Sök:

Sökresultat:

9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 54 av 612

Mind the Gap : VÀnskap mellan revisorer och uppdragsgivare pÄ mindre orter.

Syfte: Syftet med studien Àr att a) kartlÀgga vilka former av vÀnskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare pÄ mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vÀnskap som Àr acceptabla inom teori, praktik och lagens rÄmÀrken.Metod och teori: Författarna har för att uppnÄ studiens syfte anvÀnt sig av en kvalitativ metod dÀr fem revisorer frÄn tre mindre orter intervjuats om deras syn pÄ bland annat vÀnskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna anvÀnt sig av gÀllande lagstiftning och teorier inom omrÄdet oberoende, samt en modell för vÀnskapsnivÄer frÄn tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999).Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund pÄ mindre orter har visat sig vara en mycket svÄrfrÄnkomlig problematik. Hotet ökar med lÄngvariga uppdrag dÀr en relation mellan revisor och kund ter sig ofrÄnkomlig. En strikt yrkesmÀssig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare Àr en utopisk syn pÄ verkligheten.

Kreditbedömning och revisorns betydelse : - ?Revisionskostnader Àr peanuts?

Syfte: Med start Är 2009 genomförde den svenska regeringen flera ÄtgÀrder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpÄ revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen Àr en viktig frÄga för ekonomisk tillvÀxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krÀvs kapital. Det vanligaste i Sverige Àr att all expansion sker med lÄnade pengar. För dessa företag Àr det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur den frivilliga revisionen pÄverkar företagets möjligheter till lÄn och i förlÀngningen den expansion som Àr viktig ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.

Konstruktionsritningar till övningshus för elever pÄ Ebersteinska Gymnasiets Byggprogram

PÄ Ebersteinska gymnasieskolan har byggprogrammet fÄtt sponsring pÄ byggmaterial som ska anvÀndas till att bygga upp ett mindre hus. Huset ska byggas av eleverna pÄ byggprogrammet och pÄ sÄ sÀtt ge dem trÀning pÄ att lÀsa och bygga efter fÀrdiga ritningar. Projektet med det mindre huset Àr relativt nytt och pÄ grund av det finns inga ritningar eller direkta förslag pÄ hur det skall kunna se ut. För att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av huset har lÀrare pÄ skolan beslutat att dela upp det mindre huset i tre lika stora delar. Anledningen med det Àr att varje del ska representera en hustyp.

FörskollÀrare ett bristyrke - Vikten av att attrahera och konkurrera om kvalificerade medarbetare

Bakgrund: En bransch dÀr det i nulÀget syns ett ökat behov av personal Àr förskoleverksamheten, vilket bland annat beror pÄ pensionsavgÄngar. Det Àr dock idag inte lika mÄnga som utbildar sig till förskollÀrare med konsekvensen att det rÄder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har ocksÄ medfört att det rÄder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det Àr betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, dÄ de sökande kan stÀlla högre krav pÄ bÄde arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltsÄ fler lediga jobb Àn det finns förskollÀrare.Syfte: Syftet Àr att skapa kunskap om och förstÄelse kring hur förskollÀrarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de vÀrderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

Singelresor - Casanovornas paradis eller de sÀllskapssjukas Mekka?

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för varför singlar Äker pÄ singelresa. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur singlarna tÀnker om singelresor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sju singlar och en före detta singel mellan 40-60 Är för att ta reda pÄ deras innersta tankar om singelresor. Utöver detta har vi Àven intervjuat ett reseföretag för att fÄ deras perspektiv pÄ singeln. Den teoretiska referensramen grundar sig dels pÄ tidigare forskning om singelsegmentet, dels pÄ teorier om konsumentbeteende.

VÄld, brott, ritual och stratifiering : Om skillnader i polisens konstruktion och hantering av vÄldsbrottslighet

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av vÄldsbrottslighet beroende pÄ om denna sker pÄ allmÀn plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprÀtthÄller stratifierade samhÀllen, dÀr det svenska samhÀllet betraktas som ett samhÀlle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet Àr strukturer, sÄsom de definierats av William Sewell som bestÄende av scheman och resurser. En jÀmförande metod i kombination med vÀxelvis parantessÀttning av det substantiella respektive konstruerande tillÀmpas pÄ en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett nÀrpolisomrÄde. Skillnader i sÄvÀl konstruktion som hanterande av vÄld pÄ allmÀn plats respektive i hemmet blottlÀggs. Skillnaderna Àr av en sÄdan art att mÄl och ÄtgÀrder relaterade till vÄld i hemmet Àr mindre specifika och konkreta, vilket innebÀr att sÄdan brottslighet bestraffas i mindre utstrÀckning.

UtvÀrdering av ett mikrobiologiskt kriterium : kontrollmyndighet, fiskanlÀggningar och Listeria monocytogenes

Sverige hade sitt högsta antal anmÀlda fall av listerios 2010 samt sitt högsta antal fall av listeria hos gravida kvinnor sedan 1992 (Ivarsson, 2010) Under 2010 genomfördes en EU-baslinjestudie gÀllande Listeria i kylda risklivsmedel. Livsmedelsverket satte igÄng ett riksprojekt för att kunna komplettera EU-baslinjestudien. I riskprojektet var andelen positiva resultat störst i fiskkategorin och 0,6 % av proverna för fiskprodukterna hade vÀrden som överskrider det mikrobiologiska kriteriet (Livsmedelsverket 2010c). I förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel Àr grÀnsen för Listeria monocytogenes 100cfu/g vid förtÀring.Denna studie följer upp hur producenter och kontrollmyndigheter tillÀmpar det mikrobiologiska kriteriet för Listeria monocytogenes för att identifiera behov av förbÀttrande ÄtgÀrder och stöd. Information samlades in genom djupintervjuer, och med hjÀlp av en prognosmodell illustreras tillvÀxten och hÄllbarheten av fiskprodukter om den skulle bli kontaminerad med Listeria Monocytogenes.Av de 14 intervjuade företagen var det endast hÀlften som kÀnde till det mikrobiologiska kriteriet och av de 7 intervjuade kontrollmyndigheterna var det endast 5 som kÀnde till det.

Grafisk modellering som stöd i förstudiefasen : En aktionsforskning om hur grafiska modeller kan underlÀtta kommunikation mellan utvecklare ochanvÀndare i en förstudie

En stor del av Trafikverkets budget gÄr till att reparera och underhÄlla vÄra broar. UnderhÄllsÄtgÀrder orsakar ocksÄ trafikproblem med stora miljöutslÀpp och samhÀllskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lÄng livslÀngd pÄ 120 Är Àr det viktigt att planera för lÄngsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhÄllsÄtgÀrder. Genom att anvÀnda mer underhÄllsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidslÀppen.MÄlet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur stora besparingarna Àr genom att svara pÄ frÄgan: ?Vilka fördelar erhÄlls av att anvÀnda mer underhÄllsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

Att gestalta med stadens mellanrum som fördröjande system : ett gestaltningsförslag med utgÄngspunkt i den hÄrdgjorda staden

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.

Ordning och reda i genusordningen? : En analys av fyra skönlitterÀra böcker

I denna uppsats har de fyra skönlitterÀra titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och LÄt den rÀtte komma in analyserats. Dessa anvÀnds i svenskundervisning pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv anvÀnts. Detta för att fÄ syn pÄ hur den heteronormativa genusordningen framstÀlls och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses sÄledes som avgörande för karaktÀrernas skapande av genus.

Valutariskhantering : JÀmförelse mellan stora och smÄ svenska företag

I takt med den ökade internationaliseringen sÄ ökar osÀkerheten för företagen vad gÀller valutakurser, rÀntor, inflation, efterfrÄgan och konkurs. I dagslÀget utsÀtts i stort sÀtt alla företag för nÄgon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ storleken pÄ företaget. Vare sig om det Àr ett stort eller litet företag Àr det Àr extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer dÄ man gör affÀrer utomlands. Syftet med denna uppsats Àr att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur stora och smÄ företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som Àr vanligast och varför man vÀljer det ena före det andra.

Vad styr vindkraftens utvecklingsmönster i Sverige? En ekonometrisk studie med lokal karaktÀr

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begrĂ€nsad lĂ€nge, trots politiska initiativ för att frĂ€mja utvecklingen har investeringstakten varit lĂ„g över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mĂ€ngder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som vĂ€sentlig upptrĂ€der pĂ„ lokal nivĂ„, den lokala beslutsfattarens vilja att godkĂ€nna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie Ă€r syftet att undersöka vilka lokala variabler som pĂ„verkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.

TillÀmpningen av K-regelverken : En studie om mindre företag och valet mellan K2 och K3 i FoU-intensiva branscher

Huvudsyftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillÀmpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet Àr att undersöka vilka faktorer som kan inverka pÄ valet. En förhoppning med studien Àr att denna kan vara till hjÀlp för de företag som stÄr inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillÀmpats. Empiriskt material har samlats in genom Ärsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person pÄ företagen i urvalet.

Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till patienter med HIV och AIDS

Attityder kan vara ett stort problem nÀr sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenter ska vÄrda patienter med HIV och AIDS. Bakgrunden delas upp i en medicinsk del och en del som handlar om vÄrdandet. Den medicinska delen handlar om hur smittan uppkommer, hur den sprider sig samt hur de första symtomen visar sig. I den del som handlar om att vÄrda tas det upp hur sjuksköterskan kan pÄverka vÄrdrelationen. Det tas upp vad en vÄrdrelation innebÀr.

Medvetna och förvirrade konsumenter : Konstruktionen av hÄllbarhet och konsumenten utifrÄn fyra organisationers kommunikation och erfarenheter.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->