Sök:

Sökresultat:

9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 56 av 612

Politiska skandaler ? behandlas mĂ€n och kvinnor olika? : En kvalitativ innehĂ„llsanalys av kvĂ€llspressens rapportering kring ministerskandalerna 2006, rörande Stegö ChilĂČ, Borelius, Borg och Billström

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvĂ€llspressens framstĂ€llning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö ChilĂČs politiska övertramp i ministerskandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att mĂ€nnen satt kvar pĂ„ sina poster medan kvinnorna fick avgĂ„. Denna studie undersöker hur och pĂ„ vilket sĂ€tt kvinnorna respektive mĂ€nnen skildras i kvĂ€llspressen under skandalen. För att ta reda pĂ„ detta har en fördjupad analys gjorts utifrĂ„n 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjĂ€lp av en kvalitativ textanalys.

RÀntebelÀggning av periodiseringsfonderna : En studie av effekterna för mindre företag i Uppland

Periodiseringsfonder har anvÀnts som ett resultatutjÀmnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsÀttningar. FörutsÀttningarna förÀndrades dock nÀr den nya lagen RÀntebelÀggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trÀdde i kraft Är 2005. Den dÄvarande rÀntefria avsÀttningen belades i och med den nya lagen med en rÀnta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att anvÀnda sig av denna bokslutsdisposition..

Vem Àr redovisningskonsulten? : En kvalitativ studie om likheterna och skillnaderna i arbetsprocesserna mellan revisorn och .

Redovisningskonsulten och revisorn Àr tvÄ yrken som ofta benÀmns felaktigt av klienter och samhÀllet i stort. Detta kan bero pÄ att de tvÄ yrkena Àr nÀra relaterade till varandra samt att grÀnsdragningarna inte alltid Àr sjÀlvklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har mÄnga företag valt att avstÄ frÄn revision och förlita sig pÄ att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

Kan en smartphone anvÀndas för att diagnosticera och prioritera hundpatienter med dermatologiska tillstÄnd mer effektivt?

Toppröjning Àr en röjningsmetod dÀr man kapar röjstammarna högre upp pÄ stammen Àn vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning Àr det tÀnkt att röjstammarna ska fortsÀtta leva under en period och vÀxa lÀngs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning pÄ huvudstammar. Det Àr viktigt att röjstammarna inte vÀxer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar pÄ en högre nivÄ ger fÀrre hinder, bÀttre sikt och mindre diameter vid kapstÀllet.

Hur svÄrt Àr det egentligen? : En studie av sprÄkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012

Den hÀr uppsatsen analyserar sprÄkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen frÄn Ären 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kÀnnetecknar sprÄkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och Är och hur sprÄkkomplexiteten förÀndrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas sprÄkkomplexitet bÄde kvantitativt och kvalitativt med ett sÀrskilt analysverktyg som utvecklats i den hÀr studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel pÄ variabler som undersöks med koppling till sprÄklig komplexitet Àr menings- och ordlÀngd samt variabler nÀra kopplat till tidningsformatet som fÄtt lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och lÀngd pÄ stycken.Undersökningens resultat visar att artiklarna i bÄde Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning pÄpekat, gÄtt en rak vÀg mot mindre komplext sprÄk: artiklarna frÄn 1982 har genomgÄende ett sprÄk som Àr mindre komplext Àn artiklarna frÄn 2012.

WhatŽs in it for me? : Flödet av nya idéer inom IT-projekt

Uppsatsen omfattar en undersökande studie för att beskriva projektledares Äsikter. Detta avseende det stÀndiga flödet av nya idéer som stÀndigt tillkommer i dagens samhÀlle om hur ett IT-projekt bör genomföras samt ledas för att nÄ framgÄng.Tio projektledare har intervjuats med semistrukturerade frÄgor i syfte att skapa en öppen diskussion för att ha en möjlighet att ta del av respondenternas egna kÀnslor samt Äsikter i Àmnet. Urvalet har genomförts genom ett subjektivt sÄdant, pÄ tvÄ olika sÀtt. Sex av respondenterna Àr anstÀllda pÄ konsultföretag som placerat sig pÄ listan som Sveriges bÀsta arbetsplats 2012, pÄ placering frÄn ett till tio. De övriga fyra Àr anstÀllda pÄ mindre konsultföretag, vilka har handplockats.

Sökord: Slagen och Sambo : en studie av medierapporteringen av vÄld i parrelationer

I denna uppsats undersöks ett urval av mediers rapportering om vÄld i parrelationer. En kvantitativ undersökning gjordes pÄ 100 artiklar publicerade under oktober mÄnad 2013 i landsortspress hÀmtade frÄn mediearkivet. 10 av dessa artiklar undersöktes ytterligare i en kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur artiklar om vÄld i parrelationer formuleras och vilken plats de ges i pressen, vad Àr det som berÀttas och pÄ vilket sÀtt berÀttas det om vÄldet?Intresset för vÄld har ökat i etermedier och press men inte för alla sorters brott.

SÀkrare utveckling och anvÀndning av kalkylark inom mindre och medelstora företag - en metod

Kalkylapplikationer anvÀnds frekvent av företag för bearbetning av finansiell information. Denna uppsats inriktar sig pÄ Excel, som Àr den vanligast förekommande kalkylapplikationen. VÄr undersökning visade att Excel betraktas som ett mycket bra och flexibelt verktyg och att applikationens kalkylark Àr av stor betydelse för företagens verksamhet. Kalkylerna anvÀnds frÀmst inom finansiella processer för bland annat sammanstÀllning av Ärsredovisningar, budgetering och kalkylering, vilket gör att mÄnga av de hÀr kalkylerna Àr signifikanta för verksamheten. För att uppfylla företagsspecifika behov tenderar kalkylerna ocksÄ att vara egenutvecklade inom företagen. DÄ kalkylerna Àr egenutvecklade samtidigt som de Àr signifikanta stÀlls höga krav pÄ bÄde utvecklare och slutanvÀndare. Studier har visat att nÀstintill alla kalkyler innehÄller fel och att behovet av intern kontroll inte tas pÄ fullt allvar.

Mindre, snyggare, bÀttre? : En undersökning av Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor kring skiftet frÄn broadsheetformat till tabloidformat

Under de senaste tvĂ„ decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg mĂ„nga valt att ta dĂ„ upplagesiffrorna under flera Ă„r dalat. FormatförĂ€ndringen Ă€r tĂ€nkt att ge rum för ett nytĂ€nkande, Ă€ndra förutsĂ€ttningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya lĂ€sare.I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa tvĂ„ tidningar.Det som studerats Ă€r andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter pĂ„ inrikessidorna under perioden har rĂ€knats.

BevissÀkring och proportionalitetsprincipen : - 45 kap. 7 § SFL

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Det nya nyckelhÄlet - Hur vÀl kÀnner konsumenten till nyckelhÄlets förÀndring?

OhÀlsan i vÀrlden sÄ som i Sverige Àr stor (Becker, 2002). Varje Är dör flera personer av kostrelaterade sjukdomar sÄ som hjÀrt- kÀrlsjukdom (Socialstyrelsen, 2001). DÄliga matvanor Àr en av de största pÄverkbara riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar (WHO, 2003). För att minska ohÀlsan har Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet pÄ uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för bÀttre matvanor och ökad fysisk aktivitet. I handlingsplanen finns en punkt som sÀger att vi bör öka konsumtionen av nyckelhÄlsmÀrkta produkter (Livsmedelsverket & FolkhÀlsoinstitutet, 2005).

K1-regelverket ? Ett komplicerat förenklingsprojekt

Europeiska Unionen (EU) gör stora anstrĂ€ngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fĂ„tt ett allt större inflytande har BokföringsnĂ€mnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsomrĂ„det i Sverige.År 2004 gjorde dĂ€rför BFN Ă€ndringar inom sitt normgivningsomrĂ„de och startade arbetetmed att utveckla det senare sĂ„ kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, dĂ€r företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges pĂ„ dettasĂ€tt möjligheten att inom sin respektive kategori anvĂ€nda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trĂ€dde i kraft den 1 januari, 2007 och Ă€r specifikt utformat för mindreenskilda nĂ€ringsidkare och handelsbolag, dĂ€r andelarna innehas av fysiska personer.TillĂ€mpningen av detta nya regelverk Ă€r idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrĂ„n flera olika synvinklar.

FrĂ„n A till Ö : Vilka grepp kan tillĂ€mpas för att minska intrycket av en linjĂ€r miljö? Reflektioner kring arbetsprocessen bakom Electron.

Rapporten Àr en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mÄl för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att finna grepp som maskerar spels linjaritet, det vill sÀga vilka knep som anvÀnds i dataspelsindustrin (medvetet eller omedvetet) för att fÄ ett spel med linjÀr level-design till att framstÄ som mindre linjÀr.Min analysmetod Àr hÀmtad frÄn Espen Aarseths, Forskning pÄ spel: Metodologiska ansatser till spelanalys (2007), dÀr en av de totalt tre analysmetoder Àr vald; nÀmligen att sjÀlv spela igenom analysobjektet. De tvÄ ÄterstÄende analysmetoderna presenteras kort under metodavsnittet. DÀrefter jÀmförs greppens betydelse i en rad spel för att dÀrefter slutligen tillÀmpas i en egenskapad modul. JÀmförelser görs med The Legend of Zelda ? a Link to the Past (Nintendo, 1991), Grand Theft Auto ? Vice City (Rockstar North, 2002) och World of Warcraft (Blizzard, 2001).

Cynism, uppriktighet eller flexibel situationsanpassning

VÄrt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det Àr att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar pÄ ett boende i en mindre kommun. Vidare pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna pÄverkades kÀnslomÀssigt, sÄvÀl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville Àven visa pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna hanterade att de pÄverkades av sitt arbete..

Ensam Àr stark?: En studie i elgitarrspel i powertrio

Under mina Ätta Är som elgitarrist har jag alltid i ensemblesammanhang spelat tillsammans med ytterligare minst ett ackordinstrument. Det har resulterat i att jag alltid anpassat mitt spel till vad de övriga ackordinstrumenten har spelat, för att skapa ett luftigt och bra arrangemang. Att spela i en mindre ensemble bestÄende av trummor, bas och elgitarr innebÀr en ny utmaning för mig som elgitarrist. Genom att vÀlja ut fyra lÄtar och arbeta med dem utifrÄn tre specifika frÄgestÀllningar har jag i detta arbete undersökt mitt elgitarrspelande i denna mindre sÀttning. PÄ grund av omstÀndigheter som uppstod under arbetets gÄng, tillkom Àven en femte lÄt.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->