem semistrukturerade intervjuer med anhöriga till sent-i-livet-immigranter dÀr de har en betydande omsorgsroll. VÄr metod utgick ifrÄn en kvalitativ och induktiv forsknings ansats. Vi analyserade materialet med hjÀlp av tidigare forskning samt utifrÄn det teoretiska begreppet skyddandets förnuft samt den s.

Revisionspliktens avskaffande: hur kvalitetssÀkras ekonomisk information?

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnÄ kvalitet och genom det kan informationen sÀkerstÀllas till företagets intressenter. I skrivandets stund pÄgÄr en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, dÄ det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, sÄ kallade K2, slippa krav om revisor och istÀllet ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sÀmre kvalitet pÄ den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn vÀljs bort krÀvs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

Basel III, banker och kreditgivning : En studie av Basel III:s pÄverkan pÄ bankers kreditgivning till nystartade företag

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt Àr att nystartade och mindre företag som vÀxer och utvecklas bidrar till nationell tillvÀxt i lÀnderna de Àr verksamma inom. För att företagen ska kunna vÀxa krÀvs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III Àr dÀrför vÀldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan pÄverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlÄning och ökade utlÄningsrÀntor.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->