Syftet med mitt arbete är att få en djupare kunskap om rollen som sjukhuslärare, vad den innebär, hur den och hur undervisningen som sjukhusläraren bedriver har förändrats i ett historiskt perspektiv. Jag har försökt besvara mina frågeställningar, vilka är: Hur har yrkesprofessionen förändrats under tiden 1958-2005? Hur fungerar undervisningen och hur har den förändrats under samma tid? Jag har gjort en empirisk undersökning genom att intervjua två nu verksamma sjukhuslärare och två pensionerade sjukhuslärare. Det framkommer hur sjukhusskolan startade, vad en vanlig arbetsdag kan innebära för sjukhusläraren och hur den förkortade vårdtiden har påverkat professionen..

I den här uppsatsen kommer jag berätta om min process att skapa något nytt och unikt av sådant som i vanliga fall anses ha gjort sitt. Syftet med den här processen har varit att vidga mina vyer när det gäller material och deras användningsområden. Att utveckla min egen stil samt inspirera andra att se möjligheter med att återanvända och ta tillvara på sådant som redan finns i vår omgivning. Att kunna se på föremål med nya ögon och placera in dem i nya sammanhang, är något vi alla behöver lära oss mer av. Både för vår egen skull och för vår omgivnings bästa..

Jag har skrivit om inspelning av sång i studiomiljö ifrån mitt perspektiv som sångerska och även genom en intervju med en producent som ofta spelar in sång.Syftet med arbetet var att jag och andra sångare ska få en inblick i hur det kan kännas att arbeta med sånginspelning, hur man kan undvika nervositet och nå ett så bra sångresultat som möjligt. Jag har beskrivit min egen upplevelse när jag under en månad sjöng på en skivinspelning och reflekterat över de problem som uppstod. Alla låtar är skrivna och producerade av mig och mina medmusiker i Distant Crown. I resultatet tar jag upp hur det gick efter de förutsättningar vi hade med skivinspelningen och hur viktigt det är att våga..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket textilt slöjdande som finns på förskolan och om det varierar vad barnen får lära sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och läroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara när de börjar skapa/slöjda. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i två omgångar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nästa undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan.Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, på de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker.

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelärare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. Forskningsfrågan som jag formulerade för att nå mitt syfte var: Vad har lärarna för erfarenheter och inställning till matematik och vilket tillvägagångssätt använder de för att nå eleverna med problemlösning? För att få svar på min forskningsfråga valde jag en hermeneutisk metod då jag arbetade med enkäter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkätsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklärare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvald grupp gymnasieelever ser på begreppet hälsa. Studiens utgångspunkter är hälsobegreppets innebörd, dess plats i media samt i ämnet Idrott och hälsa. Hälsa är enligt vetenskaplig definition föränderlig och innefattar individens hela liv och livskvalitet. Studien bygger på sex intervjuer med gymnasieelever. Insamlat data har sedan transkriberats.

Bakgrund:Det som några av mina senaste projekt bottnar i är min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strävar efter att skapa en spänning eller en rörelse i materialet men det är också mitt sätt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar är att en yta kan innehålla egenskaper eller kvalitéer som står i opposition till varandra. Det gäller både den känslomässiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. Många gånger föreställer jag mig att relieferna i textilen är som en blindtext som man skulle kunna läsa genom att stryka med fingerspetsarna över ytan.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

I detta examensarbete beskriver jag Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) och mitt terapiarbete med två vuxna adepter med multifunktionshinder i ett sydfranskt boende.Med utgångspunkt från min frågeställning ?Hur mycket har rörelsemönstren, uthålligheten och beteenden hos dessa adepter ändrat sig positivt genom den strukturerande FMT-metoden?? kommer jag fram till följande resultat: Med hjälp av FMT har mina adepter fått ökad uthållighet och förbättrade rörelsemönster. I ett fall har även beteendet förbättrats tydligt..

Jag vill berätta och jag väljer att göra det med stygn, tygoch färg. I sviten Sju sorters ensamhet är det tyst ochtomt, människorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tänker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gå till och en familjsom möter dem när de kommer hem. Ändå infinner siginte den där lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det är något som fattas.Något är snett i samhället idag och det bekymrar mig.Jag tror att det därför jag återkommer till gråzonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att på så sättkanske kunna förändra, om än bara lite, eller i alla fallförstå varför det är som det är.Med hjälp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen är jagvill säga.

Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper?Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt.

Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.