Sök:

Sökresultat:

9482 Uppsatser om Mindre företag - Sida 61 av 633

Vuxna patienters upplevelse av kroppslig beröring: en litteraturstudie

Kroppslig beröring har sedan mÀnsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla mÀnniskor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att kÀnna kÀrlek, vÀrme och omtanke frÄn en annan mÀnniska, att kÀnna tröst, bekrÀftelse och mindre ensamhet, att kÀnna lugn, avslappning och mindre smÀrta, att kÀnna smÀrta och obehag och att kÀnna sig krÀnkt och kontrollerad.

?Att bry sig? Det Àr vÀl vad det handlar om, det tycker jag Àr deras förbaskade skyldighet.? : En studie om hur hemtjÀnstpersonal, politiker och enhetschefer inom Àldreomsorgen upplever anhörigas roll och delaktighet i omsorgen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Den lilla butikens kamp mot de perifera jÀttarna : En analys av ICA Supermarket Torgkassens miljöprofilering och dess styrka

Stora köpcentrum i utkanter av stÀder drar till sig innerstadens kunder dÄ de erbjuder lÀgre priser. Detta ökar pressen pÄ mindre, centralt belÀgna butiker dÄ de riskerar att konkurreras ut och dÀrmed hotas Àven utvecklingen av stÀders centrum. Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur vÀl ICA Torgkassen, en mindre centralt belÀgen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin pÄverkar kundunderlaget.I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ?Marknadsföringsmixen? med Philip Kotlers modell ?Differentieringens styrka? i en ny modell för analys.

Flödesanalys av laser- och limcell pÄ Volvo CE i Eskilstuna

Volvo Construction Equipment AB Component Division (CMP) I Eskilstuna har idag det globala ansvaret för utveckling och tillverkning av drivlinor till anlÀggningsmaskiner. De nya kraven pÄ nÀsta generations transmissioner har dock krav pÄ sig att vara mindre och lÀttare samt ha mindre inre förluster Àn den föregÄende. För att kunna möta detta krav krÀvs det att kopplingsaxlarna i tranmissionerna blir mindre. För att leva upp till detta samt en förbÀttring hos kvalitén pÄ förbanden sÄ introduceras tvÄ nya fogningsmetoder enligt laser- och lim/krympförband. I denna rapport klargörs flödet genom de tvÄ fogningscellerna.

?Finns inga sÄdana typer pÄ denna skolan?Heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- och lÀrarperspektiv

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Äldre som utför frivilligt arbete : en studie om volontĂ€rens drivkrafter

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

?Finns inga sÄdana typer pÄ denna skolan? - Heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- och lÀrarperspektiv

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Uttrycksfulla pojkar och felstavande flickor ? finns de? NÄgra lÀrares attityder till manligt och kvinnligt sprÄk

Skolforskningen har ofta intresserat sig för hur flickor och pojkar presterar i skolan sett ur ett könsperspektiv. Hur lÀrarna ser pÄ könstillhörigheten som en faktor för hur elever klarar av skolan har stÄtt mindre i fokus. Vilka uppfattningar har lÀrare om könets betydelse för vad eleverna presterar? Kan lÀrarnas attityder och förutfattade meningar till och med hindra dem frÄn att se det som eleverna verkligen presterar? För att fÄ en uppfattning om detta har jag intervjuat sex svensklÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet om deras syn pÄ manliga och kvinnliga elevers skrivande i skolan. Jag har dessutom tittat pÄ ett antal elevtexter som jag fÄtt frÄn dessa lÀrare.

Kompetensutveckling. En studie hur informationen av vÀrde för strategisk kompetensutveckling i smÄföretag fungerar inom VÀxtkraft MÄl 3.

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét

Detta arbete utgÄr ifrÄn en enighet i forskningen om att mÀtningar av ljud inte Àr tillrÀckligt för att bestÀmma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tÀtort med mer Àn 100 000 invÄnare framstÀlla bullerkartor som i sin tur ska anvÀndas som underlag i ett ÄtgÀrdsprogram. Direktivets syfte Àr att informera politiker, medborgare och planerare i buller frÄgan i den givna tÀtorten. Forskning tyder dock pÄ att allmÀnheten och icke specialister har svÄrt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har nÄgon referens till de mÀtnivÄer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar Àmnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Traditionella flygbolag och LÄgprisflygbolag : En jÀmförande studie av fem europeiska flygbolags operativa effektivitet och finansiella strategier

FrÄgestÀllning: Hur skiljer sig lÄgprisflygbolagens strategier jÀmfört med de traditionella, vilken Àr den vinnande strategin?Huvudsyfte: Genom utvalda teorier och nyckeltal jÀmföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det pÄverkar lönsamhet och utveckling.Metoder: En jÀmförande studie baserad pÄ sekundÀrdata pÄ fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. FrÀmst anvÀnds bolagens Ärsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data.Slutsatser: Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad pÄ marknaden. LÄgprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlÀgsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sÀtta lÀgre priser Àn de traditionella. Detta innebÀr att effektiviteten har ökat och detta sÀtter press pÄ de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen.

Att finna motivation genom delmÄl : Ett utvecklingsarbete med kunskapsmÄlsmatriser

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

Etiska emotioner : Om emotionens roll i etik

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vÄr etik. Detta har jag undersökt med hjÀlp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en vÀl tilltagen teori om bÄde emotioner och dess roll i etik. Genom att sÀtta upp tre punkter pÄ vad en teori om emotioners roll i etik bör innehÄlla, (1. innehÄll, 2. giltighet, 3.

Tribologisk karaktÀrisering av mejselbussning i hydraulhammare

BIM (Byggnadsinformationsmodellering) anvÀnds idag regelbundet inom byggsektorn. Det genererar bÀttre kostnadseffektivitet, samordningsprocessen blir effektivare och kvalitén ökar.BIM programmen som Àr bland de mest anvÀnda idag Àr Revit och Tekla, de Àr sÄ kallade byggnadsinformationsmodelleringsprogram.Syftet med arbetet Àr att skapa en bÀttre bild av vilket program som Àr bÀst utvecklat för just tillverkningsritningar.Den metoden som har anvÀnts under denna rapport Àr en fallstudie. Detta för att fÄ en bra bild av programmen och att jÀmförelsen av ritningsgenereringen har tillverkats frÄn samma grund.Jag har avgrÀnsat mig till att jÀmförelsen mellan framtagning av tillverkningsritningar. Vid framtagningen kommer jag bara att anvÀnda mig av grundutförandet av bÄda programmen.Den största skillnaden som framkommer Àr att Tekla Àr mycket lÀngre fram i tillverkningsritningsfunktionen Àn vad Revit Àr. Det krÀvs mindre manuella moment i Tekla Àn i Revit för att fÄ fram samma kvalitét pÄ ritningarna.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->